Handboll
 | |
| Högsta förbund | IHF |
|---|---|
| Först utövad |  Danmark, 1890-talet |
| Egenskaper | |
| Kontaktsport | Ja |
| Lagmedlemmar | 14 på varje lag[1] |
| Könsmixad | Ja, separata tävlingar |
| Kategorisering | Bollsport Lagsport |
| Utrustning | Boll |
| Spelplats | Inom- och utomhus, Handbollsplan |
| OS | 1972 |
Handboll är en bollsport som (i första hand[2][a]) spelas mellan två sjumannalag (1 målvakt och 6 utespelare) inomhus och, i mindre omfattning, utomhus. Spelet går ut på att spela in bollen i motståndarnas mål. En handbollsmatch är 2 x 30 minuter för spel på senior- och juniornivå. Handbollen föddes på Ordrups gymnasium i Danmark i slutet av 1890-talet, även om liknande spel funnits i Europa, i Nordafrika och på Grönland sedan medeltiden. Herrhandboll finns med på det olympiska programmet sedan 1972 (ingick även 1936). Världsmästerskapet i handboll för herrar spelas vartannat år. Första världsmästerskapet i handboll för damer spelades 1957 och spelas sedan 1993 vartannat år.
Beachhandboll är en relativt ny form av handboll som har blivit populär de senaste åren. Den spelas på sand, men principen i spelet är densamma förutom att man oftast spelar med färre spelare på planen. Man är då max 4 spelare på planen (3 utespelare och 1 målvakt). Planen är oftast mindre än en vanlig inomhusplan.
Historia
Handbollen föddes i slutet av 1890-talet i Danmark, men redan under antiken fanns spel som liknande handboll som urania och harpastum i Romarriket. Även på medeltiden fanns olika spel där man skulle fånga bollen. Den handboll som vi idag känner den utvecklades först i slutet av 1800-talet utifrån flera olika bollsporter. Mot slutet av 1800-talet förekom handboll i en form som liknade dagens i Uruguay och Tyskland och området som senare skulle bli Tjeckoslovakien. Då spelade man handboll som träning för gymnaster och som ett sätt för fotbollsspelare att hålla i gång mellan säsongerna – utomhushandboll.
Spelet utvecklades ytterligare under början av 1900-talet i främst Danmark, Tyskland och Sverige, där det svenska namnet handboll gav namn åt det internationella begreppet handball.[källa behövs]
1906 skapade den danska idrottsläraren och överstelöjtnanten Holger Nielsen det första regelverket i Ordrup utanför Köpenhamn. Bland annat fick man bara inneha bollen under tre sekunder och inte springa med den.
I den fortsatta utvecklingen kom Tyskland att spela en central roll. I Berlin utvecklade Max Heiser handbollen utifrån det spel han skapat för kvinnor, torball. Utifrån torball skapades handbollen 1917. Carl Schelenz utvecklade sedan handbollen ytterligare genom att införa regler som tillät närkamper och minskade storleken på bollen. Schelenz ska ha fått inspiration från det tjeckiska spelet hazena. Schelenz lanserade även trestegsregeln. Andra menar att det var Carl Diem som initierade utvecklingen av utomhushandboll.[3] I övrigt tog man över spelplan (stor gräsplan) och antalet spelare (elvamannalag) från fotbollen. Från detta utvecklades handbollens regler och spelsätt ytterligare.
Internationella mästerskap
Landskamper i handboll började på herrsidan spelas på 1930-talet. Sverige spelade sin första landskamp på stor utomhusplan 1935. I OS gjorde handbollen sin entré 1936 i Berlin. Då var handbollen med som uppvisningsgren på en utomhusarena med elva spelare i varje lag.
Därefter blev det ingen mer olympisk handboll förrän 1972 i München, då den återigen inträdde som officiell olympisk gren. Damerna fick vänta ytterligare fyra år tills de gjorde sin debut på den olympiska scenen 1976 i Montréal. 1938 spelades den första världsmästerskapen i handboll.
