1861

	1861 – MDCCCLXI; 163 år sedan
	År; 1858 \| 1859 \| 1860; 1861; 1862 \| 1863 \| 1864
	Årtionde; 1840-talet \| 1850-talet ; 1860-talet; 1870-talet \| 1880-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1861 ; MDCCCLXI
Ab urbe condita	2613
Armeniska kalendern	1310 ; ԹՎ ՌՅԺ
Assyriska kalendern	6611
Bahaikalendern	17–18
Bengaliska kalendern	1268
Berberkalendern	2811
Brittiskt regeringsår	24 Vict. 1 – 25 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2405
Burmesiska kalendern	1223
Bysantinska kalendern	7369–7370
Koptiska kalendern	1577–1578
Erianska kalendern	3027
Etiopiska kalendern	1853–1854
Judiska kalendern	5621–5622
Vikram Samvat	1917–1918
Sakakalendern	1783–1784
Kaliyuga	4962–4963
Holocen kalender	11861
Nri-Igbo	861–862
Persiska kalendern	1239–1240
Muslimska kalendern	1277–1278
Nengō (Japan)	Man'en 2 Bunkyū 1; (文久元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4194
Minguokalendern	51 före ROC; 民前51年
Thailändsk kalender	2404
Unixtid

1861 (MDCCCLXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

9 januari – Mississippi lämnar den amerikanska unionen.^[1]

10 januari – Florida lämnar den amerikanska unionen.^[2]
29 januari – Kansas blir den 34:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]

Februari

8 februari – South Carolina uppgår i Amerikas konfedererade stater.
19 februari – Livegenskapen upphävs i Ryssland.^[4]
21 februari – Mariehamn i Finland får stadsprivilegier.^[5]

Mars

4 mars
- Abraham Lincoln blir USA:s president.
- Hannibal Hamlin blir USA:s nye vicepresident.
- Texas utträder ur den amerikanska unionen.^[6]
8 mars – Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.

17 mars – Italien utropar sig till stat och Viktor Emanuel II blir dess förste kung.^[7]

April

12 april – Det amerikanska inbördeskriget inleds.^[8]

Maj

20 maj – Arkansas uppgår i Amerikas konfedererade stater.^[9]
31 maj – Bahrain ställs under brittiskt beskydd.^[10]

Juli

1 juli – Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
21 juli – I första slaget vid Bull Run besegrar en sydstatsarmé på 32 000 man en nordstatsarmé på 35 000 man.

Augusti

Augusti – Änkekejsarinnorna Cixi och Ci'an samt Prins Gong tar makten från Tongzhi-kejsarens förmyndarråd i en statskupp (Xinyou-kuppen). Detta blir början på Cixis välde över Kina som varar fram till hennes död 1908.

Oktober

1 oktober - Högre lärarinneseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.

November

29 november – Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas.^[11]

December

14 december – Den svenska tidningen Norrbottens-Kuriren grundas.^[12]
20 december – Göteborgs museum invigs i det Ostindiska Huset, på Norra Hamngatan. Invigningstalare är landshövding O.I. Fåhraeus.

Okänt datum

Högbo Stål & Jernwerk och Sandvikens masugn- och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent.
Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor.
En svensk förordning utfärdas om brevbäring i städerna.
De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag.
En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5 000 människor närvarar vid avrättningen.
Dödsstraffet för barnamord avskaffas i Sverige.

