Karlstens fästning

	Karlstens fästning
	Karlstens fästning, 2009.
Plats	Marstrand, Sverige
Typ	Fästning
Byggd	1658-1860
Konstruktionsmaterial	Granit, tegel
I bruk	1658-1882
Kontrollerad av	Norge, Danmark-Norge, Sverige

Koordinater: 57°53′10.25″N 11°34′40.5″Ö / 57.8861806°N 11.577917°V / 57.8861806; -11.577917

Karlstens fästning - även Carlstens fästning^[1]^[2] - är en fästning på Marstrandsön i Kungälvs kommun på den södra bohuskusten. Efter tillbyggnaden på 1800-talet betraktades fästningen internationellt som en av Europas starkaste fästningar.^[3]

Historia [redigera]

1600-talet [redigera]

Fästningens högsta del.

Efter freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän och därmed även Marstrand svenskt. Staden var sedan länge en betydande handelsplats. Eftersom hamnen nästan aldrig fryser till, förlades en del av den svenska flottan här. För att försvara Marstrand beslutade Karl X Gustav att bygga en fästning på ön. Arbetet utfördes av fångar som dömts till straffarbete. Den mest kända fången är utan tvekan Lasse-Maja, som satt fängslad här 1813-1838^[4].

År 1658 byggdes först under Johan Wärnschölds ledning ett provisoriskt befästningsverk i form av en träskans Wahlen skans, högst uppe på berget ovanför staden "vidh stora väderqvarnen". Denna befästning var till stor nytta för att på hösten 1659 slå tillbaka det anfall som utfördes av norska styrkor. År 1666 påbörjades uppförandet av en ersättningsbyggnad för träskansen, som "slagit sig". Denna nya fästning var i formen av en rombisk redutt eller tornbyggnad med fyra små raveliner. 1671–73 påbyggdes tornet, som då kallades Karlsten, en våning och försågs med takbatteri. Den 23 juli 1677 måste skansen uppges åt Ulrik Frederik Gyldenlöve. År 1681 börjades uppförandet av en stor tornbyggnad, efter kommendanten Karl Gustaf Frölichs design, men i övrigt arbetades efter en av Erik Dahlbergh uppgjord, i huvudsak 1685 godkänd ritning, och redan 1689 var själva fästningen i det närmaste färdig och utgjordes då av en reduttformig murad donjon med sprängd grav samt ett flera våningar högt runt torn, som omfattade det förutvarande fyrkantiga.

1700-talet [redigera]

Fästningen och delar av Marstrand från luften.

Karlstens fästning (ur Svenska Familj-Journalen 1867)

I början av 1700-talet stod vallarna som kringsluter den stora borggården färdiga.

Sedermera utfördes kaponjärer, utanverk och logementer enligt Frölichs design, och även dessa arbeten var tämligen färdiga och fästningen i övrigt väl försedd, då Peder Tordenskiold 10 juli (g. st.) 1719 anföll Marstrand. Sedan han utan svårighet intagit staden, men föga syntes kunna uträtta med beskjutningen av Karlsten, utspred han rykten om stora förstärkningars anländande och skrämde kommendanten Henrich Danckwardt att kapitulera 15 juli 1719. Sedan Karlstens fästning efter freden återlämnats den 12 november 1720 reparerades de föga skadade fästningsverken.
1770 års sekreta utskott beslöt fasta batteristånds anordnande ovanpå logementens tak. 1779 gillades ett av Axel Magnus von Arbin framlagt förslag att ändra Karlstens torn så, att det kunde tjäna som fyrbåk, varjämte fästningen nu skulle sättas i fullt försvarsstånd, vilket utfördes 1780–83, och detta blir den första fyren i världen med roterande spegelapparat.

1800-talet [redigera]

Efter ett av Carl Fredrik Meijer uppgjort, 1834 fastställt förslag till Karlstens förstärkande företogs arbeten till 1851, då fästningen var färdig enligt den 1840 något utvidgade planen. Sedan ångkraften tagits i bruk för sjöfarten och då krig med Danmark blivit alltmera osannolikt, hade emellertid Karlstens betydelse minskats, och 1878 års befästningskommitté föreslog därför, att garnisonen, två fästningsartillerikompanier ur Göta artilleriregemente, skulle förflyttas till Vaxholm och Karlsborg, men att fästningen, som fortfarande var i gott stånd, skulle framgent nödtorftigt underhållas. Till följd härav utmarscherade garnisonen 1 maj 1882, varefter fästningens flagg halades. Bestyckningen fördes till Karlsborg. Sedan äldre tid har grövre brottslingar förvarats på Karlsten, där även politiska fångar tidtals insatts. Lasse-Maja satt till exempel fången här i 26 år mellan 1813 till 1838. Även Metta Fock satt fängslad här mellan 1802 och 1810. 1888 förflyttades då ännu kvarvarande "fästningsfångar" till Göteborgs polishus.

1900-talet [redigera]

Fyren på tornbyggnadens tak är Karlstens fyr, världens äldsta mekaniskt roterande fyr. Före 1865

Fästningsverken underhölls fortfarande under 1900-talets början, och hösten 1906 uppläts en del av dess lokaler till sjöförsvaret för begagnande av skeppsgossekåren i Marstrand, som 1907 började uppsättas. Skeppsgossekåren disponerade fästningen fram till kårens upplösning 1937. Fyren hade 1868 ersatts med Pater Noster.
Det försvarsmässiga användandet av fästningen upphörde år 1993 då kustspaningsradarn i Karlstenstornet togs bort.^[3]