Kåldolmar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kåldolmar

Kåldolmar är en svensk variant av maträtten vinlövsdolmar. Dolmar tillagade med vitkål istället för vinblad förekommer också i flera andra länder, framför allt i Östeuropa och Turkiet.

I Sverige tillagas kåldolmar oftast på följande sätt: Köttfärs blandas med kokt ris, salt och peppar. Blad från ett kokt vitkålshuvud skalas av. En klick av färsblandningen läggs som fyllning i ett kålblad som rullas ihop till ett paket. Dolmen kan brynas i en stekpanna för att sedan efterkoka i en kastrull, eller också steker man alla kåldolmar på en gång i en panna i ugnen. Ofta används sirap vid stekningen för färg och smak.

I Sverige äter man ofta dolmen med sky, lingonsylt och potatis.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta belägget för att dolmar har tillagats i Sverige är ett recept på just "Dolma" i Cajsa Wargs berömda kokbok (1765 års upplaga), tillagade på orientaliskt vis med vinblad, nötfärs (ej fläsk) och pressad citron. Receptet finns bevarat i original på Kungliga biblioteket i Stockholm. Enligt en obekräftad teori var det svenskar i Karl XII:s tjänst som tog med sig såväl maträtten som namnet ("dolma" är turkiska för "fylld") från Bender eller Adrianopolis, båda orter i dåvarande Osmanska riket där kungen och armén uppehöll sig under längre tid. Andra importer från samma tid tros vara bruket av kaffe, maträtten köttbullar (köfte) och ordet kalabalik, ett ord som bara förekommer i det svenska och det turkiska språket. Enligt en alternativ teori kom rätten till Sverige med de turkar som medföljde svenskarna från Osmanska riket till Sverige för att se till att de stora lån som svenskarna hade tagit betalades tillbaka. Även om det är oklart exakt hur rätten tog sig till Sverige under det tidiga 1700-talet så är det klart att vanan att laga vinbladsdolmar kom hit i samband med kungens mer än fem år långa exil i det Osmanska riket, samt att kåldolmar är en vidareutveckling och försvenskning av vinlövsdolmar. Cajsa Warg kan ha spelat en nyckelroll. Hon arbetade som husmamsell hos den tysk-svenska familjen Klinckowström, som var högt uppsatta i rikets administration och som umgicks i de kretsar av män som varit med kungen i Ryssland och Turkiet. Mot slutet av receptet i hennes kokbok tipsade hon också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.[1]

Kåldolmens dag[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2010 firas Kåldolmens dagKarl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner utgör dagen en påminnelse om att svensk kultur alltid har formats i samspel med omvärlden, inte minst under 1700-talet, som var en period av intensivt kulturutbyte mellan Sverige och Orienten till följd av Karl XII:s och den svenska arméns mer än femåriga vistelse i Osmanska riket.[2] Initiativet till Kåldolmens dag kom ursprungligen från idéhistorikern Petter Hellström och stöds av bland andra Sveriges hembygdsförbund, Stockholms stift av Svenska kyrkan, Judiska församlingen i Stockholm, Islamiska förbundet i Stockholm, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Sensus, Globala gymnasiet, Riksförbundet för folkmusik och dans, Svenska folkdansringen, Sveriges Spelmäns Riksförbund, Eric Sahlström Institutet och Statens historiska museer.[3]

Sedan 2013 firas Kåldolmens dag på Historiska museet i Stockholm.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Petter Hellström & Fredrik Svanberg: "Krigarkungen och kåldolmarna", Svenska Dagbladet, 30 november 2013: http://www.svd.se/kultur/understrecket/krigarkonungen-och-kaldolmarna_8778330.svd
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/123552?programid=3052
  3. ^ http://www.facebook.com/pages/30-november-K%C3%A5ldolmens-dag/159414584089200