Harold Macmillan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Harold Macmillan


Ämbetsperiod
10 januari 195718 oktober 1963
Monark Elizabeth II
Ställföreträdare Rab Butler
Företrädare Anthony Eden
Efterträdare Alec Douglas-Home

Född 10 februari 1894
Chelsea, London, Storbritannien
Död 29 december 1986 (92 år)
Birch Grove, Chelwood Gate, East Sussex, Storbritannien
Politiskt parti Konservativa partiet
Maka Dorothy Macmillan
Yrke Publicist

Maurice Harold Macmillan, 1:e earl av Stockton, född 10 februari 1894 i Chelsea, London, död 29 december 1986Birch Grove nära Chelwood Gate, East Sussex, var en brittisk konservativ politiker och landets premiärminister 19571963.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Macmillan tillhörde en bokförläggaresläkt. Han valdes in i underhuset 1924 som unionist och erhöll sin första ministerpost 1951, som bostadsminister, en post som han innehade fram till 1954. Under de åren uppnåddes en produktion av 300 000 nya bostäder varje år.

Åren 1955-1957 var Macmillan finansminister och blev premiärminister 1957, då Anthony Eden avgick efter Suezkrisen. En av de mer akuta frågorna som Macmillian ställdes inför var Cypernfrågan, indirekt påverkad av krisen i Suez, men även av ett gerillakrig som fördes av EOKA. Macmillian utarbetade planen som utmynnade i Zürichavtalet. Det gav Cypern självständighet efter århundraden som utländsk besittning, de senare årtiondena som kronkoloni. Han undertecknade avtalet i London tillsammans med de båda andra pretendenterna om ön, Turkiet under Adnan Menderes och Grekland under Konstantin Karamanlis.[1] Enligt det ingångna avtalet fick Storbritannien behålla två suveräna militärbaser på Cypern, Dhekelia och Akrotiri, vilka de ännu besitter, och fick, liksom Turkiet och Grekland, militär interventionsrätt på hela ön.[2]

Macmillan ledde konservativa partiet till valseger 1959 med sin slogan You've never had it so good ("Ni har aldrig haft det så bra"). Uttalandet speglade de till sist förbättrade förhållandena efter den utdragna efterkrigskrisen. Men det reflekterade även en likgiltighet inför den otillfredsställande ekonomiska utvecklingstakten, som då låg betydligt efter länder som Tyskland.

Macmillan försökte underhålla de brittiska kärnvapnen och han var ansvarig för inköpet av de amerikanska Polarmissilerna 1962. Han förutsåg förändringar i södra Afrika. I februari 1960 höll han ett berömt tal i Sydafrikas parlament i Kapstaden, där han bland annat sade The wind of change is blowing through this continent. Hans försök att göra Storbritannien till medlem i EG 1963 stoppades av Frankrikes president Charles de Gaulle.

Under Macmillans tid som premiärminister inträffade 1963 den så kallade Profumoaffären, som närapå ledde till regeringens avgång. Macmillan avgick i juli 1963 av hälsoskäl. Han adlades som viscount Macmillan av Ovenden och earl av Stockton 1984.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TIME, "Hospital Ceremony", Mar. 02, 1959
  2. ^ Information om Macmillians betydelse för Zürichavtalet och Cyperns självständighet, kommer huvudsakligen från Kjell Säfström, Problemet Cypern, Världspolitikens dagsfrågor 7/1964, Utrikespolitiska institutet Stockholm 1964, s. 12 f