Guangzhou

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Guangzhou
Kantonesiska : Gwong2 zau1
Jyutping
kinesiska : 广州市?
pinyin: Guǎngzhōu shì
Överst och ned från vänster: Stadsdistrikt Tianhe, Canton Tower och Chigang Pagoda, Haizhubron, Sun Yat-sen Memorial Hall, Staty av de fem getterna, Zhenhai Tower samt Heliga hjärtats katedral.Överst och ned från vänster: Stadsdistrikt Tianhe, Canton Tower och Chigang Pagoda, Haizhubron, Sun Yat-sen Memorial Hall, Staty av de fem getterna, Zhenhai Tower samt Heliga hjärtats katedral.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Subprovinsiell stad
Provins Guangdong
(prefekturer i Guangdong)
Areal
Totalt 7 434 km2
Stadsdistrikt 3 843 km2
Folkmängd
Totalt* 12 700 800 (2010)
1 708,5 inv./km2
Stadsdistrikt* 11 070 654 (2010)
2 880,7 inv./km2
Officiell webbplats
Guangzhous läge i Guangdong, Kina.
Guangzhous läge i Guangdong, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-44.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/cn-44.aspx

Kanton, även känd som Guangzhou beroende på transkriberingsstandard som används, ibland även Kwangchou, är en stad på subprovinsiell nivå i södra Kina och huvudstad i provinsen Guangdong.

Centrala Guangzhou har cirka 5 miljoner invånare, medan hela det storstadsområdet har 12 miljoner invånare. Guangzhou är belägen i det extremt snabbväxande och ekonomiskt expanderande området runt Pärlflodens delta, som räknas till världens snabbast växande storstadsregioner. Hela Pärlflodsdeltats ekonomiska zon, som sedan 1994 används som en definition för regional planering av provinsens myndigheter, hade en bofast befolkning på 46 miljoner på en yta av 41 516 kvadratkilometer år 2006 (exklusive Hongkong och Macau).[1][2] Denna region består, förutom Guangzhou, av flera till varandra närbelägna storstäder som exempelvis Dongguan och Shenzhen i sydost och Foshan, Jiangmen och Zhongshan i syd och sydväst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha varit huvudort i kungariket Nan-yüe, erövrades staden 221 f.Kr. av Qin Shi Huangdi och lades under det kinesiska väldet. 207-111 var Guangzhou åter huvudstad i det återupprättade Nan-yüe. Guangzhou var en tämligen perifer stad, vilket bidrog till att kejsarna efter den portugisiska upptäckten av Kina 1526 uppmuntrade Guangzhou som den enda staden öppen för européer, på tryggt avstånd från Peking.[3]

Målning av de utländska faktorierna i Guangzhou 1780, där bland annat Sveriges flagga kan ses i mitten.

Mellan 1760 och 1839 var staden den enda för européer öppna hamnen i Kina, sannolikt vald på grund av sitt stora avstånd från huvudstaden, och endast ett begränsat antal kinesiska köpmän, så kallade hong (säkerhetsköpmän), fick förmedla handeln med utlänningarna. De var i allmänhet mycket förmögna och bekanta för sträng redbarhet. Guangzhou var den stad där Svenska Ostindiska Companiet i likhet med alla andra samtida europeiska handelsbolag under denna tidsperiod.

1842 efter Opiumkriget blev Guangzhou fördragshamn. Andra opiumkriget startade i Guangzhou och var under kriget en av de mest utsatta platserna.

Under Qingdynastin bestod Guangzhou av manchu-staden eller gamla staden och den nya staden, mellan den förra och floden, samt flera förstäder längs floden. Den var omsluten av en 10 km lång, 12 m hög och 7 m bred mur med gravar. En annan mur skilde den gamla staden, som upptog fem sjättedelar av hela ytan, från den nya. Staden genomskars av flera kanaler och omkring 600 gator, som var långa, raka och stenlagda. Staden hade en egendomlig prägel genom den stora livligheten på floden. Pärlfloden är i staden något bredare än Thames vid Londonbron och 7 meter djup, och var på den tiden alltid täckt med fartyg av alla slag, så att hela floden mittför Guangzhou liknade en flytande stad.

Blomsterpagoden i Guangzhou.

