Ishockey i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ishockey i Sverige har spelats sedan början av 1920-talet. Det finns i början av 2000-talet 726 idrottsföreningar med ishockey på programmet i Sverige, och 2 829 lag. Det finns 62 003 licensierade spelare och domare. Sverige har även 354 ishallar och 136 isbanor.[1]

Svenska ishockeyförbundet bildades den 17 november 1922 och var medlem i Sveriges riksidrottsförbund sedan starten och i Internationella ishockeyförbundet IIHF sedan 1920. De två första åren som IIHF-medlem ansvarade Svenska Fotbollförbundet för svensk ishockey, och representerade Sverige i IIHF.

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Sporten introducerades i Sverige hösten 1919 av amerikanske filmregissören med mera Raoul Le Mat.[2]

Sveriges herrlandslag i ishockey spelade sina första matcher vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen i Belgien i april 1920 och bestod då till största delen av bandyspelare som valt att prova på ishockey. Dock fanns det spelare som spelat i de tyska och österrikiska ligorna under 1910-talet och där lärt sig spelet. Bland dessa märks Hans Georgii, Nils Molander och David Säfwenberg som alla var mycket uppskattade ishockeyspelare. I den första ishockeymatchen på svensk mark vann det svenska laget IFK Uppsala mot det tyska laget Berliner SC med 4-1 inför 2 022 åskådare på Stockholms Stadion den 30 januari 1921. 1922 vann IK Göta första SM i ishockey. I februari 1927 kom det kanadensiska laget Victoria HC på besök och utklassade svenska lag, bland annat Södertälje SK och Sveriges landslag.

Tidigare var sporten främst koncentrerad till Stockholmsområdet, men sedan slutet av 1940-talet har sporten spridits över hela Sverige. 1949 arrangerade Sverige för första gången VM i ishockey. 1956 gick ishockey om bandy som den svenska vinterns publiksport. 1957 blev Gävle GIK första svenska mästarlag som inte kom från Stockholmsområdet. Seriesystemet var tidigare uppdelat i Division I Norra och Division I Södra, sammanlagt 16 lag i ett system som mycket påminde om den svenska bandyns seriesystem fram till 2007. Eftersom de bättre lagen brukade utklassa de sämre lagen började man debattera införandet av ett nytt system, och Elitserien i ishockey startade säsongen 1975/1976. Inledningsvis ingick tio lag, men säsongen 1987/1988 utökades Elitserien till tolv lag.

SHL (Svenska Hockeyligan)[redigera | redigera wikitext]

Sedan säsongen 1975/1976 har Sveriges högsta landsomfattande division i ishockey för herrar kallats "Elitserien". Det var också namnet på högsta serien säsongerna 1927/28-34/35. År 2013 bytte ligan namn till nuvarande SHL. Från starten säsongen 1975/76 spelades elitserien med tio lag som möttes fyra gånger, 36 omgångar, varefter de fyra främsta spelade slutspel om SM och de två sista flyttades ner till den dåvarande närmast lägre serien division 1. Efter två år ändrades till nedflyttning bara för tionde och sista laget och spel i Kvalserien mot topplagen underifrån för nionde laget.

Säsongen 1987/1988 utökades Elitserien till tolv lag, där de två sista lagen flyttades ner vid juluppehållet till Allsvenskan, som då var namnet på en serie där de åtta bästa division 1-lagen vid samma tid spelade under våren för att kvala fram de bästa som skulle få gå upp. Samtidigt ökades också antal lag till slutspel till åtta.

Säsongen 1996/1997 slutade man med nedflyttning till Allsvenskan efter jul och Elitserien blev en rak serie över hela säsongen för alla tolv lagen. Fyra möten med alla lag innebär 44 omgångar, men man lade alltid till några matcher till. De flesta säsonger delades lagen in i tre regionala pooler med fyra lag i varje, så att sex möten tillkom, ett hemma- och ett bortamöte med lagen i samma pool. Undantaget var säsongen 1997/1998 då alla lag helt enkelt fick var sitt derby till hemma och borta mot en speciell derbymotståndare. Derbyparen var AIK/Djurgårdens IF, Brynäs IF/Leksands IF, Färjestads BK/Västra Frölunda HC, Luleå HF/MoDo HK, Södertälje SK/Västerås IK och HV 71/Malmö.

