Kungsäters socken
| Kungsäters socken | |
| Socken | |
 Ruinen efter Kungsäters gamla kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Härad | Marks härad |
| Koordinater | 57°18′28″N 12°34′14″Ö / 57.30778°N 12.57056°Ö |
| Kyrkby | Kungsäter |
| Area | 35 km²[1] |
| Folkmängd | 677 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 19 invånare/km² |
| Geonames | 8126836 |
| Sockenkod | 1470 |
 Kungsäters socken i Marks härad Västergötland.
| |
Kungsäters socken i Västergötland ingick i Marks härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun i Hallands län och motsvarar från 2016 Kungsäters distrikt.
Socknens areal är 34,8 kvadratkilometer varav 30,10 land.[1] År 2000 fanns här 677 invånare.[2] Tätorten Kungsäter med sockenkyrkan Kungsäters kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kungsäters församling och för de borgerliga frågorna bildades Kungsäters landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Varbergs kommun samtidigt som länstillhörigheten övergick till Hallands län.[2] Församlingen utökades 2006 och uppgick 2012 i Veddige-Kungsäters församling.[3].
1 januari 2016 inrättades distriktet Kungsäter, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Marks härad.[4]
Geografi
Kungsäters socken ligger nordost om Varberg med Viskan i norr, Fävren i väster Tolken i norr och Oklången i öster. Socknen har odlingsbygd i ådalar och vid sjöarna och är i övrigt en skogsbygd.[5][1][6][7] Fävren delas med Grimmareds och Karl Gustavs socknar i Varbergs kommun samt Istorps socken i Marks kommun; Tolken delas med Öxnevalla och Torestorps socknar i Marks kommun och Oklången delas med Karl Gustavs socken.
En sätesgård var Hultabergs herrgård.[8]
I kyrkbyn Kungsäter fanns förr ett gästgiveri.[9]
Fornlämningar
Boplatser och en hällkista från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen.[5][10][11][6]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 554 1810 till 980 1860 varefter den minskade till 642 1970 då den var som minst under 1900-talet. 1920 hade socknen en tillfällig befolkningstopp på 872 invånare. Efter 1970 vände folkmängden blygsamt uppåt till 682 1990.[12]
Namnet
Namnet skrevs 1326 Kunugasätter och kommer från prästgården. Efterleden är säter, 'utmarksäng'. Förleden kan förklaras av att prästgården varit kronoegendom.[13]
Före 2 februari 1908 skrevs namnet även Kongsäters socken.
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungsäter socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Kungsäter socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Hultaberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Kungsäter, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungsäters socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Kungsäter i Hallands län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/7 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Brodin, Maia (2003). Erinringar från ett svunnet sekel: berättelser från Kungsäter. Fritsla: Förlagstr. Vitterleken. Libris 9053881. ISBN 91-974724-3-3
- Kungsäter i ord och bild.. Kungsäter: Kungsäters hembygdsfören. 1982. Libris 320696. Mall:ISBN anropad utan argument
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Kungsäters socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Kungsäters socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Kungsäter socken. Källa: SOFI
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungsäters socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungsäters socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Kungsäters socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Kungsäters hembygdsförening
| |||||||
