Administrativa regioner i Kina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

China contour.svg Kinaportalen

Folkrepubliken Kina är indelad i administrativa enheter på fyra nivåer under centralregeringen: Den första nivån utgörs av enheter på provinsnivå, den andra utgörs av enheter på prefekturnivå, den tredje utgörs av enheter på häradsnivå och den fjärde av enheter på sockennivå. Under dessa finns byar och grannskapsenheter som kan sägas utgöra en femte administrativ nivå. På alla nivåer finns flera typer av enheter.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Allt sedan den förste kejsaren av Qindynastin skapade den första centralstaten har Kina i regel organiserats i territoriella enheter som lyder direkt under centralmakten. Kinas territoriella organisering har haft stora variationer sedan dess och ofta maskerat lokala intressesfärer, i synnerhet under de perioder Kina varit uppdelat i olika stater.[1]

Den territoriella indelning Kina har idag går i huvuddrag tillbaka på den som rådde under Qingdynastin (1644-1911), men en rad nya administrativa begrepp har också introducerats under inflytande från Sovjetunionen.

Partiets roll[redigera | redigera wikitext]

För att säkerställa kommunistpartiets makt finns det en struktur med partisekreterare som löper parallellt med den officiella administrativa indelningen. Partisekreterarna övervakar den civila förvaltningen och står i regel högre i partihierarkin än ämbetsmännen i den civila förvaltningen.

Termer som kan förvirra[redigera | redigera wikitext]

De flesta av de administrativa enheterna - provinser, autonoma regioner, byar etc - är oproblematiska att tala om även om det inte alltid finns en fast standard för hur de översätts till svenska. "Städer", shi, däremot kan förvirra eftersom de återfinns på tre olika nivåer. En stad på provinsnivå, som i praktiken inte alls är en stad utan ett område som en mindre provins, kan, liksom en stad på subprovinsiell nivå, i sig innehålla städer på häradsnivå, som i sin tur kan innehålla köpingar (zhen 镇) vilka ibland omtalas som "småstäder".

Översiktstabell[redigera | redigera wikitext]

Kinesiskt namn Engelskt namn Svenskt namn
省级行政区 Provinces Provinser
provinces provinser
自治区 autonomous regions autonoma områden
直辖市 municipalities storstadsområden
特别行政区 special administrative regions särskilda administrativa regioner
地级行政区 Prefectures Enheter på prefekturnivå
地区 prefectures prefekturer
自治州 Autonomous prefectures autonoma prefekturer
地级市 prefecture-level cities städer på prefekturnivå
副省级城市 sub-provincial cities subprovinsiella städer
leagues (mongoliska) förbund
县级行政区 Counties Enheter på häradsnivå
counties härader
自治县 Autonomous counties autonoma härader
县级市 county-level cities städer på häradsnivå
市辖区 districts stadsdistrikt
banners ajmag (banér, fanor eller klaner)
自治旗 autonomous banners autonoma ajmag
林区 forestry areas skogsbruksdistrikt
特区 special districts särskilda distrikt
乡级行政区 Townships Enheter på sockennivå
townships socknar
民族乡 ethnic townships etniska minoritetssocknar
towns köpingar, småstäder
街道办事处 subdistricts stadsdelsdistrikt
区公所 district public offices häradsdistrikt
苏木 sumu sum (mongoliskt distrikt)
民族苏木 ethnic sumu etnisk minoritetssum
村级自治组织 Enheter på bynivå
villages byar
社区 neighborhoods or communities grannskap
嘎查 Gacha gatsaa (mongoliska byar)

Många enheter ovan saknar etablerade svenska översättningar. Den här tabellen använder de begrepp som för närvarande förekommer mest på svenskspråkiga Wikipedia.

Provinsnivå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Provins (Kina)

Kinas nuvarande provinsindelning i det egentliga Kina går i huvudsak tillbaka till Qingdynastin, som var den första kejsardynastin som skapade en permanent provinsförvaltning.

