Linköpings HC

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linköpings HC
Hockey current event.svg Linköpings HC 2012/2013
TonyMårtenssonLHC.jpg
Hemort Linköping
Grundad 4 augusti 1976
Historia BK Kenty
1932–1976
Lagfärger Blå, Röd, Vit
              
Hemmaplan Cloetta Center
Klubbdirektör Michael Helber
Sportchef Johan Hemlin
Tränare Roger Melin
Ass. tränare Magnus Hävelid
Kapten Magnus Johansson
Meriter
Svenska mästerskapsfinaler 2 (2007, 2008)
Säsonger i Sveriges högsta division 13
Säsonger i Elitserien 13 (2012/2013)
Elitseriens maratontabell 13:e
Supportrar White Lions, LKPG TIFO, LKPG Fanatics
Webbplats Officiell webbplats

Linköpings HC, LHC, är en ishockeyklubb i Linköping som spelar i Elitserien, kallas i folkmun för LHC eller "Cluben". Lagets hemmaarena är Cloetta Center som rymmer 8 500 åskådare.

Klubben bildades ur BK Kentys ishockeysektion den 4 augusti 1976[1] och spelade då i Division 1. Inför säsongen 1999/2000 hade man för första gången säkrat kontrakt i Sveriges högsta serie, Elitserien. Laget har tagit sig till SM-final vid två tillfällen, säsongen 2006/07 och säsongen 2007/08, båda finalerna har slutat med förlust.

Innehåll

Historik [redigera]

Tidiga år [redigera]

Klubben grundades 4 augusti 1976 då BK Kentys hockeysektion bröt sig loss och bildade en egen förening.[1] Namnet kom sig ur olika förslag där den tidigare backspelaren Magnus Bergström föreslog Linköpings Hockey Club. Bland andra förslag fanns "Viggen Hockey" som anspelning på det militära flygplan som utvecklats i Linköping. Första säsongen som Linköpings HC spelade man i Division 1 Östra[2] och hade en spelande tränare i from av Peder Rehnström. Laget var ytterst nära att nå playoffspel till kvalserien. Man slutade 5:a med lika många poäng som 4:an, Almtuna IS, och föll på målskillnad. Resten av 1970-talet spenderades i Division 1, men säsongen 1979/80 slutade LHC sist i gruppen med endast 7 poäng på 36 matcher och degraderades till Division 2.[2] I den sista omgången förlorade laget med hela 3–27 borta mot Örebro IK, den största förlusten i föreningens historia. De efterföljande sex åren tog sig LHC till antigen playoff eller kval varje säsong, men lyckades aldrig att avancera i seriesystemet. Säsongen 1987/88, ledda av tränaren Owe Holmberg, lyckades laget så äntligen att ta sig upp till Division 1 igen.[2] Forwarden Mats Andersson avled efter säsongen under en studieresa i Turkiet. Anderssons tröjnummer 10 hissades så småningom upp i lagets hemmaarena och får inte bäras av någon annan i föreningens A-lag.[3]

Stångebrohallen var Linköpings hemmaarena mellan 1976 – 2004.

Vid den här tidpunkten brottades föreningen med ekonomiska problem; man drog på sig alltför höga skulder och inte kunde betala av bland annat planhyran i Stångebro Ishall till kommunen. Den nye kassören Kjell Sander såg ingen annan utväg än att försöka bli av med skulderna genom att förhandla med fordringsägarna om en ackordsuppgörelse. Skulderna var i storleksordningen 2,4 milj kr och hela årsomsättningen var inte mycket större varför uppgiften var omöjlig. Uppgörelsen gick bra och ekonomin rensades ren. I maj 1991 beslutade dock Svenska Ishockeyförbundet att klubben skulle tvångsflyttas ned en division från Division 1 till Division 2 på grund av att man i och med uppgörelsen skaffat sig konkurrensfördelar mot sina konkurrenter. LHC reagerade kraftfullt eftersom både Djurgårdens IF och Västerås IK bara några år innan gjort samma handling utan att bestraffas. Säsongen 1991/92 tog Jim Brithén över som tränare och man vann Division 2 Södra A men misslyckades i kvalserien till Division 1 då IK Pantern och Borås HC gick upp medan Linköpings HC slutade sist och även Västerviks IK kom före. Den efterföljande säsongen, 1992/93, värvades bland andra amerikanen Michael Helber, som vann klubbens interna poängliga. Laget vann både serien och det efterföljandet kvalspelet och var därmed åter klara för Division 1.[4] De efterföljande säsongerna etablerade sig laget i Division 1 och värvade flera viktiga spelare som hjälpte klubben att bli ett topplag i serien, bland dessa kan nämnas; Ulf Söderström, Erkki Saramaa, Peter "Firsov" Eriksson och Conny Gyllander. Inför säsongen 1998/99 hade laget de två föregående säsongerna tagit sig till kvalserien, väl där hade det dock tagit stopp för klubben. Linköping tränades denna säsong av Ulf Weinstock och hade inga större problem med att vinna Division 1 Södra. Man var därmed kvalificerade för Allsvenskan, där LHC efter 14 omgångar slutade tvåa i tabellen, med samma poäng som segraren Västerås IK. I den efterföljande Kvalserien var laget obesegrat inför den åttonde omgången. Matchen slutade med förlust, men laget tog ändå steget upp till Elitserien efter att ha vunnit de två återstående matcherna mot Mora IK och IF Björklöven.

Elitserien [redigera]

1999 – 2010 [redigera]

Efter att ha vunnit kvalserien 1999/2000 1999, efter 7 segrar, 2 oavgjorda och endast 1 förlust var Linköping klara för sin första säsong i Elitserien. Klubbens första elitseriematch spelades på hemmaplan den 15 september 1999 mot de regerande mästarna Brynäs IF, som vann med 3–0. Första segern kom dock matchen därpå då man mötte Modo Hockey i Örnsköldsvik. Slutresultatet skrevs till 3–2 och tvåmålsskytten Dennis Ejdeholm gjorde LHC:s första mål i Elitserien. Vid juluppehållet, efter 28 omgångar, hade laget endast lyckats vinna 3 matcher och kallades bland annat för "en skam för svensk ishockey" av Peter Wallin, dessutom hade tränaren Ulf Weinstock ersatts av Stefan Lunner. I grundseriens sista match ställdes laget mot HV71 och låg efter två spelade perioder under med 1–5. Laget lyckades dock kvittera under matchens sista minut och vann sedan matchen med 6–5 efter straffläggning. Laget slutade sist i serien med endast 34 inspelade poäng och hela -98 i målskillnad, och var därmed klara för kvalserien 2000/01. Inför kvalserien sparkades även Lunner och ersattes av Torgny Bendelin och Mats Weiderstål. Tränarbytet hjälpe dock föga; med 13 poäng på 10 matcher stod det klart att LHC:s elitseriesejour var över efter endast en säsong. Inför säsongen 2000/01 bytte Linköping ut målvakten Mattias Elm mot Mikael Sandberg. Man värvade också Johan Franzén, men tappade de två spelare som under föregående säsong toppat lagets interna poängliga; Ulf Söderström (Färjestads BK) och Henrik Nordfeldt (Leksands IF). Laget hade inga större problem att kvalificera sig för Superallsvenskan och vann den södra divisionen av Hockeyallsvenskan med 71 poäng på 28 matcher. I Superallsvenskan slutade Linköping tvåa, två poäng efter Södertälje SK, och var därmed klara för kvalserien. Efter att laget endast fått ihop 6 poäng på de fem inledande matcherna vann Linköping sina samtliga återstående matcher och var därmed klara för Elitserien igen. Under försäsongen 2001 värvades bland andra Per Eklund och Stefan Gustavsson samt NHL-meriterade Barry Richter och Brandon Convery. Gustavsson utnämndes snart till ny lagkapten för laget. Linköping fick en tung start på säsongen och hade efter 8 omgångar endast skrapat ihop 4 poäng. Laget förlorade också grundseriens fyra sista omgångar, men hamnade ändå över kvalstrecket. Klubben slutade 10:a i serien med totalt 58 inspelade poäng och var 9 och 4 poäng ifrån slutspelet respektive kvalserien. Efter säsongen fick tränaren Bendelin sparken av klubben och Weiderstål fick ensam ta över tränarsysslan. Efter 9 respektive 10 säsonger i laget meddelades det att Erkki Saramaa och Michael Helber slutat. Helber fick så småningom sitt tröjnummer 16 pensionerat av klubben. Säsongen 2002/03 lyckades klubben värva till sig flera meriterade spelare; Jan Mertzig, Mikael Håkanson, Thomas Johansson och Andreas Pihl. Grundserien började mycket bra; efter fem omgångar hade laget tagit 11 poäng och låg trea i tabellen. Nyförvärvet Mertzig spelade endast de första åtta matcherna innan han tvingades avsluta sin karriär på grund av en blodpropp i låret. I november ställde Weiderstål sin plats som tränare till förfogande och bara dagar senare lämnade lagkaptenen Stefan Gustavsson laget. Laget sjönk som en sten i tabellen och i december ersattes Weiderstål av Bendelin, som bara ett drygt halvår tidigare fått sparken. På 50 spelade matcher skrapade LHC bara ihop 42 poäng och slutade sist i grundserien. Kvalserien 2003 började knackigt, men efter att ha vunnit de sju sista matcherna stod laget som klara segrare i serien, 8 poäng före Skellefteå AIK som slutade trea. Roger Melin tog över tränarsysslan inför klubbens fjärde säsong i Elitserien. Fredrik Norrena tog över som förstemålvakt och slog klubbrekord då han lyckades hålla nollan nio gånger under grundserien. Säsongen kom att bli lagets bästa någonsin då man slutade 4:a i grundserien med totalt 86 poäng på 50 matcher, och därmed var klara för sitt första slutspel någonsin. I kvartsfinalen ställdes laget mot Timrå IK, men förlorade med totalt 1–4 i matcher.

