Ishockey i Sverige

Ishockey i Sverige har spelats sedan början av 1920-talet. Det finns i början av 2000-talet 726 idrottsföreningar med ishockey på programmet i Sverige, och 2 829 lag. Det finns 62 003 licensierade spelare och domare. Sverige har även 354 ishallar och 136 isbanor.

Svenska ishockeyförbundet bildades den 17 november 1922 och var medlem i Sveriges riksidrottsförbund sedan starten och i Internationella ishockeyförbundet IIHF sedan 1920. De två första åren som IIHF-medlem ansvarade Svenska Fotbollförbundet för svensk ishockey, och representerade Sverige i IIHF.

Herrar

Sporten introducerades i Sverige hösten 1919 av amerikanske filmregissören med mera Raoul Le Mat.

Sveriges herrlandslag i ishockey spelade sina första matcher vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen i Belgien i april 1920 och bestod då till största delen av bandyspelare som valt att prova på ishockey. Dock fanns det spelare som spelat i de tyska och österrikiska ligorna under 1910-talet och där lärt sig spelet. Bland dessa märks Hans Georgii, Nils Molander och David Säfwenberg som alla var mycket uppskattade ishockeyspelare. I den första ishockeymatchen på svensk mark vann det svenska laget IFK Uppsala mot det tyska laget Berliner SC med 4-1 inför 2 022 åskådare på Stockholms Stadion den 30 januari 1921. 1922 vann IK Göta första SM i ishockey. I februari 1927 kom det kanadensiska laget Victoria HC på besök och utklassade svenska lag, bland annat Södertälje SK och Sveriges landslag.

Tidigare var sporten främst koncentrerad till Stockholmsområdet, men sedan slutet av 1940-talet har sporten spridits över hela Sverige. 1949 arrangerade Sverige för första gången världsmästerskapet. 1956 gick ishockey om bandy som den svenska vinterns publiksport. 1957 blev Gävle GIK första svenska mästarlag som inte kom från Stockholmsområdet. Seriesystemet var tidigare uppdelat i Division I Norra och Division I Södra, sammanlagt 16 lag i ett system som mycket påminde om den svenska bandyns seriesystem fram till 2007. Eftersom de bättre lagen brukade utklassa de sämre lagen började man debattera införandet av ett nytt system, och Elitserien i ishockey startade säsongen 1975/1976. Inledningsvis ingick tio lag, men säsongen 1987/1988 utökades Elitserien till tolv lag.

SHL (Svenska hockeyligan)

Från säsongen 1975/1976 och fram till säsongen 2013/2014 var "Elitserien" namnet på Sveriges högsta landsomfattande division i ishockey för herrar. Det var också namnet på högsta serien säsongerna 1927/28-1934/35. Inför säsongen 2013/2014 bytte ligan namn till nuvarande SHL (Svenska hockeyligan). Från starten säsongen 1975/76 spelades Elitserien med tio lag som möttes fyra gånger, 36 omgångar, varefter de fyra främsta spelade slutspel om SM och de två sista flyttades ner till den dåvarande närmast lägre serien division 1. Efter två år ändrades till nedflyttning bara för tionde och sista laget och spel i Kvalserien mot topplagen underifrån för nionde laget.

Säsongen 1987/1988 utökades Elitserien till tolv lag, där de två sista lagen flyttades ner vid juluppehållet till Allsvenskan, som då var namnet på en serie där de åtta bästa division 1-lagen vid samma tid spelade under våren för att kvala fram de bästa som skulle få gå upp. Samtidigt ökades också antal lag till slutspel till åtta.

