Impala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikalbumet, se Impala (musikalbum).
Impala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
En impala i Etosha nationalpark, Namibia
En impala i Etosha nationalpark, Namibia
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj Aepycerotinae
Gray, 1872
Släkte Aepyceros
Sundevall, 1847
Art Impala
A. melampus
Vetenskapligt namn
§ Aepyceros melampus
Auktor (Lichtenstein, 1812)
Utbredning
Utbredningsområde (underarterna i olika färg)
Utbredningsområde (underarterna i olika färg)
Hitta fler artiklar om djur med

En impala (Aepyceros melampus grekiska: aipos "hög" ceros "horn" + melas "svart" pous "fot") är en mellanstor afrikansk antilop. Namnet impala kommer från zuluspråket.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arten når en mankhöjd omkring 90 centimeter och en vikt mellan 40 (honor) och 65 (hannar) kilogram. Pälsen är på ovansidan rödbrun och på sidorna lite ljusare. Buken, främre halsen och hakan är vitaktig. Vid båda sidor om svansen finns en svart strimma. Hälen är däremot svartbrun. Impalan har ett smalt huvud, stora ögon och öronen slutar i en spets. Hannar har upp till 90 centimeter långa horn som påminner om en lyra.

Utbredning, habitat och underarter[redigera | redigera wikitext]

Impalorna håller till på savanner i Kenya, Tanzania, Moçambique, Namibia, Botswana, Zambia, Zimbabwe, södra Angola, nordöstra Sydafrika och Uganda (därav huvudstadens namn - Kampala). Habitatet utgörs huvudsakligen av den öppna savannen. I Etosha-nationalparken i Namibia lever en underart, A. m. petersi, som kännetecknas av en svart teckning på nosen. Underarten finns även utanför nationalparken men inte lika talrikt.

Alla andra populationer bildar den andra underarten, A. m. melampus, vilket har klarlagts med hjälp av genetiska undersökningar.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Hela arten listas av IUCN som livskraftig (LC) men underarten A. m. petersi listas som nära hotad (NT).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Honor av impala och deras ungdjur lever i flockar av 10 till omkring 100 individer. Dessutom finns flockar av hannar som inte nått könsmognad och gamla hannar som är för svaga för att kvarhålla ett eget revir. Alla andra hannar lever ensamma och har ett territorium där de tar kontroll över alla honor.

Under flykten når impalan höga hastigheter och utför hopp som ibland är 9 meter långa. Vanligtvis springer de bara fram till närmaste gömstället.

Under parningstiden bevakar en hanne vanligtvis en grupp av honor. Han imponerar genom att visa sina horn, att lägga öronen bakåt och att lyfta svansen. Om två konkurrerande hannar träffar varandra uppstår strider som kan delas i tre sekvenser. I den första gäspar inkräktaren och visar buken samt tungan. Sedan sänker han huvudet neråt för att uppmana till strid. I den andra fasen står rivalerna med lyft huvud mittemot varandra samt går fram- och bakåt. Om ingen känner sig tillräcklig skrämd sätter de hornen mot varandra för att pressa bort rivalen. Sår uppstår vanligen inte.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 29 oktober 2008.
  1. ^ Aepyceros melampus på IUCN:s rödlista, auktor Mallon, D. et. al. (2008), besökt 21 november 2008.
  2. ^ LOUISE GRAU NERSTING and PETER ARCTANDER: Phylogeography and conservation of impala and greater kudu. Molecular Ecology (2001) 10 , 711–719 online

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]