I början av 2007 värvades Rastislav Staňa som ny förstemålvakt i LHC.

Säsongen 2004/05 spelades Linköpings hemmamatcher i den då nybyggda arenan Cloetta Center. På grund av lockouten i NHL, så fylldes elitserien med flera NHL-stjärnor. Till Linköping tillkom Brendan Morrison, Mike Knuble, Henrik Tallinder och Kristian Huselius. Dessutom värvades Tony Mårtensson, samtidigt som Magnus Johansson och Ulf Söderström återvände till laget. Huselius, som producerat 49 poäng på 34 matcher, sparkades tillsammans med Tallinder efter att de båda blivit anklagade för våldtäkt i samband med Sweden Hockey Games. Laget slutade tvåa i serien med 97 poäng på 50 matcher. I slutspelet ställdes man mot Södertälje SK, som slutade som 8:a i grundserien. LHC hade 2–1 i matchserien, men fick tillslut se sig slagna med 2–4 i matcher efter tre raka uddamålsförluster. När NHL drog igång igen 2005/06, försvann också Elitseriens största stjärnor. Efter tio spelade matcher ledde Linköping serien med åtta segrar och endast två förluster. I slutet av grundserien värvades kanadensiska forwarden Shane Willis. Han spelade de sex sista matcherna och förmådde endast att producera 1 assistpoäng. I kvartsfinalen ställdes LHC mot Luleå HF, en serie man vann med 4–2. Linköping var därmed klara för semifinal för första gången någonsin. Linköping tappade dock en 3–1-ledning mot Frölunda och förlorade de tre sista matcherna. Shane Willis vann lagets interna poängliga under slutspelet med 11 poäng på 13 matcher.

Efter säsongen lämnade bland andra tränare Roger Melin och målvakten Fredrik Norrena laget. Melin ersattes av Gunnar Persson och Norrena av Roman Chechmanek. Laget värvade också till sig slovaken Ivan Majeský och Leksands Niklas Persson. Efter ett svajigt och ojämnt spel fick både tränare Persson och Chechmanek i januari lämna laget. Den assisterande tränaren Janne Karlsson tog över efter Persson och Rastislav Staňa värvades som ny förstemålvakt. LHC slutade fyra i grundserien och vann relativt enkelt kvartsfinalserien mot Luleå HF med totalt 4–0 i matcher. I semifinalen lyckades Linköping även slå ut Färjestad, med 4–1 i matcher, och i finalen ställdes man mot Modo Hockey som slutat trea i grundserien, endast 3 poäng före LHC. Linköping ledde finalserien med både 1–0 och 2–1, men förlorade tillslut med 2–4 i matcher. Inför säsongen 2007/08 tappade man bland andra lagkaptenen Magnus Johansson till Chicago Blackhawks och Andreas Holmqvist till Frölunda HC. Tillkom gjorde bland andra Patrik Zackrisson och Mattias Weinhandl. Den senare slog sedan klubbrekord då han lyckades göra 35 mål under en och samma säsong, och vann därmed också Elitseriens skytteliga. LHC slutade tvåa i grundserien på 92 poäng, 15 poäng efter seriesegrarna HV71. Linköping vann tämligen enkelt både kvart- och semifinalerna, båda med 4–1 i matcher, mot Djurgårdens IF och Färjestads BK. I finalen ställdes man mot HV71. Linköping vann de två första matcherna, men förlorade sedan den tredje matchen i förlängning hemma i Cloetta Center. Därefter tog HV71 tre raka segrar; den sista matchen gick, även den, till förlängning. Säsongen 2008/09 blev tjecken Slavomir Lener den första utländska tränaren för klubben. Mattias Weinhandl, Tony Mårtensson och Rastislav Staňa lämnade laget för KHL. In kom bland andra Andreas Jämtin och målvakten Daniel Henriksson samt tjeckerna Jaroslav Hlinka och Jan Hlavac som under säsongen spelade på artistkontrakt. Laget slutade återigen tvåa i grundserien, och fick därmed välja kvartsfinalmotståndare som nummer 2 i ordningen. Linköping valde Skellefteå AIK; man hade under säsongen vunnit samtliga möten mot SAIK. Skellefteå bjöd dock på bra motstånd och serien avgjordes först i den sjunde matchen där Skellefteå gick segrande efter två mållösa förlängningsperioder. inför säsongen 2009/10 återkom tre forna spelare till laget; Magnus Johansson, Tony Mårtensson och målvakten Fredrik Norrena. Linköping förstärkte också laget med Niclas Hävelid, som närmast kom från New Jersey Devils. Niklas Persson och Calle Gunnarsson lämnade laget samtidigt som Daniel Henriksson valde att avsluta sin ishockeykarriär. Under försäsongen deltog Linköping i Nordic Trophy där man tog sig ända till final. Väl där förlorade man dock mot Djurgårdens IF med 1–4. I Elitserien slutade laget trea och avslutade grundserien svagt. Man vann endast 1 av de 8 avslutande matcherna. I kvartsfinalserien ställdes laget mot Frölunda HC. Trots att Frölunda ledde med 3–1 i matcher lyckades Linköping vända och vinna serien. I semifinalerna tog dock säsongen slut då Djurgårdens IF vann serien med totalt 4–1 i matcher.

2010 – idag [redigera]

