Läskedryck
Läskedryck, läsk, är en söt oftast kolsyrad dryck som ofta serveras kall. Ett äldre ord är lemonad eller limonad. Läskedryck som inte är kolsyrad benämns ibland stilldrink.
Vissa typer av läskedryck har tillsatser av uppiggande preparat, som till exempel koffein, ginseng eller guarana, och kallas då energidryck.
Innehåll |
Ingredienser [redigera]
De ingredienser som kan förekomma i läskedrycker förutom vatten är till exempel socker eller sötningsmedel, aromämnen, koffein (vanligt i coladrycker), kolsyra, syra (citronsyra eller fosforsyra) och konserveringsmedel. Sveriges Bryggerier har sammanställt de vanligaste ingredienserna i läskedrycker.
Historia [redigera]
Läskedryckernas historia börjar 1656 när kemist Urban Hjärne fick i uppdrag att leta "brunnsvatten". Hjärne fick några år senare sig tillsänt vatten från Medevi som han analyserade, därmed blev han delaktig i upptäckten av Medevi Brunn. Nästan 100 år senare började Torbern Bergman experimentera med mineralvatten för att kunna göra dem på konstgjord väg. Torbern Bergman lyckades bra och var den förste i världen som lyckades framställa kolsyra på konstgjord väg. När sedan, i slutet av 1700-talet, Jöns Jacob Berzelius blandade kolsyrat vatten med olika kryddextrakt, safter och vin fick han fram olika smaksatta drycker och skapade därmed förutsättningar för vad som sedan utvecklats till dagens moderna läskedryck.
Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var Citron-Brus som laserades av Nordstjernans mineralvattenfabrik 1905.[1]
Hälsorisker [redigera]
Cancerframkallande ämnen i läsk [redigera]
Flera vanliga sorters läsk som säljs i Sverige innehåller det cancerframkallande ämnet bensen. Det visar ett laboratorietest som konsumenttidningen Testfakta har låtit göra[2]. Bensen är ett ämne som inte ska finnas i livsmedel, men kan uppstå som en kemisk reaktion i läsk som innehåller natriumbensoat (E 211) och askorbinsyra (E 300, C-vitamin), vilket många läskedrycker gör.
Många så kallade light-läsker innehåller inte socker, utan sötas istället med sötningsmedel. Ett förekommande sötningsmedel är aspartam, vars hälsorisker är omdiskuterade.
Läsk fräter på tänderna [redigera]
Förutom att sockret i läsk kan orsaka karies är det också bevisat att läsk (även light) som sportdryck fräter på tandemaljen, vilket vid konstant läskdrickande kan leda till stora skador på tänderna. Detta orsakas av sura ämnen som även finns i juice. Frätningar kan inte motverkas med hjälp av tandborstning. För att minska risken för dessa frätskador bör man istället undvika att konsumera läsk mellan måltider, konsumera läsken snabbt och även undvika att borsta tänderna precis efter ett läskintag.[3] Vatten som inte är smaksatt är ett dryckesalternativ som inte fräter på tänderna.[4]
Exempel på läskedrycker [redigera]
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- ^ Företagsminnen 2004:4
- ^ Testfakta.se: Cancerämne i vanlig läsk
- ^ Fakta från Folktandvården i Jönköping
- ^ Information och vägledning från Tandläkarförbundet
