Karlstens fästning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°53′10.25″N 11°34′40.5″Ö / 57.8861806°N 11.577917°Ö / 57.8861806; 11.577917

Karlstens fästning
Carlstens Fastning Flygfoto.JPG
Karlstens fästning, 2009.
Plats Marstrand, Sverige
Typ Fästning
Byggd 1658-1860
Konstruktionsmaterial Granit, tegel
I bruk 1658-1882
Kontrollerad av Norge, Danmark-Norge, Sverige

Karlstens fästning - även Carlstens fästning[1][2] - är en fästningMarstrandsön i Kungälvs kommun på den södra bohuskusten. Efter tillbyggnaden på 1800-talet betraktades fästningen internationellt som en av Europas starkaste fästningar.[3]

Fästningen ligger 132 meter över havet [ifrågasatt uppgift] och består av ett runt, sju våningar högt torn, som är omgiven av nedsprängda vattengravar och höga murar med fyra bastioner. Allt är uppfört av granit. Inom murarna finns två fristående byggnader från 1700-talet. Som många andra fästningar användes Carlsten som fängelse fram till 1854. År 1882 avfördes fästningen från rikets fasta försvar. Sedan 25 januari 1935 är fästningen ett byggnadsminne.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Fästningens högsta del.

Efter freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän och därmed även Marstrand svenskt. Staden var sedan länge en betydande handelsplats. Eftersom hamnen nästan aldrig fryser till, förlades en del av den svenska flottan här. För att försvara Marstrand beslutade Karl X Gustav att bygga en fästning på ön. Arbetet utfördes av fångar som dömts till straffarbete. Den mest kända fången är utan tvekan Lasse-Maja, som satt fängslad här 1813-1838[5].

År 1658 byggdes först under Johan Wärnschölds ledning ett provisoriskt befästningsverk i form av en träskans Wahlen skans, högst uppe på berget ovanför staden "vidh stora väderqvarnen". Denna befästning var till stor nytta för att på hösten 1659 slå tillbaka det anfall som utfördes av norska styrkor. År 1666 påbörjades uppförandet av en ersättningsbyggnad för träskansen, som "slagit sig". Denna nya fästning var i formen av en rombisk redutt eller tornbyggnad med fyra små raveliner. 1671–73 påbyggdes tornet, som då kallades Karlsten, en våning och försågs med takbatteri. Efter ett anfall mot befästningarna i Marstrand av Ulrik Frederik Gyldenlöve måste skansen uppges åt danskarna den 23 juli 1677. År 1681 börjades uppförandet av en stor tornbyggnad, efter kommendanten Karl Gustaf Frölichs design, men i övrigt arbetades efter en av Erik Dahlbergh uppgjord, i huvudsak 1685 godkänd ritning, och redan 1689 var själva fästningen i det närmaste färdig och utgjordes då av en reduttformig murad donjon med sprängd grav samt ett flera våningar högt runt torn, som omfattade det förutvarande fyrkantiga.

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Fästningen och delar av Marstrand från luften.
Karlstens fästning (ur Svenska Familj-Journalen 1867).

I början av 1700-talet stod vallarna som omsluter den stora borggården färdiga.

Senare utfördes kaponjärer, utanverk och logement enligt Frölichs design, och även dessa arbeten var nästan färdiga och fästningen i övrigt väl försedd, då Peder Tordenskiold 10 juli (g. st.) 1719 anföll Marstrand och örlogsfartyg i hamnen. Sedan han utan svårighet intagit staden, men kunde uträtta mycket lite genom att beskjuta Karlsten, spred han rykten om stora förstärkningar vilket skrämde kommendanten Henrich Danckwardt till att kapitulera 15 juli 1719. Sedan Karlstens fästning efter freden återlämnats den 12 november 1720 reparerades de måttligt skadade fästningsverken.