Hans Särkijärvi tog över tränarsysslan säsongen 2010/11 och Tony Mårtensson lämnade laget återigen för KHL. Under försäsongen deltog LHC i European Trophy 2010, men lyckades inte gå vidare från gruppspelet då man endast samlat ihop 9 poäng på 8 matcher. Linköping inledde dock Elitseriesäsongen stark och förlorades inte en enda match under ordinarie speltid på de inledande 8 omgångarna. Laget slutade i grundserien på 85 poäng och en 5:e plats och ställdes i kvartsfinalerna mot Skellefteå AIK. Likt säsongen 2008/09 gick serien till en sjunde och avgörande match där Skellefteå tillslut vann med en uddamålsseger. 2011/12 värvades bland andra Johan Åkerman, Carl Söderberg och Pär Arlbrandt till klubben. Efter totalt 8 säsonger i laget meddelades det att Andreas Pihl slutat sin karriär som ishockeyspelare och Patrik Zackrisson flyttade till KHL. Linköping spelade under försäsongen återigen i European Trophy, man slutade 2:a i sin grupp och var därmed klara för slutspel. I semifinalen förlorade laget mot det Österrikiska EC Red Bull Salzburg och förlorade även bronsmatchen mot Luleå HF med 3–2 efter förlängning. Poäng- och placeringsmässigt gjorde Linköping sin sämsta säsong i Elitserien sedan 2002/03. Tränaren Hans Särkijärvi fick sparken i början av januari och ersattes av Harald Lückner. Ett förnyat Elitseriekontrakt räddades först då endast 1:12 återstod av ordinarie tid i grundseriens sista match. LHC slutade 10:a i tabellen och missade slutspel för första gången på nio år.

Inför säsongen 2012/13 lämnade flera profiler laget; Jaroslav Hlinka, Jan Hlavac, Fredrik Norrena och Mikael Håkanson. Dessutom lämnade Andreas Jämtin laget mitt under säsongen. Bland nyförvärven presenterades bland andra den nygamla tränaren Roger Melin, Simon Hjalmarsson, Mattias Weinhandl och Johannes Salmonsson. Linköping slutade 5:a i grundserien på 94 poäng och ställdes i kvartsfinalerna mot tabellfyran HV71. Efter en storförlust på bortaplan i den första matchen med 6–0 ryckte laget upp sig och vann de fyra efterföljande matcherna och blev därmed klara för semifinal. I semifinalerna ställdes man mot Skellefteå AIK. De fyra första matcherna slutade 2–2 efter full tid och Skellefteå stod till slut som segrare med totalt 4–1 i matcher.

[redigera]

Föreningens klubbmärke har alltid prytts av ett vitt lejon, en sällsynt art som upptäcktes i Afrika just i mitten av 70-talet. Kopplingen till Linköpings stadsvapen blev naturlig, då ett lejon pryder den gamla stadssymbolen. 1995/96 tuffades lejonet och logotypen till en aning och fick en trekantig mer aggressiv form än det tidigare runda lejonet. Det var tränaren Jim Brithén och hans fru Barbro, som skissade fram den nya symbolen. Därefter fick en medlem i supporterklubben White Lions, Jesper Ulvan, hjälpa till med att forma slutprodukten. Brithéns grundtanke till det nya märket var att LHC:s dåvarande Lejon "korsades" med Quebec Nordics då nya "Wolf"-logo. Detta innebar att det blev en mer "aggressiv" image. Den nya LHC-symbolen hade en en puck med två tänder istället för bokstaven "ö" i Link-ö-ping, eftersom LHC inte då var så etablerat att man förstod att det var ishockeyklubbens märke. Detta justerades sedan 2004 till ett riktigt "ö" av skälen att det dels med den svarta pucken såg ut som Link-Ping och dels att man startade ett samarbete med Kenty Damfotboll i Linköping som kom in under samma logotyp. 2009 inkorporerades även elitlaget i Volleyboll, Team Valla, i lejonfamiljen som nu tydligt står för elit, modernt tänkande och strävan mot toppen.

Säsonger och rekord [redigera]

Detta är en lista över Linköping HC:s fem senaste säsonger. För hela listan, se Linköping HC:s säsonger

Notera: SM = Spelade matcher, V = Vinster, F = Förluster, O = Oavgjort, ÖV = Övertidsvinst, ÖF = Övertidsförlust, P = Poäng, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål

Uppdaterat: 30 november 2012

Säsong SM V F ÖV ÖF P GM IM Placering Slutspel
2008–09 55 26 16 1 4 92 166 152 2:a Förlorade kvartsfinalen, 3–4 (Skellefteå AIK)
2009–10 55 27 20 3 2 92 163 139 3:a Förlorade semifinalen, 1–4 (Djurgårdens IF)
2010–11 55 22 19 5 9 85 138 118 5:a Förlorade kvartsfinalen, 3–4 (Skellefteå AIK)
2011–12 55 17 24 7 7 72 120 138 10:a Missade slutspel
2012–13 55 27 19 4 5 94 145 136 5:a Förlorade semifinalen, 1–4 (Skellefteå AIK)

Intern poängliga [redigera]

Detta är en lista över de tio spelare som gjort flest poäng, mål och assists i Linköpings HC under klubbens säsonger i elitserien. Statistiken uppdateras efter varje avslutad grundserie.

Notera: Nat. = Nationalitet SM = Spelade matcher; M = Mål; A = Assist; P = Poäng; * = spelar fortfarande i Linköping

Senast uppdaterad: 21 mars 2013

Poäng Mål Assist
Nat. Namn SM M A P
Sverige Tony Mårtensson 264 83 181 264
Sverige *Magnus Johansson 366 52 184 236
Sverige Mikael Håkanson 416 84 134 218
Tjeckien Jaroslav Hlinka 180 41 126 167
Tjeckien Jan Hlavac 172 81 78 159
Sverige Fredrik Emvall 497 66 68 134
Sverige Joakim Eriksson 218 35 92 127
Sverige *Patrik Zackrisson 234 55 68 123
Sverige Per Eklund 199 44 71 115
Sverige Tim Eriksson 301 44 68 112
Nat. Namn M
Sverige Mikael Håkanson 84
Sverige Tony Mårtensson 83
Tjeckien Jan Hlavac 81
Sverige Fredrik Emvall 66
Sverige *Patrik Zackrisson 55
Sverige *Magnus Johansson 52
Sverige Andreas Jämtin 49
Sverige Niklas Persson 46
Sverige *Carl Söderberg 45
Finland Jussi Tarvainen 45
Nat. Namn A
Sverige *Magnus Johansson 184
Sverige Tony Mårtensson 181
Sverige Mikael Håkanson 134
Tjeckien Jaroslav Hlinka 126
Sverige Joakim Eriksson 93
Tjeckien Jan Hlavac 78
Sverige Per Eklund 71
Sverige *Patrik Zackrisson 68
Sverige Tim Eriksson 68
Sverige Fredrik Emvall 68

Lagrekord [redigera]

Säsongen 2003/04 höll Fredrik Norrena nollan 9 gånger under grundserien.
  • Mest poäng: 97 (2004–05)
  • Flest vinster: 28 (2004–05)
  • Flest mål: 166 (2007–08) & (2008–09)

Spelarrekord grundserie [redigera]

Spelarrekord slutspel [redigera]

Spelare [redigera]

Nuvarande trupp [redigera]

Uppdaterad 24 april 2013.[1]

