Hassan Ali Mansur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hassan Ali Mansur

Hassan Ali Mansur, född 1923, död 27 januari 1965 (svårt skottskadad vid attentat i huvudstaden Teheran den 21 januari 1965, vilket ledde till hans död), var en iransk politiker. Han var Irans premiärminister (under schahen) 1964–1965, det vill säga fram till sin död. Han mördades av den islamiska terrorrörelsen Fedayan-e eslam som hämnd för att schahen hade utvisat ayatollah Khomeini till Irak sedan Khomeini ställt till med oroligheter i landet och uppmanat iranierna till att störta schahen på grund av dennes modernisering av Iran som Khomeini starkt ogillade och ansåg stridande mot islam. Den unge anhängaren till Khomeini, som sköt Mansur då denne skulle hålla sitt "state-of-the-union"-tal i parlamentet, befann sig bland åskådarna utanför parlamentsbyggnaden (Majlis dvs. dåvarande underhuset) när Mansur var på väg ut ur bilen in i sagda byggnad. Efter skotten kördes Mansur i bil svårt skadad till sjukhus, där han avled några dagar senare.

Hassan Ali Mansur tillhörde partiet Iran Novin som på sitt program hade den Vita revolutionen, vilket bland annat innebar större frihet för kvinnor, modernisering, sekularisering och samarbete med USA och övriga västvärlden. Även hans far, Ali Mansur, var premiärminister i Iran. Han efterträddes som premiärminister av nära vännen Amir-Abbas Hoveyda. Mansurs bror, Javad Mansur, tjänstgjorde f.ö. som rådgivare till Hoveida under dennes premiärministertid. Mansurs hustrus syster gifte sig f.ö. 1966 med Hoveida. Mansur fick efter sin död 1965 en grav med granit och en "evig låga" ("eternal flame"), precis som på president John F. Kennedys grav i USA och Mansurs grav var belägen nära schahens faders (Reza Schahs) mausoleum i Teheran. Efter schahens fall 1979 beordrade de nya ledarna att Mansurs grav skulle förstöras och hans kvarlevor grävas upp och skändas och splittras, vilket också skedde.