Födda

26 januari
- Louis Anquetin, fransk målare.
- Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
29 januari – William M. Butler, amerikansk republikansk politiker.
2 februari – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop.
8 februari – Per Forssman, svensk ingenjör, disponent och riksdagsman (högern).
15 februari – Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933.
17 februari – Helene av Waldeck och Pyrmont.
25 februari – Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
27 februari – Prins Carl, prins, av Sverige och Norge.
15 mars – Joseph M. Devine, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
17 mars – Charles Laval, fransk konstnär, målare.
25 mars – Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
28 mars – Alfred B. Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909
16 april – Albin Lavén, svensk skådespelare.
20 april – James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
23 april – Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
26 april – Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
27 april – William Lorimer, engelsk-amerikansk politiker.
6 maj – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
16 maj – H.H. Holmes, amerikansk seriemördare.
1 juni – Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
2 juni
- Concordia Selander, svensk skådespelare.
- Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
6 juni – Joseph M. Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
7 juni – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
19 juni – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
26 juni – Karl Herxheimer, tysk dermatolog.
4 juli – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925–1929.
11 juli – George W. Norris, amerikansk politiker.
26 augusti – Bruno Tacke, tysk lantbrukskemist.
3 september – James Hartness, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
15 september – Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.
8 oktober – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
10 oktober – Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
29 oktober – Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist).
30 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
2 november – Maurice Blondel, fransk katolsk filosof.
6 november
- Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914–1919
- James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
8 december – Aristide Maillol, fransk målare och skulptör.
15 december – Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, landets riksföreståndare 1918 och president 1931 1937.
16 december – Oscar Branch Colquitt, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
17 december – Axel Lundegård, svensk författare.
24 december – Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
Abel Ayerza, argentinsk läkare
Elsa Eschelsson, jurist.
Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.
Alexander James Carlyle, skotsk präst och historiker.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

2 januari – Fredrik Vilhelm IV, 65, kung av Preussen.
4 januari – Marie-Thérèse Figueur, 86, fransk militär och memoarskrivare.
17 januari – Malla Silfverstolpe, 78, svensk författare.

Februari

21 februari – Lars Levi Læstadius, 61, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.

Mars

8 mars – Heinrich Rudolf Schinz, 83, schweizisk zoolog.
10 mars – Taras Sjevtjenko, 47, Ukrainas nationalskald.

Andra kvartalet

April

8 april – Elisha Otis, 49, amerikansk uppfinnare.
22 april – Anne Elizabeth Baker, 74, brittisk filolog.

Maj

29 maj – Joachim Lelewel, 75, polsk historiker.

Juni

3 juni – Stephen A. Douglas, 48, amerikansk demokratisk politiker.
9 juni – Carl Axel Löwenhielm, 88, svensk greve, diplomat, militär och politiker.

Tredje kvartalet

Juli

15 juli – Adam Jerzy Czartoryski, 91, polsk furste och statsman.

Augusti

12 augusti – Eliphalet Remington, 67, amerikansk vapentillverkare.
16 augusti – Ranavalona I, madagaskisk drottning.
22 augusti – Xianfeng, 30, den sjunde Qing-kejsaren av Kina avlider i Jehol, där han sökt sin tillflykt efter den brittisk–franska invasionen av Peking.
26 augusti – Johan Fredrik Berwald, 73, svensk violinist, dirigent och tonsättare.

September

7 september – Willie Person Mangum, 69, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.

Fjärde kvartalet

Oktober

18 oktober – Fredrik Woldstedt, 48, finländsk astronom.

November

10 november – Moritz Schreber, 53, tysk reformpedagog.
29 november – Carl Johan Fahlcrantz, 86, svensk konstnär.

December

14 december – Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, 42, brittisk prinsgemål sedan 1840 (gift med drottning Viktoria).
20 december – Vincenzo Pucitta, 83, italiensk kompositör.

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1861.
Bilder & media

[1] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[2] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[3] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[4] Gammalsvenskby (läst 7 april 2011)

[5] Nyan Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[6] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[7] World Statesmen (läst 7 april 2011)

[8] Det hände i dag

[9] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[10] World Statesmen (läst 7 april 2011)

[11] Nordisk familjebok 1918 - Stockholms hospital för sinnessjuka (läst 7 april 2011)

[12] Norrbottens-Kuriren 14 december 2006 - En 145-årig tidningshistoria (läst 7 april 2011)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]