Säsongen 1996/1997 slutade man med nedflyttning till Allsvenskan efter jul och Elitserien blev en rak serie över hela säsongen för alla tolv lagen. Fyra möten med alla lag innebär 44 omgångar, men man lade alltid till några matcher till. De flesta säsonger delades lagen in i tre regionala pooler med fyra lag i varje, så att sex möten tillkom, ett hemma- och ett bortamöte med lagen i samma pool. Undantaget var säsongen 1997/1998 då alla lag helt enkelt fick var sitt derby till hemma och borta mot en speciell derbymotståndare. Derbyparen var AIK/Djurgårdens IF, Brynäs IF/Leksands IF, Färjestads BK/Västra Frölunda HC, Luleå HF/MoDo HK, Södertälje SK/Västerås IK och HV 71/Malmö.

Till säsongen 2006/2007 byter man detta mot lika många möten med alla lag för alla, dock med lite problematik kring hemma/borta eftersom alla möter alla lag fem gånger, 55 omgångar. Inför denna säsong är det för första gången på ett antal år två nya lag samtidigt. Malmö IF som åkte ur året innan gör comeback tillsammans med Skellefteå som senast åkte ur Elitserien 1990. Åker ur säsongen 2005/2006 gör Leksands IF och Södertälje SK.

Före 1975 hade högsta divisionen sedan säsongen 1948/49 hetat Division 1 norra/södra och refererades i regel också till som Allsvenskan. Från 1954/55 var det åtta lag i norr- respektive södergruppen, dessförinnan sex lag var. Sista säsongen 1974/75 var en övergångssäsong där alla sexton allsvenska lag spelade i en enda serie, där de fyra främsta spelade SM-slutspel, lag nio och tio fick spela varsin kvalserie mot seriesegrare från division två, och de sex sista lagen flyttade ner till nya division 1.

Från 1935/36 hade högsta serien hetat Svenska Serien, från 1944/45 uppdelat i de två grupperna som redan då hade namnen division 1 norra och södra, men samlingsnamnet Svenska Serien var kvar till 1947/48. 1927/28-34/35 hade högsta serien hetat Elitserien och från seriespelets start 1922/23 och fram till 1926/27 hette den Klass I.

Hockeyallsvenskan

Näst högsta divisionen heter sedan säsongen 2005/06 Hockeyallsvenskan och innehåller numera 14 lag. Andradivisionen i hockey har under tidernas lopp hetat Klass II (1922/23-26/27), Klass I (1927/28-40/41), Division 2 (1941/42-74/75) och Division 1 (1975/76-98/99). 1999/2000 infördes namnet Allsvenskan för andradivisionen, då i två tolvlagsgrupper, norra och södra, där de fyra främsta i båda grupperna möttes under andra halvan av säsongen i en serie med det lite överdrivna namnet Superallsvenskan. Sedan 1982/83 hade de främsta lagen i dåvarande division 1 spelat motsvarande serie efter jul, som då helt enkelt hette Allsvenskan. 2005/06 minskades antalet allsvenska lag ner till en enda serie med 16 lag, HockeyAllsvenskan, och 2009/10 minskades det till 14 lag.

Övriga seniorserier

• Hockeyettan: Uppdelad i 4 serier: Norra, Östra, Västra och Södra.

Resterande divisioner heter sedan säsongen 1999/2000:

• Division II: Uppdelad i 11 regionsserier.
• Division III: Uppdelad i 13 regionsserier.
• Division IV: Uppdelad i 6 regionsserier.

Juniorishockey

För A-juniorer, 19 och 20 år gamla, spelas sedan början av 1990-talet en rikstäckande elitserie, J20 SuperElit. Den hade från början sexton lag, som på senare år har utökats till arton och till säsongen 2005/06 till tjugo som då delades upp i en norr- och en söderserie med tio var, och en "Topp 8"-serie mot slutet av säsongen för de fyra främsta i respektive grupp. Under J20 SuperElit ligger de regionala serierna J20 Elit (norra, västra, östra och södra) och därunder J20 division 1, J20 division 2 osv.

