Östra Hisings härad

Östra Hisings härad
Härad
Tuve kyrka
Land	Sverige
Län	Göteborgs och Bohus län
Landskap	Västergötland
Socknar	Lundby Tuve
Östra Hisings härads läge (klickbar karta)

Östra Hisings härad var Västergötlands västligaste härad på sydöstra Hisingen och ingick i dåvarande Göteborgs och Bohus län med tingsplats i Bärby i Säve socken utanför häradet. Häradets areal uppgick 1889 till 7 804 tunnland.

Geografi

Östra Hising gränsade till häraderna Västra Hising, Askim och Sävedal samt Göteborgs stad.

Gränsen mot öster utgörs av Kvilleån som rinner ut i Göta älv strax öster om Ramberget och Keillers park. Centralt i häradet, nära gränsen mellan dess båda socknar samt Västra Hisings härad (Björlanda socken) finns Bjurslättsberget omgivet av S. A. Hedlunds park (Slätta Damm) och Hisingsparken, Göteborgs till ytan största parkområde.

Naturligt har häradet varit fattigt på skog. Där det nu är bostadskvarter, industriområden och köpcentra, var det förr bördig jordbruksmark. Putsegården i Lundby kyrkby är en av få kvarvarande mangårdsbyggnader. Stadsdelsnämndsområdet Biskopsgården har namn efter ett gammalt hemman, likaså primärområdena Brämaregården, Kvillebäcken, Tolered, Sannegården och Länsmansgården.

Historia

Området erövrades från Norge samtidigt som de s.k. Utlanden söder om älven erövrades från Danmark vid mitten av 1200-talet. Innan dess ingick det i Hisings skeppsreda (norska skipreide) och var en del av Älvsyssel. Under namnet Svenska Hisingen ingick socknarna Lundby och Tuve i Sävedals härad till 1622. Mellan 1623 och 1679 ingick Svenska Hisingen i Askims härad innan Östra Hising blev egen härad 1680.

Efter erövringen blev Svenska Hisingen som del av Sävedals härad en del av Lung bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i under 1200-talet. Säte var Lungs kungsgård i Longs socken i Barne härad / Vara kommun.

1612, under Kalmarkriget, blev Sävedals härad besatt av danska trupper. Vid freden i Knäred 1613 blev Sävedal ett av de västgötska härader som pantsattes i krigsskadestånd till Danmark i Älvsborgs andra lösen. 1619 löstes panten.

På 1670-talet bröts Nya Älvsborgs slottsförsamling ut ur Lundby, för att 1872 åter införlivas. 1968 överfördes Aspholmarna, där Nya Älvsborgs fästning hade anlagts 1650 till Älvsborgs församling söder om Göta älv.

När Lundby 1906 införlivades med Göteborgs stad, fortsatte Tuve att ensamt utgöra Östra Hisings härad, tills även Tuve inkorporerades med Göteborg 1967.

På 1200-talet anlades Lindholmens borg (tidigast omnämnd 1253) på Slottsberget i det som nu är stadsdelen Lindholmen. Senare anlades Lindholmens säteri där Theodor Wilhelm Tranchell (1815-1889) startade Lindholmens varv 1844. Den herrgårdsbyggnad som står kvar idag (på Ceresgatan) är byggd 1850. 1841 hade Alexander Keiller d.ä. (1804-1874) grundat Alex. Keiller & Co, sedermera Göteborgs Mekaniska Verkstad AB (Götaverken).

I Brämaregården fanns Gillbladska landeriet (på Hallegatan vid Keillers park). En annan omtalad gård i Lundby var Bjurslätts gård (Stora Bjurslätt) som innehades av Sven Adolf Hedlund (1821-1900), Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings legendariske chefredaktör. På en bergvägg vid Slätta Damm har Henrik Ibsen, Viktor Rydberg, Fredrika Bremer, Adolf Erik Nordenskiöld, Salomon August Andrée och andra av hans berömda gäster ristat in sina namn. I Tuve finns Stora Holms säteri.

1603-1611 anlades staden som kallats Karl IX:s Göteborg vid Färjestaden / Färjenäs i Sannegården. 1891-1905 utgjorde delar av Lundby ett municipalsamhälle.

Vid Kvillebäcken fanns en gästgivargård.

Socknar

• Lundby uppgick 1906 i Göteborgs stad
• Tuve uppgick 1967 i Göteborgs stad

Län, Fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Häradet hör sedan 1998 till Västra Götalands län, före dess från 1680 till Göteborgs och Bohus län, före 1700 benämnd Bohus län. Kyrkligt tillhör församlingarna Göteborgs stift

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

• 1686-1739 Askims, Sävedals och Öatra Hisings fögderi
• 1740-1917, 1946-1966 Göteborgs fögderi
• 1918-1945 Inlands fögderi

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

• Askim, västra och Östra Hising samt Sävedals domsaga med
  • 1680-1823 Askim och Östra Hisings tingslag
  • 1824-1887 Västra och Östra Hisings tingslag
  • 1888-1954 Askim, Hising och Sävedals tingslag
  • 1955-1966 Hising, Sävedal och Kungälvs tingslag

Se även

• Göteborgs historia
• Göteborgs Stad Lundby
• Göteborgs Stad Tuve-Säve

Referenser

Tryckta källor

• Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963

Webbkällor

• Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, Stockholm 1904-1926
• Nationalencyklopedin

• Riksarkivet: Nationell ArkivDatabas (NAD)
• Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
• Riksantikvarieämbetet: FMIS Fornsök
• Carlotta - en databas med stadsbilder och kortfattade fakta från Göteborgs stadsmuseum
• Göteborgs stad Lundby
• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter