Värmdö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Värmdö kommun
Kommun
Värmdö vapen.svg
Värmdö kommunvapen
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland och Södermanland
Domsaga Nacka domsaga
Läge 59°19′N 18°34′Ö / 59.317°N 18.567°Ö / 59.317; 18.567Koordinater: 59°19′N 18°34′Ö / 59.317°N 18.567°Ö / 59.317; 18.567
Centralort Gustavsberg
Areal 455,7 km² (2013-01-01)[1]
195:e största (av 290)
 - land 448,03 km²
 - vatten 7,67 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 40 054 (2014-06-30)[2]
62:a största (av 290)
 - storstadsområde 2 181 318 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 89,4 invånare/km²[2][1]
62:a högsta (av 290)
 - storstadsområde 335 invånare/km²
Kommunkod 0120
Värmdö Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.varmdo.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om Stockholm. Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandön (Sandhamn), Runmarö, Möja och Grinda. Andra större öar är Värmdö (del av), Fågelbrolandet, Ingarö, Svartsö, Nämdö, Harö, Djurö/Vindö och Eknö. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.

Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314, men då skrevs det "Wermdo". Troligen ska namnet sättas i samband med Vindö ström som var en av de viktigaste farlederna i äldre tid. Denna ström var känd för att hålla sig öppen länge vintertid, vilket ordet "värmd" sannolikt syftar på.

Värmdö kommun och Norrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera.[3]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Djurö, Ingarö, Möja, Nämdö och Värmdö (större delen av). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Gustavsbergs landskommun bildades 1902 genom en utbrytning ur Värmdö landskommun.

1926 överfördes Vindö med kringliggande öar från Värmdö landskommun till Djurö landskommun och till Vaxholms stad överfördes från Värmdö landskommun 1913 Rindö och 1950 grannöarna med bland andra Tynningö och Skarpö. Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna.

Värmdö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Värmdö landskommun. 1974 införlivades Gustavsbergs och Djurö kommuner.[4]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södra Roslags tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka tingsrätts domsaga.[5]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.

Vapnet fastställdes för Gustavsbergs landskommun år 1960. Motivet syftar på porslinsindustrin på orten och två porslinsbrännugnar som användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna i PRV år 1979.

Flintugnarna som inspirerat kommunvapnet

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunen styrdes av socialdemokraterna fram till[förtydliga] 1985. Vid valet 1985 vann de borgerliga[förtydliga]. Sedan dess har de borgerliga partierna haft en majoritet i kommunfullmäktige.

Under våren 2001 föll den dåvarande regnbågskoalitionen och en ny majoritet bestående av (V), (S), (MP), (C) och (KD) tog istället över i en ny regnbågskoalition. Efter valet 2002 tvingades (V) lämna koalitionen.

Inför valet 2006 valde (KD) att stödja de borgerliga istället för den tidigare regnbågskoalitionen. Efter valet anslöt sig även (C). Den lokala majoriteten kallade sig Allians för Värmdö.

Efter valet 2010 styrs kommunen ånyo av en koalition bestående av (M), (MP), (FP) och (KD) under namnet Värmdökoalitionen.

Kommunalval[redigera | redigera wikitext]

Parti 2010 2006 2002 1998 1994
Moderaterna 37,9 38,1 26,2 42,0 40,0
Folkpartiet 8,1 8,9 14,8 5,4 5,3
Kristdemokraterna 4,7 5,2 6,5 4,4 1,3
Centerpartiet 5,6 4,7 3,4 3,8 5,2
Miljöpartiet 9,0 6,1 5,1 4,5 5,0
Socialdemokraterna 27,6 29,8 36,8 31,1 37,0
Vänsterpartiet 3,0 4,0 6,0 8,2 5,6
Övriga partier 4,0 3,3 0,8 0,6 0,7

Åren 1998–2001 styrdes kommunen av en koalitionsmajoritet med 25 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var moderaten Ammi Eriksson. I slutet av mandatperioden bildades en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 22 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande blev då socialdemokraten Lars Bryntesson. Efter valet 2002 bildades en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 30 av 51 mandat. Efter valet 2006 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande majoritet under namnet "Allians för Värmdö" med 29 av 51 mandat. Moderaten Jonas Nilsson utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Halvvägs in i mandatperioden övertog moderaten Lars-Erik Alversjö posten som kommunstyrelsens ordförande. Efter valet 2010 bildades en ny styrande majoritet bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Miljöpartiet under namnet "Värmdökoalitionen" med tillsammans 30 av 51 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var till den 1 september 2012 moderaten Lars-Erik Alversjö. Till ny kommunstyrelseordförande valdes Monica Pettersson.