Den egentliga staden hade 2 pagoder (en moské från 10:e århundradet, den andra, en oktogon från 6:e århundradet), 120 tempel, salar och andra religiösa byggnader samt flera buddhistkloster.

Utlänningarna bodde på ön Shamian, som 1861 utskiftades så, att engelsmännen erhöll fyra och fransmännen en femtedel av ön. De europeiska kvarteren ha en evangelisk och en katolsk mission, flera kyrkor, däribland den storartade franska kyrkan, skolhus, sjuk- och försörjningshus samt stora varumagasin längs floden.

1917-26 var Guangzhou Sun Yat-sens och Kuomintangpartiets högkvarter varefter den Nationella revolutionära armén erövrade Yangtzedeltat och upprättade en ny nationell regering i Nanking.[3]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Guangzhous subprovinsiella stadsområde omfattar tio stadsdistrikt och två städer på häradsnivå.

Karta # Name Kinesiska Pinyin Befolkning
(2010 census)[4]
Yta
(km2)[5]
Befolkningstäthet
(/km2)[4]
Guangzhou mcp.png
Centrala distrikt 7 727 163 1 166,37 6 625
1 Yuexiu 越秀区 Yuèxiù qū 1 157 277 33,80 34 239
2 Liwan 荔湾区 Lìwān qū 898 204 59,10 15 198
3 Haizhu 海珠区 Hǎizhū qū 1 558 663 90,40 17 242
4 Tianhe 天河区 Tiānhé qū 1 432 431 96,33 14 870
5 Baiyun 白云区 Báiyún qū 2 222,658 795,79 2 793
6 Huangpu 黄埔区 Huángpù qū 457 930 90,95 5 035
Nya distrikt 3 343,491 2 677,06 1 249
7 Panyu 番禺区 Pānyú qū 1 764 869 786,15 2 245
8 Huadu 花都区 Huādū qū 945 053 970,04 974
9 Nansha 南沙区 Nánshā qū 259 899 527,65 493
10 Luogang 萝岗区 Luógāng qū 373 670 393,22 950
Städer på häradsnivå 1 630 146 3 590,97 454
11 Zengcheng 增城市 Zēngchéng shì 1 036 731 1 616,47 641
12 Conghua 从化市 Cónghuà shì 593 415 1 974,50 301
Totalt 12 700 800 7 434,40 1 708

Utvecklingsplan[redigera | redigera wikitext]

I januari 2009 godkände Nationella folkkongressen, det högsta lagstiftande organet i Folkrepubliken Kina en utvecklingsplan för Pärlflodens delta region. Den 19 mars 2009 var Guangzhous kommunala regering och Foshans kommunala regering eniga om att ta fram ett ramverk för att bygga samman de båda tätliggande städerna.[6]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Huijiang Station (会江站) som öppnade 25 september 2010 på linje 2.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Guangzhous tunnelbana

När Guangzhous tunnelbana (Guangzhou Metro, kinesiska: 广州地铁; pinyin: Guǎngzhōu Dìtiě) öppnade 1997 var det fastlandskinas fjärde stad med tunnelbana, efter Beijing, Tianjin och Shanghai. År 2011 hade tunnelbanan åtta linjer i drift, och 144 stationer anslutna, bygget pågår och 21 linjer är föreslagna.

Bussar, taxi och motorcyklar[redigera | redigera wikitext]

En GBRT-station vid Tianhe Sports Center.

2010 introducerades Guangzhou Bus Rapid Transit (GBRT) som är det näst största stombusssystemet (BRT) i världen efter Bogotás TransMilenio. Guangzhou Bus Rapid Transit har världens längsta BRT stationer som är runt 260 meter lång med en kapacitet för en buss var tionde sekund i en riktning. Än så länge är det bara en linje med 26 stationer, men två nya linjer och två förlängningar planeras. Vissa av stationerna ligger i direkt anslutning med tunnelbanorna.

