Hanafi
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Motsvarande artikel finns på enwp och kan användas som stöd för bearbetning (2016-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hanafi är den största av de fyra sunnitiska rättskolorna (madhhaber) inom Islam. Denna skola är den fiqh som sammanställdes av Abu Hanifa Nu'man bin Thabit med assistans och i samarbete med Abu Yusuf, Muhammad, Zufar och andra. Den är en av de åtta rättsskolor vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.
Omkring 45% av sunniterna är hanafiter och skolan är dominerande bl.a. i Levanten, i Afghanistan, på Indiska halvön och i Kina.[1] Historiskt följdes hanafitisk islam i Osmanska riket och Stora moguls rike.
I Hanafi fokuseras mer på de rationella system som den mänskliga logiken kan forma. Eftersom Hanifa inte betraktas som den enda grundaren av rättskolan är inte heller enbart hans metod gällande för hanafiter. Även Abu Yusuf och Shaybani har stor auktoritet när det gäller att nå rätt svar. Hanafi använder sig av ra'y, i form av istihsan, vilket innebär att tolkningar som inte följer qiyas, (en form av etablerade regler för tolkning genom analogislut), men som är för det bästa, kan användas. Exempelvis ska tjuvar enligt en qiyas-tolkning få sin hand avhuggen, oavsett omständigheterna. Om någon stjäl på grund av omständigheter som svält kan handavhuggning tyckas orimligt och inte förenligt med det allmänna bästa, men med hjälp av istishan kan regeln undvikas och straffet bli mildare, då detta straff kan tolkas som inte vara det bästa i situationen.
Källor
- ^ David G. Atwill, The Chinese Sultanate: Islam, Ethnicity, and the Panthay Rebellion in Southwest China, 1856-1873 (Stanford, Calif.: Stanford University Press, 2005), ss. 131-2.
|