För B-juniorer, 17 och 18 år gamla, är den högsta serien J18 Allsvenskan i en norr- och södergrupp, som spelas under vårhalvan av säsongen, efter jul och nyår, och följs av SM-slutspel. Dit kvalificerar sig de fem bästa lagen i de högsta regionala serierna under hösten J18 Elit Norra, Västra, Östra och Södra. Under J18 Elit finns J18 division 1, J18 division 2 osv.

Serier säsongen 2014/2015

• Svenska hockeyligan (SHL), en serie med tolv lag. De åtta bästa lagen spelar SM-slutspel. De två sämst placerade lagen spelar Direktkval till SHL, en playoffserie mot lag från Hockeyallsvenskan för att hålla sig kvar i SHL följande säsong.
• Hockeyallsvenskan, en serie med fjorton lag. De två bäst placerade lagen spelar Hockeyallsvensk final där segraren går direkt upp i SHL och förloraren går till Direktkval till SHL. Lag tre till åtta spelar en enkelserie, Slutspelsserien, där de tre bäst placerade lagen kompletterar förloraren av den Hockeyallsvenska finalen och de två sämst placerade SHL-lagen i Direktkval till SHL, där de tre segrande lagen kvalificeras för spel i SHL följande säsong. De två sämst placerade lagen i Hockeyallsvenskan spelar Kvalserien till Hockeyallsvenskan mot de fyra bästa lagen från Hockeyettan, där de fyra bäst placerade lagen kvalificeras för spel i Hockeyallsvenskan nästa säsong.
• Hockeyettan, fyra serier (Norra, Östra, Västra och Södra) med 11–12 lag. De fyra bästa lagen från respektive serie spelar två Allettor under vårhalvan av säsongen (Norra och Södra), medan resterande lag får spela fortsättningsserier i respektive serie. Seriesegrarna i de två Allettan-serierna går direkt till Kvalserien till Hockeyallsvenskan. Lag 2–5 i respektive Allettan-serie samt de två bästa lagen i respektive fortsättningsserie spelar playoff för att kora de två lag som ska komplettera Allettan-seriesegrarna och de två sämst placerade lagen från Hockeyallsvenskan i Kvalserien till Hockeyallsvenskan, där de fyra bäst placerade lagen kvalificeras för spel i Hockeyallsvenskan nästa säsong.
• Division 2 i ishockey
• Division 3 i ishockey
• Division 4 i ishockey (åtminstone i Stockholmsområdet)

Serier säsongen 2011/2012

• Elitserien i ishockey (heter numera SHL), en serie med tolv lag, de åtta bäst placerade efter grundspelet spelar SM-slutspel. Lag elva och tolv spelar i en kvalserie om två elitserieplatser följande säsong.
• Hockeyallsvenskan, en serie med fjorton lag, de tre främsta till Kvalserien, lagen fyra till sju spelar en förkvalserie om en fjärde plats, och de två sista lagen i serien får spela i den allsvenska kvalserien.
• Division 1 i ishockey (heter numera Hockeyettan), sex serier (A-F) med varierande antal lag. Topplagen från två och två av serierna spelar tre allettor under vårhalvan av säsongen (norra, mellan och södra), och efter seriesepelet spelar lag såväl från dessa allettor som seriesegrare i de lägre "fortsättnings-ettorna" spela playoff för att kora de fyra lag som får möta de två sista allsvenska lagen i en kvalserie till nästa års HockeyAllsvenska.
• Division 2 i ishockey
• Division 3 i ishockey
• Division 4 i ishockey (åtminstone i Stockholmsområdet)

Damer

Den första organiserade dammatchen i ishockey i Sverige spelades 1969 mellan MoDo AIK och Timrå IK. Första dam-SM spelades säsongen 1987/1988 och vanns av Nacka HK. De 8 bästa lagen från de regionala serierna går till SM-slutspel som avgörs på en ort under en veckoslut i mars månad. Införandet av en Elitserie hade önskats och diskuterats, men då behövdes främst bättre ekonomiska resurser, vilket gjorde att detta blev verklighet första 2008. Många tror att ishockey för damer kommer att bli populärare i Sverige då Sveriges damlandslag i ishockey vann OS-silver vid Vinter-OS 2006 i Turin i Italien.