Enheter på provinsnivå har samma rank i statsapparaten som ministerier under statsrådet, vilket betyder att ministerier inte kan ge direkt order till provinsregeringar.[2]

Idag finns det finns fyra olika typer av administrativa regioner på provinsnivå: provinser (省), autonoma områden (自治区), särskilda administrativa regioner (特别行政区) och storstadsområden (直辖市).

Engelskspråkig karta över Kinas administrativa indelning.

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Autonoma områden[redigera | redigera wikitext]

Storstadsområden direkt under centralregeringen[redigera | redigera wikitext]

Särskilda administrativa regioner[redigera | redigera wikitext]

Taiwan[redigera | redigera wikitext]

Officiellt hävdar både regeringen i Peking och den i Taiwans huvudstad Taipei att det bara finns "ett Kina", och att Taiwan är en av detta Kinas provinser. Flertalet stater, däribland Sverige, erkänner bara Folkrepubliken och har som en konsekvens inga direkta diplomatiska förbindelser med Taiwan. Taiwan har erbjudits en "återförening" med Fastlandskina under konceptet ett land - två system men fungerar i praktiken sedan länge som ett självständigt land. Taiwanesiska strävanden efter formell självständighet efter demokratiseringen som följde Nationalisternas diktatur på ön har lett till stora spänningar mellan Kina och Taiwan samtidigt som deras ekonomier har blivit allt mer sammanvävda.

Prefekturnivå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Prefektur (Kina)

Prefekturerna går tillbaka på en tidigare administrativ enhet som kallades 府 eller zhōu 州 i kejsartidens Kina. Prefekten övervakade en grupp härader inom sin jurisdiktion och hade ibland andra specialiserade funktioner.

Idag motsvaras prefekturen av begreppet dìqū 地区 och de flesta prefekturer har omorganiserats till städer på prefekturnivå. I områden med en stor befolkning av etniska minoriteter finns det autonoma prefekturer (kinesiska:自治州?, pinyin: zìzhìzhōu).

I Inre Mongoliet finns det tre prefekturer som går under benämningen "förbund" eller ajmag (kinesiska:?, pinyin: méng), Xilingol, Hinggan och Alxa. Det mongoliska förbunden går tillbaka till gamla administrativa indelningar från Qingdynastin som även har motsvarigheter i republiken Mongoliet.

Häradsnivå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Härad (Kina)

Häradet (kinesiska:?, pinyin: xiàn), ibland översatt med "län" på svenska, är en territoriell administrativ enhet i Kina på tredje nivån under provinser och prefekturer.

Idag kan ett härad kan omfatta flera hundratusen invånare och häradena har också fått nya indelningar. Allt fler härader med stora tätorter räknas idag som städer på häradsnivå och stadsdelar i större städer räknas ibland som stadsdistrikt på häradsnivå. Dessutom finns det en rad andra typer av härad som baner (eller fänikor) i Inre Mongoliet och autonoma härad för olika etniska grupper. I Tibet kallas häradet för dzong, vilket betyder "fort" och går tillbaka på en gammal administrativ enhet i det gamla Tibet före 1959. Det finns också olika typer av särskilda områden på häradsnivå, som skogsdistrikt.

Städer på subprefekturnivå (kinesiska:副地级市?, pinyin: fùdìjíshì) är en inofficiell beteckning på vissa städer på häradsnivå som oftast lyder direkt under provinsregeringen. Anledningen till den annorlunda benämningen är att kadrerna som arbetar i städer på subprefekturnivå rankas en halv nivå högre och har större befogenheter än kadrer som arbetar i orter på häradsnivå.

Exempel på städer på subprefekturnivå är Jiyuan (i Henan), Xiantao, Qianjiang och Tianmen (Hubei), Manzhouli (Inre Mongoliet), Shihezi, Tumushuk, Aral, and Wujiaqu (Xinjiang).

