Sharia

Sharia betyder "vägen till vattenkällan" och är ett begrepp inom islam som avser att beskriva den gudomliga viljan. Vad den gudomliga viljan innebär är något som måste tolkas ur uppenbarelsens källor, vilka är Koranen och Muhammeds Sunna. Muhammeds Sunna återfinns i haditherna. För att Sharia ska kunna fungera som ett lagsystem måste den tolkas och upptäckas av människan. Det är alltså meningen att människan ska upptäcka den gudomliga viljan som går att uttolka ur uppenbarelsens källor. Sharia kan därför ses som ett ganska abstrakt begrepp.

Sharia omfattar alla regler som en troende muslim bör följa och är uppdelad på följande sätt; plikter inför Gud, det som man kallar för ibadat, samt regler rörande transaktioner mellan människor, vilket kallas muamalat. Ibadat behandlar till exempel bönen och gudstjänstlivet och muamalat rör samhälliga frågor. Det som man kanske främst tänker på när man hör begreppet Sharia är den islamska rättsvetenskapen.

Den islamska rättsvetenskapen kallas fiqh och utgör den rättsvetenskapliga uttolkningen av Sharia. Den rättsvetenskapliga lagen har alltså människan tolkat utifrån den gudomliga viljan på basis av uppenbarelsens källor. Dock ger inte uppenbarelsens källor i huvudsak någon färdig kodifierad lag, till exempel består Koranen endast av 350 verser som har ett direkt lagmässigt innehåll. Rättsvetenskapen, fiqh, brukar delas in i två delar, usul al-fiqh och furu. Usul al-fiqh betyder ungefär lagens rötter och furu syftar på lagens grenar.Usul al-fiqh är läran om rättsskolorna samt tolkningsmetoden av de och furu är studiet av reglernas innehåll. En expert på sharia, dvs en muslimsk rättslärd, kallas faqih på arabiska.

Sharia vänder sig till den enskilde troendes personliga samvete, etik och rättspatos och liknar på så sätt i mångt och mycket talmud, den judiska lagen. Befogenheten att tillämpa sharia har traditionellt sett inte vilat på statens ansvar, utan på det civila samhället, den muslimska trosgemenskapen. Religiösa bestämmelser har med andra ord hållits inom de olika religiösa samfunden. Denna tvådelade juridiska modell har uppfattats som en förutsättning för att det ska vara möjligt att följa olika religioner under ett och samma politiskt styre. Denna juridiska tvådelning hänger i sin tur samman med en historisk situation när staten inte hade lika övergripande kontroll av medborgarnas privata sfär som i modern tid. Sharia är utformad mot bakgrund av detta och syftar till ett värnande om 1) livet, 2) förnuftet, 3) religionen, 4) egendomen och 5) fortplantningen. Parallellt med den religiösa lagen – sharia – har det i islams historia också funnits en sekulär lag (urf eller qanun) som inte stått i motsättning till sharias fem grundläggande målsättningar.

I västvärlden har främst kritik mot vissa tillämpningar när det gäller bestraffningen av brott, homosexualitet, otrohet, konvertering från islam, samt kvinnans ekonomiskt svagare ställning gentemot mannen inom familjerätten och hennes svaga ställning gentemot mannen i domstol kommit i förgrunden. Sällan kommenteras behovet av trovärdiga vittnen för att någon ska kunna bli dömd, vilket vid rättegångar i vissa fall är svåra att hitta. Hududstraffen är kanske de som oftast uppmärksammas i västvärlden. Hudud betyder ungefär begränsning och syftar på fem olika typer av brott som man menar att det redan finns bestämda straff för som går att finna i uppenbarelsen. Straffen för dessa brott är alltså redan nämnda av Gud. De fem föreskrivna straffsatserna gäller för följande brott:

Äktenskapsbrott/sexuella relationer utanför äktenskapet
Stöld
Rån
Falsk anklagelse för äktenskapsbrott
Berusning

Begreppet sharia syftar i grunden på Guds vilja sådan som den finns uttryckt i Koranen och sunna. Det finns flera tolkningar av sharia. Därför är rättstraditionen inte entydig i olika frågor, utan den har fått sin utformning i olika skolor. Sharia är på ett annat sätt än religionens inre, andliga dimension föränderlig utifrån omständigheterna. Länder som säger sig tillämpa sharia har därför ibland vitt skilda åsikter om vad det innebär. I länder som Iran och Saudiarabien är sharia officiell lag, medan den i något mer sekulariserade länder som Egypten utgör en källa för lagstiftningen. Idag så baseras de flesta ländernas lagstiftning i den muslimska världen på tre källor:

Sharia
Lokala lagar/sedvänjor
Moderna västerländska lagar

Kombinationen av dessa kan se tämligen olika ut i olika länder och regioner. I de flesta muslimska länder används sharia endast inom familjerätten, och reglerar därmed endast frågor som äktenskap, skilsmässa och arv. Inom andra juridiska områden används istället sekulära lagar inspirerade av västerländska länders lagar.

[redigera] Sharia i Saudiarabien

Idag är det endast Saudiarabien som säger sig helt basera rättsystemet på sharia. Monarken utfärdar vissa förordningar, men dessa är helt fristående från rättsystemet, därmed finns det i systemet en inbyggd motsättning mellan kungen och de rättslärda. I det saudiarabiska rättssystemet är qadierna (domarna) mer självständiga och dömer mer efter eget ijtihad (processen att genom tolkning av de religiösa rättskällorna utarbeta lagar) än i de mer klassiska shariasystemen. I Saudiarabien har det traditionellt sett i olika områden funnits två av de fyra största sunnitiska rättskolorna, nämligen shafi´i och den texttrogna hanbali. Eftersom domarna får stor möjlighet till egen tolkning har dessa två traditioner bevarats genom att domare dömer utifrån den rättskola som är aktuell i området, men på senare tid har hanbali fått en mer dominerande roll och trängt undan shafi´i, men domarna är inte bundna av hanbali - rättsskolan. Systemet är till skillnad från tidigare rättsystem hierarkiskt i fyra nivåer av rättsinstanser. I Saudiarabien praktiseras hudud, än mer strängt än i traditionell sharia. Detta beror dock inte så mycket på de rättslärdas inställning, de menar att hudud kan undvikas om möjlighet finns, utan snarare på domarnas frihet, där de genom tazir (möjligheten för domaren att fastställa straff genom egen bedömning) har möjlighet att utfärda domar som inbegriper hudud. Saudiarabiens rättsystem bygger delvis på det ottomanska rikets system innan 1926, men ger alltså större utrymme för domarnas egna ijtihad. Muftierna spelar därmed inte särskilt stor roll i domstolarna. Förutom domarna är viktiga aktörer i rättsystemet det råd av ulama (rättslärde) som utfärdar fatwor, och den ”religiösa polis” (mutawia) som ser till att religiösa påbud följs av medborgarna

[redigera] Se även

Fiqh (islamisk rättsvetenskap)
Hudud

[redigera] Lästips

Jan Hjärpe, Sharia - gudomlig lag i en värld i förändring, Norstedts, 2005.
Ashk Dahlén, Islamic Law, Epistemology and Modernity, Routledge, 2003.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sharia

Kategorier: Islam | Lagar | Rättssystem | Religiösa termer

Sharia

Wikipedia

[redigera] Sharia i Saudiarabien

[redigera] Se även

[redigera] Lästips

Visningar

Personliga verktyg

Navigering

deltagande

Sök

Verktygslåda

Andra språk