Till säsongen 2006/2007 byter man detta mot lika många möten med alla lag för alla, dock med lite problematik kring hemma/borta eftersom alla möter alla lag fem gånger, 55 omgångar. Inför denna säsong är det för första gången på ett antal år två nya lag samtidigt. Malmö IF som åkte ur året innan gör comeback tillsammans med Skellefteå som senast åkte ur Elitserien 1990. Åker ur säsongen 2005/2006 gör Leksands IF och Södertälje SK.

Före 1975 hade högsta divisionen sedan säsongen 1948/49 hetat Division 1 norra/södra och refererades i regel också till som Allsvenskan. Från 1954/55 var det åtta lag i norr- respektive södergruppen, dessförinnan sex lag var. Sista säsongen 1974/75 var en övergångssäsong där alla sexton allsvenska lag spelade i en enda serie, där de fyra främsta spelade SM-slutspel, lag nio och tio fick spela varsin kvalserie mot seriesegrare från division två, och de sex sista lagen flyttade ner till nya division 1.

Från 1935/36 hade högsta serien hetat Svenska Serien, från 1944/45 uppdelat i de två grupperna som redan då hade namnen division 1 norra och södra, men samlingsnamnet Svenska Serien var kvar till 1947/48. 1927/28-34/35 hade högsta serien hetat Elitserien och från seriespelets start 1922/23 och fram till 1926/27 hette den Klass I.

HockeyAllsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Näst högsta divisionen heter sedan säsongen 2005/06 HockeyAllsvenskan och innehåller numera 14 lag. Andradivisionen i hockey har under tidernas lopp hetat Klass II (1922/23-26/27), Klass I (1927/28-40/41), Division 2 (1941/42-74/75) och Division 1 (1975/76-98/99). 1999/2000 infördes namnet Allsvenskan för andradivisionen, då i två tolvlagsgrupper, norra och södra, där de fyra främsta i båda grupperna möttes under andra halvan av säsongen i en serie med det lite överdrivna namnet Superallsvenskan. Sedan 1982/83 hade de främsta lagen i dåvarande division 1 spelat motsvarande serie efter jul, som då helt enkelt hette Allsvenskan. 2005/06 minskades antalet allsvenska lag ner till en enda serie med 16 lag, HockeyAllsvenskan, och 2009/10 minskades det till 14 lag.

Övriga seniorserier[redigera | redigera wikitext]

Resterande divisioner heter sedan säsongen 1999/2000:

  • Division I: Uppdelad i 6 serier, A-F.
  • Division II: Uppdelad i 11 regionsserier.
  • Division III: Uppdelad i 13 regionsserier.
  • Division IV: Uppdelad i 6 regionsserier.

Juniorishockey[redigera | redigera wikitext]

För A-juniorer, 19 och 20 år gamla, spelas sedan början av 1990-talet en rikstäckande elitserie, J20 SuperElit. Den hade från början sexton lag, som på senare år har utökats till arton och till säsongen 2005/06 till tjugo som då delades upp i en norr- och en söderserie med tio var, och en "Topp 8"-serie mot slutet av säsongen för de fyra främsta i respektive grupp. Under J20 SuperElit ligger de regionala serierna J20 Elit (norra, västra, östra och södra) och därunder J20 division 1, J20 division 2 osv.

För B-juniorer, 17 och 18 år gamla, är den högsta serien J18 Allsvenskan i en norr- och södergrupp, som spelas under vårhalvan av säsongen, efter jul och nyår, och följs av SM-slutspel. Dit kvalificerar sig de fem bästa lagen i de högsta regionala serierna under hösten J18 Elit Norra, Västra, Östra och Södra. Under J18 Elit finns J18 division 1, J18 division 2 osv.