Sockennivå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Socken (Kina)

Under kejsartiden fanns det inga fasta administrativa enheter under häraderna, utan myndigheterna fick istället samverka med de byar, marknadsstäder och andra samhällen som fanns inom häradsgränsen med informella metoder i samarbete med lokala eliter. Särskilt viktiga var köpingarna eller marknadsstäderna i det äldre Kina, som både saknade en muromgärdad huvudort och egna formella administrativa strukturer, men som var viktiga platser för varuutbyte, migration och religiös aktivitet.[3]

Först under 1900-talet fick köpingarna (zhèn 镇) och socknarna (xiāng 乡) en egen administrativ nivå i den officiella administrativa hierarkin. Köpingarna och socknarna ligger på samma nivå i den administrativa hierarkin, där de förra är mindre tätorter och de senare utgör en grupp byar eller bosättningar på landsbygden.[4]

Köpingar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Köping (Kina)

Köpingen befinner sig på samma administrativa nivå som den kinesiska socknen med den skillnaden att köpingen är har en högre grad av urbanisering än en socken och köpingen är ofta centralorten i ett härad.[4]

Folkkommuner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Folkkommun

Under det Stora språnget ersattes socknarna på landsbygden av självförsörjande folkkommuner,[4] vilket fick förödande konsekvenser för folkförsörjningen åren 1959-62.[5] Folkkommunerna bibehölls dock som administrativa enheter och avskaffades inte förrän åren 1982.[4]

Bynivå[redigera | redigera wikitext]

Byarna har traditionellt aldrig varit en administrativ enhet i Kina utan varit informella bosättningar av olika slag med stor lokal variation. I större delen av Kina har bönder levt i byar av olika slag, med undantag för Sichuan-provinsen där bönder levat i mera utspridda bosättningar. I många fall ha byborna starka sociala band med varandra och det finns byar där alla har samma familjenamn. I de områden i sydöstra Kina där hakka-folket bor är det vanligt med befästa byar.

Idag är byn (cūn 村) den lägsta administrativa nivån i Kina och sedan 1979 har centralregeringen experimenterat med att låta byborna utse byledningen i direkta val. Idag beräknas cirka 90 procent av alla byar utse sin byledning i sådana val.[6]

Statistik över Kinas administrativa enheter[redigera | redigera wikitext]