Damishockey

Riksserien är den högsta divisionen inom ishockey för damer i Sverige.

Ishockey för damer kom i Sverige igång på allvar i slutet av 1970-talet/början av 1980-talet och det var Nacka HK som tidigt blev den dominerande klubben på damsidan med FoC Farsta som främsta utmanare. Under slutet av 1990-talet flyttade dessa damsektioner och gick in i Mälarhöjden/Bredäng Hockey respektive AIK i stället, och dessa klubbar har fortsatt dominera in i det nya seklet. AIK vann SM 2004/05 och spelade i Europacupen 2005/06 som man vann, men slogs överraskande ut i gruppspelet om SM 2005/06 varvid Mälarhöjden/Bredäng fick möta MODO Hockey i final i stället. M/B vann 2-1. I början av 2000-talet har också den svenska damhockeyn nått höga höjder på det internationella planet, med brons i OS 2002 och silver 2006. Till säsongen 2006/07 kan det äntligen bli dags för en nationell elitserie för damerna, en tanke som förbundet stoppade inför säsongen 2005/06. Hittills har det spelats regionala division 1-serier där de två främsta i norr, de två främsta i söder och de fyra främsta i den mellansvenska gemensamma division 1-serien för region väst och region öst har gått till SM-slutspel.

Säsongen 2014/2015 deltar åtta lag i Riksserien. Följande lag ingår: AIK, Brynäs, Leksand, Linköping, Modo, MSSK-Piteå, SDE och Sudsvall.

Svenska mästare genom åren

Se även Svenska mästare i ishockey

Herrar

Svenska mästerskapen i ishockey har avgjorts drygt 80 gånger sedan starten 1922. Åren 1939, 1949 och 1952 kunde tävlingarna ej genomföras. Beviset för SM-seger är Le Mat-pokalen, svensk ishockeys största utmärkelse, som har delats ut sedan 1926. Mest SM-guld har Djurgårdens IF med hela 16 SM-titlar.

Två spelare delar på rekordet på flest erövrade SM-guld. Lasse Björn, Djurgårdens IF och Tord Lundström, Brynäs IF har nio SM-guld var.

1922 – IK Göta 1923 – IK Göta 1924 – IK Göta 1925 – Södertälje SK 1926 – Djurgårdens IF 1927 – IK Göta 1928 – IK Göta 1929 – IK Göta 1930 – IK Göta 1931 – Södertälje SK 1932 – Hammarby IF 1933 – Hammarby IF 1934 – AIK 1935 – AIK 1936 – Hammarby IF 1937 – Hammarby IF 1938 – AIK 1939 – Inställt på grund av den stränga vintern. 1940 – IK Göta 1941 – Södertälje SK 1942 – Hammarby IF 1943 – Hammarby IF 1944 – Södertälje SK 1945 – Hammarby IF

1946 – AIK 1947 – AIK 1948 – IK Göta 1949 – Tävlingen inställd på grund av VM i Sverige 1950 – Djurgårdens IF 1951 – Hammarby IF 1952 – Tävlingen inställd på grund av förberedelser inför OS. 1953 – Södertälje SK 1954 – Djurgårdens IF 1955 – Djurgårdens IF 1956 – Södertälje SK 1957 – Gävle GIK 1958 – Djurgårdens IF 1959 – Djurgårdens IF 1960 – Djurgårdens IF 1961 – Djurgårdens IF 1962 – Djurgårdens IF 1963 – Djurgårdens IF 1964 – Brynäs IF 1965 – Västra Frölunda IF 1966 – Brynäs IF 1967 – Brynäs IF 1968 – Brynäs IF 1969 – Leksands IF