Serier säsongen 2011/2012[redigera | redigera wikitext]

  • Elitserien i ishockey, en serie med tolv lag, de åtta bäst placerade efter grundspelet spelar SM-slutspel. Lag elva och tolv spelar i en kvalserie om två elitserieplatser följande säsong.
  • Hockeyallsvenskan, en serie med fjorton lag, de tre främsta till Kvalserien, lagen fyra till sju spelar en förkvalserie om en fjärde plats, och de två sista lagen i serien får spela i den allsvenska kvalserien.
  • Division 1 i ishockey, sex serier (A-F) med varierande antal lag. Topplagen från två och två av serierna spelar tre allettor under vårhalvan av säsongen (norra, mellan och södra), och efter seriesepelet spelar lag såväl från dessa allettor som seriesegrare i de lägre "fortsättnings-ettorna" spela playoff för att kora de fyra lag som får möta de två sista allsvenska lagen i en kvalserie till nästa års HockeyAllsvenska.
  • Division 2 i ishockey
  • Division 3 i ishockey
  • Division 4 i ishockey (åtminstone i Stockholmsområdet)


Serier etc. säsongen 2006/2007[redigera | redigera wikitext]

  • Spelarövergångar mellan klubbar tillåtna mellan 16 maj och 31 januari följande år.

Damer[redigera | redigera wikitext]

Den första organiserade dammatchen i ishockey i Sverige spelades 1969 mellan MoDo AIK och Timrå IK.[1] Första dam-SM spelades säsongen 1987/1988 och vanns av Nacka HK. De 8 bästa lagen från de regionala serierna går till SM-slutspel som avgörs på en ort under en veckoslut i mars månad. Införandet av en Elitserie hade önskats och diskuterats, men då behövdes främst bättre ekonomiska resurser, vilket gjorde att detta blev verklighet första 2008. Många tror att ishockey för damer kommer att bli populärare i SverigeSveriges damlandslag i ishockey vann OS-silver vid Vinter-OS 2006 i Turin i Italien.

Damishockey[redigera | redigera wikitext]

Ishockey för damer kom i Sverige igång på allvar i slutet av 1970-talet/början av 1980-talet och det var Nacka HK som tidigt blev den dominerande klubben på damsidan med FoC Farsta som främsta utmanare. Under slutet av 1990-talet flyttade dessa damsektioner och gick in i Mälarhöjden/Bredäng Hockey respektive AIK i stället, och dessa klubbar har fortsatt dominera in i det nya seklet. AIK vann SM 2004/05 och spelade i Europacupen 2005/06 som man vann, men slogs överraskande ut i gruppspelet om SM 2005/06 varvid Mälarhöjden/Bredäng fick möta MODO Hockey i final i stället. M/B vann 2-1. I början av 2000-talet har också den svenska damhockeyn nått höga höjder på det internationella planet, med brons i OS 2002 och silver 2006. Till säsongen 2006/07 kan det äntligen bli dags för en nationell elitserie för damerna, en tanke som förbundet stoppade inför säsongen 2005/06. Hittills har det spelats regionala division 1-serier där de två främsta i norr, de två främsta i söder och de fyra främsta i den mellansvenska gemensamma division 1-serien för region väst och region öst har gått till SM-slutspel. Säsongen 2010/2011 deltar lag från Piteå till Stockholmsregionen i riksserien. Följande lag ingår: Segeltorp IF, AIK IF, Ormsta, Linköping, Leksand IF, Brynäs IF, MODO Hockey och Munksund-Piteå.

Svenska mästare genom åren[redigera | redigera wikitext]

Herrar[redigera | redigera wikitext]

Svenska mästerskapen i ishockey har avgjorts drygt 80 gånger sedan starten 1922. Åren 1939, 1949 och 1952 kunde tävlingarna ej genomföras. Beviset för SM-seger är Le Mat-pokalen, svensk ishockeys största utmärkelse, som har delats ut sedan 1926. Mest SM-guld har Djurgårdens IF med hela 16 SM-titlar.

Två spelare delar på rekordet på flest erövrade SM-guld. Lasse Björn, Djurgårdens IF och Tord Lundström, Brynäs IF har nio SM-guld var.