I valet 2010 erhöll Sverigedemokraterna 3,34 % och fick två mandat i kommunfullmäktige. I valet 2006 fick övriga partier 3,0 % varav Sverigedemokraterna 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) 0,6 %. I valet 1994 fick Ny demokrati 0,4 %.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP ÖVR SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 10 5 6 3
10 5 6 3
24 86,1
16 8
1973 3 19 8 4 7
3 19 8 4 7
41 91,4
33 8
1976 3 18 8 4 8
3 18 8 4 8
41 89,3
30 11
1979 3 19 6 3 10
3 19 6 3 10
41 88,0
28 13
1982 3 19 1 4 2 12
3 19 4 2 12
41 88,7
29 12
1985 3 17 3 5 13
3 17 3 5 13
41 88,3
24 17
1988 2 16 2 4 4 13
2 16 2 4 4 13
41 83,9
25 16
1991 2 14 1 1 3 4 1 15
2 14 3 4 15
41 84,9
25 16
1994 2 16 2 2 2 17
2 16 2 2 2 17
41 85,3
24 17
1998 3 13 2 2 2 2 17
3 13 2 2 2 2 17
41 81,40
27 14
2002 3 19 2 2 8 4 13
3 19 8 4 13
51 80,26
32 19
2006 2 17 3 2 4 2 21
17 3 4 21
51 83,51
31 20
2010 1 15 5 2 3 4 2 19
15 5 3 4 19
51 84,91
30 21
  • Övriga 1970 var Samlingslistan (3), Kommunens Väl (2)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
12 882
1975
  
16 050
1980
  
17 846
1985
  
19 173
1990
  
22 067
1995
  
26 548
2000
  
31 260
2005
  
34 933
2010
  
38 301
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Värmdö har sedan början av 1960-talet haft en kraftig befolkningsökning (tillsammans med grannkommunen Vaxholm den högsta i landet) och har gått ifrån en befolkning omkring 8 500 till 36 000 under denna tidsperiod. Det vackra läget vid skärgården och närheten till Stockholm ledde till en stark tillväxt av villaområden och fritidshus omgjorda till permanentboende. Invandringen från utlandet har främst utgjorts av arbetskraftsinvandring till Gustavsbergs porslinsfabrik. Denna började på 1940-talet då yrkesskickliga italienare kom hit och kulminerade på 1970-talet då Gustavsbergs befolkning fick en mycket hög andel av finländare. Flyktinginvandringen har däremot varit obetydlig och Värmdö kommun har därför en låg andel av invånare med utomnordisk bakgrund.

Församling 1999 1995
Gustavsberg 11 078 10 070
Värmdö 9 831 8 706
Ingarö 4 496 3 481
Djurö 3 544 3 249
Möja 347 355
Nämdö 100 88
Tätort 2000 1995
Gustavsberg 9 422 8 791
Hemmesta 3 224 3 097
Skeppsdalsström 1 393 1 199
Mörtnäs 1 052 772
Djurö 996 922
Brunn 855 775
Stavsnäs 726 626
Fågelvikshöjden 670
Kopparmora 662 610
Långvik 518 454
Värmdö-Evlinge 438 353
Ängsvik 430 427
Torsby 426 354
Norra Lagnö 296 249
Hagaberg 269
Ingaröstrand 247 208
I småort 6 129
Övrigt 3 507
Kommunbefolkning totalt 31 260 25 949

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Gustavsberg har vuxit upp som industrisamhälle kring Gustavsbergs porslinsfabrik vilken grundades 1825 och som under lång tid var Värmdös största arbetsgivare. Idag domineras den keramiska tillverkningen av sanitetsporslin såsom toalettstolar och handfat. Den största arbetsgivaren är kommunen. Andra stora arbetsgivare är Värmdö Byggentreprenader AB och Kooperativa Förbundet

Natur[redigera | redigera wikitext]

Hela Värmdö kommuns naturmiljö är skärgårdsmiljö och utgör en tredjedel av Stockholms skärgård. Skärgården är genom sin storlek framträdande ur ett nationellt och även internationellt perspektiv och det finns stora naturvärden. Skärgårdskommunerna har ett särskilt ansvar[förtydliga][källa behövs] för dess bevarande. I kommunen finns också stora skogsområden med över 200 nyckelbiotoper, ett öppet kulturlandskap och våtmarker. Även landmiljön präglas av närheten till havet och att den tillhör äldre tiders skärgård syns tydligt på kulturlandskapet med relativt små åkrar på lerjord som ligger mellan skogbeklädda bergkullar. Skärgårdsnaturen är viktig för rekreation och friluftsliv både för de som bor i Värmdö kommun och för hela Stockholmsregionen där tillgången och tillgängligheten till strandområden är en viktig del.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett fyrtiotal naturreservat i Värmdö kommun. Det pågår just nu[källa behövs] samråd om nytt naturreservat på västra Farstalandet, Tjustvik naturreservat.

  • Mörtö-Bunsö
  • Norrgårdsön
  • Norrholmen
  • Nämdö
  • Saltarö-Skärmarö
  • Skevik
  • Skogsskär-Vindalsö
  • Skötkobbarna
  • Stavsudda-Krokholmen
  • Stavsudda-Tjägö
  • Stora Nassa

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10f
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]