Fatwa
Wikipedia
|
Denna artikel handlar om |
| Islamisk ordlista |
| De fem pelarna (sakramenten) |
| Shahadah (trosbekännelse) |
| Salah (bön) · Zakat (allmosa) · Ramadan (fasta) |
| Hajj (vallfärd) |
| Personer |
| Muhammed |
| Islamiska profeter |
| Kalif · Shiaimam |
| Sahaba |
| Heliga städer |
| Mekka · Medina · Jerusalem |
| Najaf · Karbala · Kufa |
| Kazimain · Mashhad · Samarra |
| Händelser |
| Hijra · Islamisk kalender · Eid ul-Fitr |
| Eid ul-Adha · Aashura · Arba'in |
| Byggnader |
| Moské · Minaret · Mihrab · Kabaa |
| Islamisk arkitektur |
| Religiösa funktionärer |
| Muezzin · Imam · Mulla |
| Ayatollah · Mufti |
| Skrifter och lagar |
| Koran · Hadith · Sunnah· Ijma |
| Fiqh · Fatwa · Sharia |
| Grupper |
| Sunni: Hanafiter · Hanbali · Maliki · Shafi'i |
| Shi'a: Ithna Asharia · Ismailiter · Zaiddiyah |
| Övriga: Ibadi · Khawarijer · Murjiter · Mu'taziliter |
| Rörelser |
| Sufism · Wahhabism · Salafism |
| Grupper / rörelser utanför huvudfåran |
| Ahmadiyyah · Nation of Islam |
| Zikri · Druser |
| Besläktade trosinriktningar |
| Babism · Bahai · Yazidi |
Fatwa (plur. fatawa, sv. plur. "fatwor"; arab. av verbet afta, "avge ett utlåtande", varav ordet mufti är ett particip), den tekniska benämningen på varje juridiskt utlåtande, som en muslimsk mufti avger rörande en honom förelagd rättsfråga.
En sådan fatwa grundades ursprungligen på ett koranställe eller ett traditionellt yttrande av Profeten, men numera, sedan man föranstaltat storartade samlingar av de mest berömde rättslärdas utlåtanden (hadith), åberopas vanligen som grund en redan bekant fatwa rörande ett likartat fall. Därigenom får fatwa inom den islamiska rätten samma betydelse som prejudikat inom t.ex. svenskt rättsväsende. Dagens muslimer i Sverige kan vända sig till en mufti för att få ett utlåtande om hur de ska leva i dagens samhälle när de muslimska idealen krockar med det dagliga livet i Sverige. Muslimer boendes i muslimska länder har många möjligheter att få svar på sina frågor om muslimskt vardagsliv. På internet finns fatwa-hemsidor där man kan få svar och läsa andras frågor och svar. Man kan även skriva till landets stormuftis ifta-kontor, eller ringa/mejla till tv-kanalen Al-Jaziras frågeprogram. Många av dessa frågor handlar om hur religiösa ritualer ska utföras på rätt sätt, samt frågor om t.ex. klädsel och om hur nya moderna förteelser ska tolkas i ljuset av islam.
I det osmanska Turkiet fanns ett särskilt ämbetsverk, fetya-eminis byrå, där varje enskild mot skriftlig ansökan kunde erhålla en fatwa över vilken uppgiven tvistefråga som helst. Denna ansökan skulle alltid av byråns skrivare omsättas i en hävdvunnen frågande form, där de verkliga namnen utbyttes mot de stående Zeid, Amr etc. (motsvarande vårt A, B, etc.), varefter muftins svar påtecknades, i vanliga fall med den allra största korthet, såsom: "ja", "nej", "tillåtet", "otillåtet" och dylikt. Blott vid viktigare fall motiverades utlåtandet på ovan anförda sätt. Även sultanen brukade i tvistiga politiska frågor inhämta en fatwa från någon berömd mufti.
Det finns tre olika typer av fatwā, som fungerar inom olika områden i enlighet med dess ändamål såsom juridiskt, politiskt och privat. Privata frågor kan gälla religiösa ritualer, renhet, vardagsliv m.m. Muftin fungerar här som en personlig rådgivare. De politiska fatawā besvarar en politisk enhets, eller persons rådfrågande angående politiskt ställningstagande eller agerande. De vanligaste fatawa är de juridiska. Reglerna för fråga och svar ser inom detta område annorlunda ut. Frågan som ställs ska vara formellt formulerad vilken muftin svarar på med lagen som källa. Muftin har dock inget ansvar, eftersom muftin fungerar som tolkare av lagen ej som domare. I teorin är alla åsikter uttalade av religiöst lärda, likvärdiga, dock får vissa uttalanden i praktiken mer auktoritet än andra. Det är upp till individen vem man ska följa vid motstridiga fatwor. Med internets framväxt har diverse internetsidor för fatwor växt fram, såsom www.islamonline.net och www.askimam.se. Den förstnämnda innehåller både resonemang och svar och används mest av muslimer i väst, medan den sistnämnda internetsidan är något mer traditionalistisk och endast ger sitt tillåtande eller ej.
Begreppet fatwa översätts ofta missvisande i media med dödsdom. Ett känt exempel är Ayatollah Khomeinis utlåtande rörande författaren Salman Rushdie.
[redigera] Källor
Vikör, Knut S, Between God and the Sultan 2005, London Hjärpe, Jan. 2005. Sharia. Stockholm: Nordstedts Förlag Svensson, Jonas, Föreläsning Lunds universitet, 23/4 2008, CTR
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not)