Det internationella handbollsförbundet International Handball Federation (IHF) bildades den 11 juli 1946. Förbundet hade (2006) 150 medlemsländer.
Inomhushandbollen tar över helt
Åren kring 1970 tappade utomhushandbollen snabbt mark till inomhushandbollen, och det sista världsmästerskapet för elvamannalag spelades 1966. Orsakerna var bland annat väderförhållandena som gjorde att säsongen blev kort, inte minst i norra Europa. Det var även betydligt bättre underlag i inomhushallarna och speltempot på den mindre planen betydligt högre.
De första årtiondena efter andra världskriget spelades även sjumannavarianten av handboll på utomhusplaner (av den mindre storleken). Orsaken var bland annat den dåvarande bristen på inomhushallar. Från och med 1960-talet gjorde den allt större mängden inomhushallar (sedan 1950-talet[2]) att handbollen för sjumannalag i princip exklusivt blev en inomhusidrott.
Regler
De grundläggande reglerna i handboll är att man inte får ta mer än tre steg utan att studsa bollen, man får inte studsa, ta upp bollen och sedan studsa igen, man får inte heller putta med raka armar, rycka i eller slå andra spelare eller säga könsord. Man får inte heller springa på en spelare som står still. Man får däremot spärra med kroppen och utöva kroppskontakt med vinklade armar.
Lagen spelar i 60 minuter uppdelat på två halvlekar. Planen är 40 meter lång och 20 meter bred. Bollen och samtliga inbytta spelare måste vara innanför planens ytterlinjer. Mitt på vardera kortsida finns ett mål som är 3 meter brett och 2 meter högt (innermått). Stolpar och ribba ska vara 8 cm breda. Utespelare får inte vidröra golvet närmare än 6 meter från målet och målvakten får inte passera denna linje med boll. Går bollen utanför planen döms inkast (längs planens lång- och kortsida). Är det försvarande lagets målvakt eller anfallande utespelare sist på bollen när bollen går ut längs kortsidan döms dock målvaktskast, det vill säga att målvakten påbörjar spelet innanför målgårdslinjen (sexmeterslinjen).
Bollen är 58–60 cm i omkrets och väger 425–475 gram när herrar spelar. Motsvarande mått för dambollar är 54-56 cm och 325–400 gram. I Sverige får man använda klister från ca 15 års ålder. I många andra länder är denna ålder lägre.
Frikast döms om en spelare gör en regelförseelse. Kastet ska läggas där förseelsen ägde rum, dock utanför den streckade frikastlinjen (niometerslinjen). Straffkast döms vid förhindrande av klar målchans antingen av försvarande spelare, åskådare som beträder planen eller använder en visselpipa eller av felaktig domaravblåsning. Om anfallande spelare anses ha kontroll över boll och balans döms straffkast, om bollen inte är under kontroll men försvarande lag stoppar en målchans så döms ett frikast till anfallande laget. Även force majeure-händelser vid klar målchans, såsom att taklamporna slutar fungera leder till straffkast. Straffkast döms också om en utespelare täcker skott innanför målgårdlinjen (sexmeterslinjen). Straffkastet utförs av en spelare (utespelare eller målvakt), bakom straffkastlinjen (sjumeterslinjen). Ej deltagande utespelare måste stå utanför frikastlinjen (för försvarare gäller minst 3 meter från bollen). Målvakten måste befinna sig högst fyra meter från målet (målvaktens begränsningslinje).
Man får inte heller hålla ett för lågt tempo; upplever domarna att det anfallande lagt tar för lång tid på sig höjer de ena handen till varning för passivt spel. Gör anfallande laget då ingen ansats till att försöka göra mål så går bollen över till försvarande lag genom ett frikast. Passivt spel kan även dömas om en spelare till exempel avstår från att skjuta i ett klart skottläge.
Handboll i världen
Handboll är framför allt populärt i Europa, Asien och norra Afrika.