1970 – Brynäs IF 1971 – Brynäs IF 1972 – Brynäs IF 1973 – Leksands IF 1974 – Leksands IF 1975 – Leksands IF 1976 – Brynäs IF 1977 – Brynäs IF 1978 – Skellefteå AIK 1979 – MODO AIK 1980 – Brynäs IF 1981 – Färjestads BK 1982 – AIK 1983 – Djurgårdens IF 1984 – AIK 1985 – Södertälje SK 1986 – Färjestads BK 1987 – IF Björklöven 1988 – Färjestads BK 1989 – Djurgårdens IF 1990 – Djurgårdens IF 1991 – Djurgårdens IF 1992 – Malmö IF 1993 – Brynäs IF

1994 – Malmö IF 1995 – HV71 1996 – Luleå HF 1997 – Färjestads BK 1998 – Färjestads BK 1999 – Brynäs IF 2000 – Djurgårdens IF 2001 – Djurgårdens IF 2002 – Färjestads BK 2003 – Västra Frölunda HC 2004 – HV 71 2005 – Frölunda HC 2006 – Färjestads BK 2007 – MODO Hockey 2008 – HV71 2009 – Färjestads BK 2010 – HV71 2011 – Färjestads BK 2012 – Brynäs IF 2013 – Skellefteå AIK 2014 – Skellefteå AIK 2015 – Växjö Lakers HC 2016 – Frölunda HC 2017 – HV71

Damer

1988 – Nacka HK 1989 – Nacka HK 1990 – Nacka HK 1991 – Nacka HK 1992 – Nacka HK 1993 – Nacka HK 1994 – Nacka HK 1995 – FoC Farsta 1996 – Nacka HK 1997 – FoC Farsta 1998 – Nacka HK 1999 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2000 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2001 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2002 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2003 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2004 – AIK 2005 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2006 – Mälarhöjden/Bredäng Hockey 2007 – AIK

2008 – Segeltorps IF 2009 – AIK 2010 – Segeltorps IF 2011 – Segeltorps IF 2012 – Modo Hockey 2013 – AIK 2014 – Linköpings HC 2015 – Linköpings HC 2016 – Luleå HF/MSSK

A-herrjuniorer

1957 – Värmland 1958 – Dalarna 1959 – Dalarna 1960 – Värmland 1961 – IFK Bofors 1962 – AIK 1963 – Leksands IF 1964 – MoDo AIK 1965 – MoDo AIK 1966 – Västerås IK 1967 – Skellefteå AIK 1968 – Timrå IK 1969 – Timrå IK 1970 – Leksands IF 1971 – Leksands IF 1972 – Färjestads BK 1973 – Färjestads BK 1974 – Färjestads BK 1975 – Leksands IF 1976 – Västra Frölunda IF

1977 – Brynäs IF 1978 – Färjestads BK 1979 – Kiruna AIF 1980 – Färjestads BK 1981 – Skellefteå AIK 1982 – AIK 1983 – Brynäs IF 1984 – Södertälje SK 1985 – AIK 1986 – Leksands IF 1987 – Södertälje SK 1988 – Djurgårdens IF 1989 – Västerås IK 1990 – Leksands IF* 1991 – MoDo HK* 1992 – MoDo HK* 1993 – MoDo HK* 1994 – Rögle BK* 1995 – Västra Frölunda HC 1996 – HV 71

1997 – HV 71 1998 – Malmö IF 1999 – Färjestads BK 2000 – Västra Frölunda HC 2001 – Västra Frölunda HC 2002 – Västra Frölunda HC 2003 – Västra Frölunda HC 2004 – MODO Hockey 2005 – Frölunda HC 2006 – Linköpings HC 2007 – Frölunda HC 2008 – Frölunda HC 2009 – Brynäs IF 2010 – Leksands IF 2011 – Frölunda HC 2012 – Linköpings HC 2013 – HV 71 2014 – HV 71 2015 – Djurgårdens IF 2016 – Djurgårdens IF

• 1990-1994 erövrade B-juniorlagen junior-SM-tecknen.

