Hjo är känd som stad vid sekelskiftet 1400, och fick sina äldre privilegier bekräftade den 13 december 1856.[1]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1952 inkorporerades Hjo landskommun och Grevbäcks landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Hjo kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Hjo, med samma omfattning som Hjo församling hade 1999/2000 och fick 1989, och vari detta område ingår.
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1924[5] som motsvarar den omfattning Hjo socken med staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld.
Stadsvapnet från 1933 bygger på ett 1600-talssigill. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Hjo kommun 1979. Inga andra i kommunen ingående enheter hade några heraldiska vapen.
Geografi
Hjo stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 92,03 km², varav 88,24 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960
I Hjo stad fanns tätortenHjo, som hade 3 266 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 70,8 %.[7]