Internationella mästerskap
_-_2010_European_Men%27s_Handball_Championship.jpg)
11-mannahandboll utomhus för herrar fanns på olympiska programmet 1936. Sedan 1972 (herrar) och 1976 (damer) är 7-mannahandboll OS-gren.
Det första officiella världsmästerskapet i handboll för herrar arrangerades 1938, både 11-manna utomhus och 7-manna inomhus. I det senare deltog fyra länder och matcherna spelades i 2 x 10 minuter.
Världsmästerskap i 11-mannahandboll utomhus arrangerades 1938–1966. Dam-VM 11-manna utomhus spelades 1949, 1956 och 1960. Damerna spelade VM utomhus också 1957 och 1962, dock med 7-mannalag.[4][b]
Av 7 utomhus-VM för herrar vann Sverige 1948. Övriga vanns av Tyskland/Västtyskland 1938, 1952, 1955 och 1959 och 1966 samt Östtyskland 1963. På damsidan vann Rumänien tre av de fem utomhusmästerskapen.
Det första VM-slutspelet inomhus i fullformat för herrar anordnades i Sverige 1954, med värdlandet som vinnare. 1976–1992 hölls även B-VM och C-VM. Damernas första officiella VM spelades 1957. Sedan 1993 arrangeras VM varje udda år, i början av året för herrar och i slutet av året för damer.
På herrsidan har Europa dominerat totalt och hittills tagit nästan samtliga mästerskapsmedaljer. Sydkorea tog silver i sitt hemma-OS 1988. Utöver Sydkoreas silver har Nordafrika varit närmast att ta medalj; Egypten (2001) och Tunisien (2005) har slutat på fjärde plats i VM.
Frankrike är det landslag som vunnit flest VM (6 titlar). Sverige har dock vunnit flest medaljer i VM (11 st).
Även på damsidan dominerar Europa men de övriga kontinenterna närmar sig och Sydkorea är en toppnation (VM-guld 1995 och OS-guld 1988 samt 1992). Ryssland har vunnit flest VM (4 titlar), Norge har dock vunnit flest medaljer (9 st).
Sverige
Den svenska handbollens så kallade ”fader” var Göran Wahlström som introducerade spelet under 1910-talet i Karlskrona. Svenska Handbollförbundet bildades 1930 och valdes in i Riksidrottsförbundet 1931. Förbundets kansli ligger i Stockholm i Sverige.
Förbund
Det internationella handbollsförbundet IHF bildades den 11 juli 1946 och organiserar internationell handboll.
Se även
- Beachhandboll
- Handbollsligan
- Svensk handbollselit
- Utomhushandboll
- Handboll vid olympiska sommarspelen
Kommentarer
- ^ Historiskt har både disciplinerna för elva- och sjumannalag benämnts handboll, men idag utövas i tävlingssammanhang i princip bara den senare varianten; elvamannavarianten är numera känd som utomhushandboll.
- ^ IHF noterar förvirrande nog turneringarna 1957[5] och 1962[6] som inomhusturneringar.
Referenser
- ^ Svenska Handbollförbundet: Spelregler, regel 4 Arkiverad 23 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Nauright, John (2012): Sports around the World, Vol 1., sid. 335ff. Läst 22 december 2016. (engelska)
- ^ http://www.zeit.de/1963/14/die-legende-vom-deutschen-spiel
- ^ handboll - Historia och organisation i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 november 2017.
- ^ ”A - Indoor/en salle/Halle - 1957 – YUG 13. - 20.7.1957”. ihf.info. http://www.ihf.info/upload/PDF-Download/WomenWorldCh/yug57.pdf. Läst 15 november 2017.
- ^ ”A - Indoor/en salle/Halle - 1962 – ROM 7. - 15.7.1962”. ihf.info. http://www.ihf.info/upload/PDF-Download/WomenWorldCh/rom62.pdf. Läst 15 november 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Handboll.
| |||||