Damer[redigera | redigera wikitext]

A-herrjuniorer[redigera | redigera wikitext]

  • 1990-1994 erövrade B-juniorlagen junior-SM-tecknen.

Publikrekord, klubbar[redigera | redigera wikitext]

Svenska ishockeyklubbar med femsiffrigt publikrekord:

  • 2009-12-28 Frölunda - Färjestad 4-1, Elitserien 2009/10 31.144 (utomhus)
  • 2011-12-10 HV 71 - Linköpings HC, Elitserien 2011/12 18.884 (utomhus)
  • 1957-03-22 Djurgården - Gävle GIK 2-3, SM-serien 1957 18.070 (utomhus)
  • 2011-02-26 Leksand - Mora 1-4, HockeyAllsvenskan 2010/11 17.319 (utomhus)
  • 1962-01-21 AIK - Djurgården 5-13, SM-serien 1962 17.098 (utomhus)
  • 2010-12-26 Färjestad - Frölunda 5-2, Elitserien 2010/11 15.274 (utomhus)
  • 2012-12-08 Brynäs - Timrå 3-0, Elitserien 2012/13 15.009 (utomhus)
  • 2013-01-05 Mora - Leksand 0-5, HockeyAllsvenskan 2012/13 13.850 (Globen)
  • 2008-11-12 Malmö - Leksand 2-1, HockeyAllsvenskan 2008/09 13.247
  • 1993-01-19 Huddinge - AIK 5-3, Allsvenskan 1993 12.487 (Globen)
  • 1962-02-04 Västerås - Djurgården 2-9, SM-serien 1962 12.338 (utomhus)
  • 1993-03-24 Hammarby - AIK 6-4, Playoff 3 1993 12.256 (Globen)
  • 1972-01-20 Timrå - Brynäs 4-3, SM-serien 1972 11.694
  • 1979-03-27 MoDo - Djurgården 8-3, SM-final 1979 11.662
  • 1972-03-16 Södertälje - Brynäs 2-3, SM-serien 1972 11.079
  • 1963-02-10 Skellefteå - Djurgården 1-1, SM-serien 1963 10.023 (utomhus)
  • 1960-11-20 Forshaga - Djurgården 3-4, Division 1 södra 1960/61 10.001 (utomhus)


Femsiffriga publikrekord inomhus:

  • 1963-02-03 Djurgården - AIK 9-4, SM-serien 1963 16.105
  • 1963-02-13 AIK - Frölunda 3-6, SM-serien 1963 14.655
  • 2013-01-05 Mora - Leksand 0-5, HockeyAllsvenskan 2012/13 13.850 (Globen)
  • 2008-11-12 Malmö - Leksand 2-1, HockeyAllsvenskan 2008/09 13.247
  • 1973-01-21 Frölunda - Brynäs 2-7, SM-serien 1973 13.060
  • 1993-01-19 Huddinge - AIK 5-3, Allsvenskan 1993 12.487 (Globen)
  • 1975-03-16 Brynäs - Leksand 2-3, SM-final 1975 12.292
  • 1993-03-24 Hammarby - AIK 6-4, Playoff 3 1993 12.256 (Globen)
  • 1972-01-20 Timrå - Brynäs 4-3, SM-serien 1972 11.694
  • 1979-03-27 MoDo - Djurgården 8-3, SM-final 1979 11.662
  • 1972-03-16 Södertälje - Brynäs 2-3, SM-serien 1972 11.079


Fyrsiffriga publikrekord inomhus

  • 2013-04-05 IF Björklöven - Piteå HC, Kvalserien till HockeyAllsvenskan 6.002

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Folkspel”. 2011. http://www.folkspel.se/Documents/sverigelotteriet/11-110-SVL_Kundtidning_2_2011_SLUTLIG.pdf?epslanguage=sv. Läst 4 oktober 2011. 
  2. ^ "fråga AIK". AIK.se. Läst 2012-02-22.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Inget SM-slutspel, laget vann serien.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Laget vann även Elitserien.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]