Hedpiplärka
| Hedpiplärka Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
Hedpiplärka, underartsgruppen rubescens fotograferad i september
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ärlor och piplärkor Motacillidae |
| Släkte | Piplärkor Anthus |
| Art | Hedpiplärka A. rubescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anthus rubescens | |
| Auktor | Tunstall, 1771 |
| Underarter | |
| se text | |
| Synonymer | |
| Anthus pensilvanicus Anthus spinoletta japonicus |
|
Hedpiplärka rubescens fotograferad i juli.
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Hedpiplärka (Anthus rubescens) är en liten oansenlig brunaktig piplärka som förekommer på båda sidor av norra Stilla havet.
Innehåll |
Systematik och utbredning [redigera]
Hedpiplärkans systematik är under diskussion. Den tillhör en grupp med närbesläktade arter inom släktet piplärkor (Anthus) i familjen ärlor och piplärkor (Motacillidae). Tidigare behandlades den tillsammans med de närbesläktade taxonen skärpiplärka och vattenpiplärka som underarter av samma art. Skärpiplärka och vattenpiplärka häckar inte sympatrisk men hedpiplärka och vattenpiplärka har ett mindre överlappande häckningsområde i Centralasien.
Hedpiplärkan är en flyttfågel som häckar i norra Nordamerika och i begsområden längre söderut. Underarten japonicus häckar i större delarna av tempererade Asien öster om Bajklasjön, inklusive Japan. Populationen som häckar i Nordamerika övervintrar från Stillhavskusten och Atlantkusten i USA till Centralamerika. Dess övervintringsområde verkar ha expanderat norrut under 1900-talet i Nordamerika. Den asiatiska populationen övervintrar främst från Pakistan och österut genom Indien, södra Kina och till sydostasien så långt som till Myanmar. Vissa övervintrar så långt norrut som Yunnan och Japan.[1][2]
Hedpiplärka kan i framtiden delas upp ytterligare då arten idag består av tre grupper; japonicus, rubescens och alticola där främst japonicus har distinkta morfologiskt skillnader och DNA-skillnader gentemot de andra, men ytterligare studier krävs för att fastställa systematiken.[3][1][4]
japonicus-gruppen
- Anthus rubescens japonicus (harmsi) - häckar i merparten av tempererade Asien öster om Bajkalsjön, inklusive Japan (söder om rubescens).
rubescens-gruppen
- Anthus rubescens pacificus - häckar från Alaska till Oregon.
- Anthus rubescens rubescens - häckar i norra och östra Kanada, västra Grönland och allra nordöstligaste USA.
alticola-gruppen
- Anthus rubescens alticola - häckar i bergsområden från södra British Columbia till Kalifornien.
Hedpiplärka av underartsgruppen rubescens har sällsynt påträffas under hösten i Västeuropa och av underartsgruppen japonicus i Östeuropa.
Utseende och läte [redigera]
Hedpiplärkan är 15-16 cm med fint streckad gråbrunaktig översida och mörka ben och näbb. Taxonet rubescens har beige till beigevit undersida med diffus streckning och japonicus har vit undersida med kraftigare svart streckning på bröstet och en rödaktig ton på benen.[5][1] Dess lockläte är ett lite gnissligt "psipp" som påminner om ängspiplärkans lock och yttras ofta enstaka.[1]Hedpiplärka, skärpiplärka och vattenpiplärka är mycket lika men går att skilja på läte och vissa morfologiska detaljer.
Ekologi [redigera]
Som de övriga piplärkorna är denna art insektsätare. Dess häckningsbiotop är tundra, men utanför häckningssässongen återfinns den, i likhet med vattenpiplärka, i öppna, lätt bevuxna biotoper.[1]
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
Status och hot [redigera]
Arten har ett stort utbredningsområde och kategoriseras inte som hotad av IUCN.
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ [a b c d e] Svensson et al. (1999)
- ^ OOS (2004)
- ^ Zink et al. (1997)
- ^ Clements et al. (2008)
- ^ Alström & Mild (1996)
Källor [redigera]
- Alström, Per & Mild, Krister (1996): The identification of Rock, Water and Buff-bellied Pipits. Alula 2(4): 161–175.
- Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), <www.birds.cornell.edu>, läst 2009-12-29
- Ohio Ornithological Society (OOS) (2004): Annotated Ohio state checklist. Version of April 2004. PDF fulltext
- Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Stockholm, Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
- Zink, R.M., Rohwer, S., Andreev, A.V. & Dittmann, D.L. (1995): Trans-Beringia comparisons of mitochondrial DNA differentiation in birds. Condor 97(3): 639–649. DjVu fulltext PDF fulltext
