Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om Stockholm. Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med kända öar som Sandhamn, Runmarö, Möja och Grinda. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.
Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314, men då skrevs det "Wermdo". Troligen ska namnet sättas i samband med Vindö ström som var en av de viktigaste farlederna i äldre tid. Denna ström var känd för att hålla sig öppen länge vintertid, vilket ordet "värmd" sannolikt syftar på.
Värmdö kommun och Norrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera.[3]
Administrativ historik [redigera]
I det område som idag är Värmdö kommun bildades fem landskommuner i samband med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, Värmdö, Djurö, Ingarö, Möja och Nämdö. År 1902 bröts Gustavsbergs landskommun ut ur Värmdö och bildade egen kommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner, Djurö (av Djurö, Möja och Nämdö), Gustavsberg (av Ingarö och Gustavsberg) och Värmdö (utan sammanläggning).
Nuvarande Värmdö kommun bildades 1974 genom sammanläggning av ovanstående enheter. Gustavsberg blev centralort.
Blasonering: I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.
Vapnet fastställdes för Gustavsbergs landskommun år 1960. Motivet syftar på porslinsindustrin på orten och två porslinsbrännugnar som användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna i PRV år 1979.
Flintugnarna som inspirerat kommunvapnet
Kommunen styrdes av socialdemokraterna fram till[förtydliga] 1985. Vid valet 1985 vann de borgerliga[förtydliga]. Sedan dess har de borgerliga partierna haft en majoritet i kommunfullmäktige.
Under våren 2001 föll den dåvarande regnbågskoalitionen och en ny majoritet bestående av (V), (S), (MP), (C) och (KD) tog istället över i en ny regnbågskoalition. Efter valet 2002 tvingades (V) lämna koalitionen.
Inför valet 2006 valde (KD) att stödja de borgerliga istället för den tidigare regnbågskoalitionen. Efter valet anslöt sig även (C). Den lokala majoriteten kallade sig Allians för Värmdö.
Efter valet 2010 styrs kommunen ånyo av en koaltion bestående av (M), (MP), (FP) och (KD) under namnet Värmdökoalitionen.
| Parti |
2010 |
2006 |
2002 |
1998 |
1994 |
| Moderaterna |
37,9 |
38,1 |
26,2 |
42,0 |
40,0 |
| Folkpartiet |
8,1 |
8,9 |
14,8 |
5,4 |
5,3 |
| Kristdemokraterna |
4,7 |
5,2 |
6,5 |
4,4 |
1,3 |
| Centerpartiet |
5,6 |
4,7 |
3,4 |
3,8 |
5,2 |
| Miljöpartiet |
9,0 |
6,1 |
5,1 |
4,5 |
5,0 |
| Socialdemokraterna |
27,6 |
29,8 |
36,8 |
31,1 |
37,0 |
| Vänsterpartiet |
3,0 |
4,0 |
6,0 |
8,2 |
5,6 |
| Övriga partier |
4,0 |
3,3 |
0,8 |
0,6 |
0,7 |
Åren 1998–2001 styrdes kommunen av en koalitionsmajoritet med 25 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande var moderaten Ammi Eriksson. I slutet av mandatperioden bildades en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 22 av 41 mandat. Kommunstyrelsens ordförande blev då socialdemokraten Lars Bryntesson. Efter valet 2002 bildades en ny styrande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet med 30 av 51 mandat. Efter valet 2006 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna en styrande majoritet under namnet "Allians för Värmdö" med 29 av 51 mandat. Moderaten Jonas Nilsson utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Halvvägs in i mandatperioden övertog moderaten Lars-Erik Alversjö posten som kommunstyrelsens ordförande. Efter valet 2010 bildades en ny styrande majoritet bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Miljöpartiet under namnet "Värmdökoalitionen" med tillsammans 30 av 51 mandat. Kommunstyrelsens ordförande är moderaten Lars-Erik Alversjö avgick den 1 september 2012. Till ny kommunstyrelseordförande valdes i stället Monica Pettersson.