Statistisk överblick över Folkrepubliken Kinas administrativa enheter 2004
Sedan 20 december 1999 (Macaos återlämnande till Kina) har Folkrepubliken Kina 34 administrativa enheter på provinsnivå: 23 provinser (inkl. Taiwan), fem autonoma regioner, fyra direktstyrda städer och två särskilda administrativa regioner.
Enheter på provinsnivå
(första nivån)
Enheter på prefekturnivå
(andra nivån)
Enheter på häradsnivå
(tredje nivån)
Namn Förkortning Provinshuvudstad
eller
Regeringssäte
Prefekturer Städer på prefekturnivå Autonoma prefekturer (zhou) Förbund (meng) Härader (xian) Autonoma härader Städer på häradsnivå Stadsdistrikt Banér (qi)
och
andra enheter1
Peking 京 Jīng Dongchengdistriktet - - - - 2 - - 16 -
Tianjin 津 Jīn Hepingdistriktet - - - - 3 - - 15 -
Hebei 冀 Jì Shijiazhuang - 11 - - 108 6 22 36 -
Shanxi 晋 Jìn Taiyuan - 11 - - 85 - 11 23 -
Inre Mongoliet 内蒙 Neimeng Hohhot - 9 - 3 17 - 11 21 52
Liaoning 辽 Liáo Shenyang - 14 - - 19 8 17 56 -
Jilin 吉 Jí Changchun - 6 1 - 18 3 20 19 -
Heilongjiang 黑 Hēi Harbin 1 12 - - 45 1 19 65 -
Shanghai 沪 Hù Huangpudistriktet - - - - 1 - - 18 -
Jiangsu 苏 Sū Nanjing - 13 - - 25 - 27 54 -
Zhejiang 浙 Zhè Hangzhou - 11 - - 35 1 22 32 -
Anhui 皖 Wǎn Hefei - 17 - - 56 - 5 44 -
Fujian 闽 Mǐn Fuzhou - 9 - - 45 - 14 26 -
Jiangxi 赣 Gàn Nanchang - 11 - - 70 - 10 19 -
Shandong 鲁 Lǔ Jinan - 17 - - 60 - 31 49 -
Henan 豫 Yù Zhengzhou - 17 - - 88 - 21 50 -
Hubei 鄂 È Wuhan - 12 1 - 37 2 24 38 1
Hunan 湘 Xiāng Changsha - 13 1 - 65 7 16 34 -
Guangdong 粤 Yuè Guangzhou - 21 - - 41 3 23 54 -
Guangxi 桂 Guì Nanning - 14 - - 56 12 7 34 -
Hainan 琼 Qióng Haikou - 2 - - 4 6 6 4 -
Chongqing 渝 Yú Yuzhongdistriktet - - - - 17 4 4 15 -
Sichuan 川 Chuān
(蜀 Shǔ)
Chengdu - 18 3 - 120 4 14 43 -
Guizhou 黔 Qián
(贵 Guì)
Guiyang 2 4 3 - 56 11 9 10 2
Yunnan 滇 Diān
(云 Yún)
Kunming - 8 8 - 79 29 9 12 -
Tibet 藏 Zàng Lhasa 6 1 - - 71 - 1 1 -
Shaanxi 陕 Shǎn
(秦 Qín)
Xi'an - 10 - - 80 - 3 24 -
Gansu 甘 Gān
(陇 Lǒng)
Lanzhou - 12 2 - 58 7 4 17 -
Qinghai 青 Qīng Xining 1 1 6 - 30 7 2 4 -
Ningxia 宁 Níng Yinchuan - 5 - - 11 - 2 8 -
Xinjiang 新 Xīn Urumchi 7 4 5 - 62 6 20 11 -
Hongkong 港 Gǎng - - - - - - - - - -
Macao 澳 Ào - - - - - - - - - -
Taiwan 台 Tái Taipei - - - - - - - - -
Andra och tredje nivåns
administrativa enheter
2
17 283 30 3 1464 117 374 852 55
Noter:
1: Banér och andra enheter är totalt 55: 52 banér i Inre Mongoliet (3 av dessa är autonoma banér), ett skogsområde i Hubei och två specialområden i Guizhou.
2: I andra och tredje nivåns administrativa enheter ingår inte enheter från Taiwan, Hongkong och Macao. Förutom de listade enheterna förekommer andra som landsbygdskommuner (xiang), vilka dock inte har egna "regeringar", småorter (zhen) och mindre indelningar av byar och städer.

Kulturgeografiska regioner[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hucker (1985), ss. 3-5.
  2. ^ Lieberthal (2004), s. 180.
  3. ^ Skinner (1964).
  4. ^ [a b c d] 中国的行政区划——县级以下基层行政单位
  5. ^ Skinner (1965), s. 397.
  6. ^ Klas Eklund, Kina: Den nygamla supermakten (Stockholm: SNS förlag, 2011), s. 159.
  • Karta över Kinas administrativa regioner
  • Hucker, Charles O. (1985) (på eng). A dictionary of official titles in Imperial China. Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press. Libris 5694201. ISBN 0-8047-1193-3 
  • (på eng) Qing Governors and Their Provinces : The Evolution of Territorial Administration in China, 1644-1796 [Elektronisk resurs]. University of Washington Press. 2010. Libris 12343504 
  • Lieberthal, Kenneth (2004) (på eng). Governing China: from revolution through reform (2. ed.). New York: Norton. Libris 10053551. ISBN 0-393-92492-0 
  • Skinner G. William, Baker Hugh D. R., red (1977) (på eng). The city in late Imperial China. Studies in Chinese society, 99-0124153-7. Stanford, Calif.: Stanford U.P. Libris 5694044. ISBN 0-8047-0892-4 
  • Skinner, G. William. "Marketing and Social Structure in Rural China." Journal of Asian Studies 24, no. 1, 2, 3 (1964): 3-43, 195-228, 363-99. Libris 349637
  • Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på eng). Chinese history: a new manual ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13753255. ISBN 978-0-674-06715-8