1770 års sekreta utskott beslöt att fasta batterier skulle ordnas ovanpå logementens tak. 1779 godkändes ett av Axel Magnus von Arbin framlagt förslag att ändra Karlstens torn så, att det kunde tjäna som fyrbåk, samt att fästningen nu skulle sättas i fullt försvarsstånd, vilket utfördes 1780–83, och detta blir den första fyren i världen med roterande spegelapparat, som gav ett jämnt bländande sken. Apparaten hade uppfunnits av Jonas Norberg.[6]

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Efter ett av Carl Fredrik Meijer uppgjort, 1834 fastställt förslag till Karlstens förstärkande företogs arbeten till 1851, då fästningen var färdig enligt den 1840 något utvidgade planen. Sedan ångkraften tagits i bruk för sjöfarten och då krig med Danmark blivit alltmera osannolikt, hade emellertid Karlstens betydelse minskats, och 1878 års befästningskommitté föreslog därför, att garnisonen, två fästningsartillerikompanier ur Göta artilleriregemente, skulle förflyttas till Vaxholm och Karlsborg, men att fästningen, som fortfarande var i gott stånd, skulle framgent nödtorftigt underhållas. Till följd härav utmarscherade garnisonen 1 maj 1882, varefter fästningens flagg halades. Bestyckningen fördes till Karlsborg. Sedan äldre tid har grövre brottslingar förvarats på Karlsten, där även politiska fångar tidtals insatts. Lasse-Maja satt till exempel fången här i 26 år mellan 1813 till 1838. Även Metta Fock satt fängslad här mellan 1806 och 1809: hon var den enda av sitt kön som suttit fängslad här, då Karlsten normalt var ett fängelse för män. 1888 förflyttades då ännu kvarvarande "fästningsfångar" till Göteborgs polishus.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Fyren på tornbyggnadens tak är Karlstens fyr, världens äldsta mekaniskt roterande fyr. Före 1865.

Fästningsverken underhölls fortfarande under 1900-talets början, och hösten 1906 uppläts en del av dess lokaler till sjöförsvaret för begagnande av skeppsgossekåren i Marstrand, som 1907 började uppsättas. Skeppsgossekåren disponerade fästningen fram till kårens upplösning 1937. Fyren hade 1868 ersatts med Pater Noster. Det försvarsmässiga användandet av fästningen upphörde år 1993 då kustspaningsradarn i Karlstenstornet togs bort.[3]

Kommendanter[redigera | redigera wikitext]

Karlstens fästning i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Fästningens magnifika historia". Carlstens Fästning. Läst 3 januari 2012.
  2. ^ "Karlstens fästning". NE.se. Läst 3 januari 2012.
  3. ^ [a b] Leif Törnquist (2007). Svenska borgar och fästningar. Falkenberg: Medströms bokförlag. ISBN 978-91-7329-001-2 
  4. ^ Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ Marstrands historia, krigsminnen och badortslif, [fjärde upplagan], Eskil Olán, Göteborg 1917, s. 115.
  6. ^ Historik, Carlstens fästning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  7. ^ Kuylenstierna 1899, s. 80-81
  8. ^ Informationsskylt i receptionen på Karlstens fästning

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Kuylenstierna, Oswald (1899). Striderna vid Göta älfs mynning åren 1717 och 1719. Stockholm: Norstedt. Libris 1644371 
  • Olán, Eskil (1917). Marstrands historia, krigsminnen och badortslif (4. uppl.). Göteborg. Libris 11625387  s. 115.
  • Törnquist, Leif; Gezelius Malin, Ericson Wolke Lars (2007). Svenska borgar och fästningar: en historisk reseguide. Stockholm: Medströms. Libris 10485201. ISBN 91-7329-001-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Carlstens fästning. Stockholm: Statens fastighetsverk. 2008. Libris 11441657 
  • Carlstens fästning (1998). Carlstens fästning, Marstrand: fästningens historia och kartor. Marstrand: Carlstens fästning. Libris 11299017 
  • Efraimson, Carl W. (1947). Carlsten: Kort historik över Marstrands försvarsanläggningar och de viktigaste krigshändelserna genom tiderna samt något om fångarna på Carlsten. Tierp: Tierps tr.-ab. Libris 1395716 
  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 3,Tjörn, Inland och Hisingen. Örebro. sid. 220-231. Libris 417492. http://runeberg.org/aehbhob/3/0224.html 
  • Nisser, Marie (1966). Fästningsarkitektur : redogörelse för svenskt fästningsbyggande under 1600-, 1700- och 1800 talen : särskilt presenteras Karlsten vid Marstrand, Karlskrona, Sveaborg och Landskrona. Stockholm. Libris 8565080 
  • Svenson, Sven (1983[1904]). Kort historisk beskrifning öfver Marstrands stad samt Carlstens fästning, jämte dess byggnad, strider, fångvård m.m. (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 8206013 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]