Enligt en artikel som China Daily publicerade 6 juli 2007, så var målet att bussar och taxifordon skulle vara gasoldrivna vid år 2010 för att marknadsföra renare bränslealternativ inför Asiatiska spelen 2010 som hölls i Guangzhou. Redan då sa Xian Weixiong, chef för Guangzhous kommunikations kommitté, att 85% av alla bussar och taxifordon redan var utbytta mot gasoldrivna fordan, 6 500 bussar respektive 16 000 taxifordon.[7]

Från och med 1 januari 2007 förbjöds motorcyklar i centrumområden, polisen satte upp 30 posteringar i staden och talade om för folk hur de nya reglerna löd, motorcyklar som från den 16 januari och framåt upptäckts konfiskeras.[8] Motorcyklar var innan förbudet ett mycket vanligt färdmedel, men de orsakade även många olyckor, redan den 19 januari rapporterade Guangzhous trafikbyrå att trafikstockningarna minskat med 50% och att antalet olyckor som rapporterats in minskat med 40%. Som hjälp till de chaufförer som körde motorcykeltaxi arrangerades ett antal jobbmässor för att hjälpa till att erbjuda de jobb som fanns lediga för de som miste sina jobb.[9]

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Guangzhou Baiyun International Airport (广州白云国际机场; pinyin: Guǎngzhōu Báiyún Guójì Jīchǎng) (IATA: CAN, ICAO: ZGGG) är den största flygplatsen i Guangzhou som har två landningsbanor och som ersatte en äldre flygplats med samma namn som öppnades 1932. Den äldre flygplatsen låg i centrum och på grund av att den inte klarade den expansion som behövdes så började bygget av den nya flygplatsen 1992 efter ett antal års förberedelser. Både IATA och ICAO beteckning flyttades över till den nya flygplatsen när den öppnade den 5 augusti 2004. IATA-beteckningen kommer från den tidigare romaniseringen Canton. Under 2011 var Guangzhou Baiyun International Airport Kinas andra mest trafikerade och världens nittonde mest trafikerade flygplatsen i form av passagerartrafik, med 45 040 340 resenärer. När det gäller frakttrafiken var flygplatsen den tredje mest trafikerade i Kina och den tjugoförsta mest trafikerade i världen. Flygplatsen är ansluten till tunnelbanan via Airport South Stationlinje 3, en extra station, Airport North Station är under planering. Flygplatsen kommer även få en tredje landningsbana och en till terminal som planeras vara färdig i slutet av 2015[10].

Sport[redigera | redigera wikitext]

Asiatiska spelen 2010 avgjordes i staden. I januari brukar en landslagsturnering i fotboll för damer spelas i Guangzhou. Fyra lag, oftast i världstopp, brukar delta.

Guangzhou har även varit värd för ett antal större sportarangemang under åren bland annat:

Allmän referens[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kanton, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Invest Hong Kong; The Greater Pearl River Delta (pdf-fil)
  2. ^ Pärlflodsdeltats ekonomiska zon bör inte ses som en definition för ett sammanhängande storstadsområde, utan mer som ett planerings- och samarbetsverktyg för lokala myndigheter.
  3. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1128-39 
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet 2010census
  5. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tag; ingen text har angivits för referensen med namnet guangzhoustatarea
  6. ^ Lai Yuchen (赖雨晨) (19 mars 2009). ”广州佛山签订“同城化建设合作框架协议”” (på kinesiska). Xinhuanet. http://news.xinhuanet.com/newscenter/2009-03/19/content_11037051.htm. Läst 4 november 2012. 
  7. ^ Zhan Lisheng (6 juli 2007). ”Date set for LPG-fueled buses, taxis” (på engelska). China Daily. http://www.chinadaily.com.cn/china/2007-07/06/content_911176.htm. Läst 4 november 2012. 
  8. ^ Shanna Chu (3 januari 2007). ”Life of Guangzhou - Guangzhou Bans Motorcycles” (på engelska). http://www.lifeofguangzhou.com/node_10/node_37/node_85/2007/01/03/116778797013245.shtml. Läst 4 november 2012. 
  9. ^ Shanna Chu (19 januari 2007). ”Life of Guangzhou - Traffic Jam Improve after Motorcycle Ban” (på engelska). http://www.lifeofguangzhou.com/node_10/node_37/node_85/2007/01/19/116916856413959.shtml. Läst 4 november 2012. 
  10. ^ ”武广高铁年内连机场 新航站楼2015年启用 - 广视网.广视新闻” (på kinesiska). 31 januari 2011. http://www.gztv.com/vod/v19236.shtml. Läst 4 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]