Publikrekord, klubbar

Svenska ishockeyklubbar med femsiffrigt publikrekord:

• 2009-12-28 Frölunda - Färjestad 4-1, Elitserien 2009/10 31.144 (utomhus)
• 2011-12-10 HV 71 - Linköpings HC, Elitserien 2011/12 18.884 (utomhus)
• 1957-03-22 Djurgården - Gävle GIK 2-3, SM-serien 1957 18.070 (utomhus)
• 2011-02-26 Leksand - Mora 1-4, HockeyAllsvenskan 2010/11 17.319 (utomhus)
• 1962-01-21 AIK - Djurgården 5-13, SM-serien 1962 17.098 (utomhus)
• 2010-12-26 Färjestad - Frölunda 5-2, Elitserien 2010/11 15.274 (utomhus)
• 2012-12-08 Brynäs - Timrå 3-0, Elitserien 2012/13 15.009 (utomhus)
• 2013-01-05 Mora - Leksand 0-5, HockeyAllsvenskan 2012/13 13.850 (Globen)
• 2008-11-12 Malmö - Leksand 2-1, HockeyAllsvenskan 2008/09 13.247
• 1993-01-19 Huddinge - AIK 5-3, Allsvenskan 1993 12.487 (Globen)
• 1962-02-04 Västerås - Djurgården 2-9, SM-serien 1962 12.338 (utomhus)
• 1993-03-24 Hammarby - AIK 6-4, Playoff 3 1993 12.256 (Globen)
• 1972-01-20 Timrå - Brynäs 4-3, SM-serien 1972 11.694
• 1979-03-27 MoDo - Djurgården 8-3, SM-final 1979 11.662
• 1972-03-16 Södertälje - Brynäs 2-3, SM-serien 1972 11.079
• 1963-02-10 Skellefteå - Djurgården 1-1, SM-serien 1963 10.023 (utomhus)
• 1960-11-20 Forshaga - Djurgården 3-4, Division 1 södra 1960/61 10.001 (utomhus)

Femsiffriga publikrekord inomhus:

• 1963-02-03 Djurgården - AIK 9-4, SM-serien 1963 16.105
• 1963-02-13 AIK - Frölunda 3-6, SM-serien 1963 14.655
• 2013-01-05 Mora - Leksand 0-5, HockeyAllsvenskan 2012/13 13.850 (Globen)
• 2008-11-12 Malmö - Leksand 2-1, HockeyAllsvenskan 2008/09 13.247
• 1973-01-21 Frölunda - Brynäs 2-7, SM-serien 1973 13.060
• 1993-01-19 Huddinge - AIK 5-3, Allsvenskan 1993 12.487 (Globen)
• 1975-03-16 Brynäs - Leksand 2-3, SM-final 1975 12.292
• 1993-03-24 Hammarby - AIK 6-4, Playoff 3 1993 12.256 (Globen)
• 1972-01-20 Timrå - Brynäs 4-3, SM-serien 1972 11.694
• 1979-03-27 MoDo - Djurgården 8-3, SM-final 1979 11.662
• 1972-03-16 Södertälje - Brynäs 2-3, SM-serien 1972 11.079

Fyrsiffriga publikrekord inomhus

• 2013-04-05 IF Björklöven - Piteå HC, Kvalserien till HockeyAllsvenskan 6.002

Se även

• Maratontabell för Svenska hockeyligan
• Maratontabell för Sveriges högsta division i ishockey
• Svensk ishockeys Hockey Hall of Fame
• Utomhusmatcher i svensk toppishockey sedan 2009
• All star-matcher i svensk ishockey

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ishockey i Sverige.
  Bilder & media