# Nat Spelare Pos S/H Ålder Värvad Födelseort
18 Sverige Almtorp, JonasJonas Almtorp C L 29 2012 Uppsala, Uppland
54 Sverige Andersson, AndreasAndreas Andersson M L 34 2012 Falun, Dalarna
40 Sverige Arlbrandt, PärPär Arlbrandt RW R 30 2011 Jönköping, Småland
5 Sverige Bäckman, MattiasMattias Bäckman B L 20 2010 Linköping, Östergötland
31 Sverige Engstrand, ChristianChristian Engstrand M L 24 2008 Linköping, Östergötland
71 Sverige Fish, ChristopherChristopher Fish RW R 20 2012 Örebro, Närke
44 Sverige Grillfors, DanielDaniel Grillfors B L 30 2012 Enköping, Uppland
Sverige Hagelin, JoakimJoakim Hagelin LW R 24 2013 Linköping, Östergötland
9 Kanada Himelfarb, EricEric Himelfarb C/RW R 30 2012 Thornhill, Kanada
11 Sverige Hjalmarsson, SimonSimon Hjalmarsson LW L 24 2012 Värnamo, Småland
4 Sverige Hultström, LinusLinus Hultström B R 20 2012 Vimmerby, Småland
7 Sverige Johansson, MagnusMagnus Johansson (C) B R 39 2004 Linköping, Östergötland
Sverige Junland, JonasJonas Junland B L 25 2013 Linköping, Östergötland
12 Sverige Karlsson, SebastianSebastian Karlsson (A) C L 26 2009 Göteborg, Västergötland
29 Sverige Lindhagen, ErikErik Lindhagen C L 25 2009 Linköping, Östergötland
8 Sverige Lorentzon, AlbinAlbin Lorentzon B L 27 2011 Linköping, Östergötland
21 Sverige Nermark, JoachimJoachim Nermark C/LW L 20 2010 Sunne, Värmland
3 Sverige Nielsen, JonatanJonatan Nielsen B L 19 2012 Anderstorp, Småland
48 Sverige Rahimi, DanielDaniel Rahimi B L 26 2012 Umeå, Västerbotten
Sverige Rohdin, JoachimJoachim Rohdin RW R 21 2013 Gävle, Gävleborg
25 Sverige Salmonsson, JohannesJohannes Salmonsson LW L 27 2012 Uppsala, Uppland
80 Sverige Weinhandl, MattiasMattias Weinhandl RW R 32 2012 Ljungby, Småland
19 Sverige Zackrisson, PatrikPatrik Zackrisson C R 26 2012 Ekerö, Uppland

Pensionerade tröjnummer [redigera]

Ledare [redigera]


Lagkaptener [redigera]

Namn Period
Michael Helber 1995/96 – 2000/01
Stefan Gustavsson 2001/02 – 2002
Thomas Johansson 2002/03 – 2003/04
Magnus Johansson 2004/05 – 2006/07
Fredrik Emvall 2007/08
Joakim Eriksson 2008/09
Magnus Johansson 2009/10 – nuvarande
Hans Särkijärvi tränade laget säsongerna 2010/11 och 2011/12.


Tränare [redigera]

Namn Period
Peder Rehnström 1976/77
Kenneth Candevi 1977/78
Svante Larsson 1978/79 – 1979/80
Peder Rehnström 1980/81
Hans Lorentzon 1981/82
Peder Rehnström 1982/83
Hans Jöhnk 1983/84
Göran Lindqvist 1984/85 – 1985/86
Owe Holmberg 1986/87 – 1988/89
Roland Bond 1989/90
Hans Hansson 1990/91
Jim Brithén 1991/92 – 1992/93
Urban Lang 1993/94
Jim Brithén 1994/95 – 1995/96
Tommy Boustedt 1996/97
Ulf Weinstock 1997/98 – 1999
Stefan Lunner 1999/00
Torgny Bendelin / Mats Weiderstål 2000 – 2001/02
Mats Weiderstål 2002
Torgny Bendelin 2002/03
Roger Melin 2003/04 – 2005/06
Gunnar Persson 2006/07
Janne Karlsson 2006/07 – 2007/08
Slavomir Lener 2008/09 – 2009/10
Hans Särkijärvi 2010/11 – 2011/12
Harald Lückner 2012
Roger Melin 2012/13 – nuvarande

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]

Referenser [redigera]

Fotnoter [redigera]

  1. ^ [a b] ”Linköpings Hockey Club - Clubinfo”. Linköpings Hockey Club. http://www.linkopinghc.com/index.php?menu=2. Läst 19 juni 2008. 
  2. ^ [a b c] ”Eliteprospects.com - Linköping”. Eliteprospects.com. http://www.eliteprospects.com/team.php?team=6&teamhistory=complete. Läst 25 mars 2013. 
  3. ^ ”Mats Andersson - Linköpings HC”. lhc.eu. http://www2.lhc.eu/clubinfo/utmarkelser/mats-anderssons-stipendie. Läst 26 mars 2013. 
  4. ^ Alla tiders elitserie, Jonas Fahlman, Idrottsförlaget 2008, sidan 202-209 - Linköpings HC