I valet 2010 erhöll Sverigedemokraterna 3,34 % och fick två mandat i kommunfullmäktige. I valet 2006 fick övriga partier 3,0 % varav Sverigedemokraterna 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) 0,6 %. I valet 1994 fick Ny demokrati 0,4 %.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
ÖVR |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
10 |
|
5 |
|
|
6 |
3 |
|
|
|
24 |
86,1 |
|
| 1973 |
3 |
19 |
|
|
|
|
8 |
4 |
|
7 |
|
41 |
91,4 |
|
| 1976 |
3 |
18 |
|
|
|
|
8 |
4 |
|
8 |
|
41 |
89,3 |
|
| 1979 |
3 |
19 |
|
|
|
|
6 |
3 |
|
10 |
|
41 |
88,0 |
|
| 1982 |
3 |
19 |
1 |
|
|
|
4 |
2 |
|
12 |
|
41 |
88,7 |
|
| 1985 |
3 |
17 |
|
|
|
|
3 |
5 |
|
13 |
|
41 |
88,3 |
|
| 1988 |
2 |
16 |
2 |
|
|
|
4 |
4 |
|
13 |
|
41 |
83,9 |
|
| 1991 |
2 |
14 |
1 |
|
|
1 |
3 |
4 |
1 |
15 |
|
41 |
84,9 |
|
| 1994 |
2 |
16 |
2 |
|
|
|
2 |
2 |
|
17 |
|
41 |
85,3 |
|
| 1998 |
3 |
13 |
2 |
|
|
|
2 |
2 |
2 |
17 |
|
41 |
81,40 |
|
| 2002 |
3 |
19 |
2 |
|
|
|
2 |
8 |
4 |
13 |
|
51 |
80,26 |
|
| 2006 |
2 |
17 |
3 |
|
|
|
2 |
4 |
2 |
21 |
|
51 |
83,51 |
|
| 2010 |
1 |
15 |
5 |
|
2 |
|
3 |
4 |
2 |
19 |
|
51 |
84,91 |
|
- Övriga 1970 var Samlingslistan (3), Kommunens Väl (2)
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Värmdö kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
12 882 |
| 1975 |
|
16 050 |
| 1980 |
|
17 846 |
| 1985 |
|
19 173 |
| 1990 |
|
22 067 |
| 1995 |
|
26 548 |
| 2000 |
|
31 260 |
| 2005 |
|
34 933 |
| 2010 |
|
38 301 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Värmdö har sedan början av 1960-talet haft en kraftig befolkningsökning (tillsammans med grannkommunen Vaxholm den högsta i landet) och har gått ifrån en befolkning omkring 8 500 till 36 000 under denna tidsperiod. Det vackra läget vid skärgården och närheten till Stockholm ledde till en stark tillväxt av villaområden och fritidshus omgjorda till permanentboende. Invandringen från utlandet har främst utgjorts av arbetskraftsinvandring till Gustavsbergs porslinsfabrik. Denna började på 1940-talet då yrkesskickliga italienare kom hit och kulminerade på 1970-talet då Gustavsbergs befolkning fick en mycket hög andel av finländare. Flyktinginvandringen har däremot varit obetydlig och Värmdö kommun har därför en låg andel av invånare med utomnordisk bakgrund.
Gustavsberg har vuxit upp som industrisamhälle kring Gustavsbergs porslinsfabrik vilken grundades 1825 och som under lång tid var Värmdös största arbetsgivare. Idag domineras den keramiska tillverkningen av sanitetsporslin såsom toalettstolar och handfat. Den största arbetsgivaren är kommunen. Andra stora arbetsgivare är Värmdö Byggentreprenader AB och Kooperativa Förbundet
Hela Värmdö kommuns naturmiljö är skärgårdsmiljö och utgör en tredjedel av Stockholms skärgård. Skärgården är genom sin storlek framträdande ur ett nationellt och även internationellt perspektiv och det finns stora naturvärden. Skärgårdskommunerna har ett särskilt ansvar[förtydliga][källa behövs] för dess bevarande. I kommunen finns också stora skogsområden med över 200 nyckelbiotoper, ett öppet kulturlandskap och våtmarker. Även landmiljön präglas av närheten till havet och att den tillhör äldre tiders skärgård syns tydligt på kulturlandskapet med relativt små åkrar på lerjord som ligger mellan skogbeklädda bergkullar. Skärgårdsnaturen är viktig för rekreation och friluftsliv både för de som bor i Värmdö kommun och för hela Stockholmsregionen där tillgången och tillgängligheten till strandområden är en viktig del.
Det finns ett fyrtiotal naturreservat i Värmdö kommun. Det pågår just nu[källa behövs] samråd om nytt naturreservat på västra Farstalandet, Tjustvik naturreservat.
|
|
|
- Mörtö-Bunsö
- Norrgårdsön
- Norrholmen
- Nämdö
- Saltarö-Skärmarö
- Skevik
- Skogsskär-Vindalsö
- Skötkobbarna
- Stavsudda-Krokholmen
- Stavsudda-Tjägö
- Stora Nassa
|
|
-
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10f
Externa länkar [redigera]
Sverige
