Liturgisk färg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Liturgisk färg är ett sätt att i kyrkan markera olika stämningslägen för olika firningsdagar och tar sig uttryck i de färger som kyrkotextilierna och altardekorationer har under de olika perioderna av kyrkoåret. Färgvalet är en väsentlig del av kyrkans liturgi.

Katolska Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Lila[redigera | redigera wikitext]

Lila är eftertankens, lidandets och botgöringens färg och används under fastan och advent.

Vitt[redigera | redigera wikitext]

Vitt används vid högtider, fester och minnesdagar (ej för martyrer) och även vid bl.a. kyrkoinvigningar och biskopsvigningar.

Grönt[redigera | redigera wikitext]

Används under tiden "under året", dvs. tiden mellan söndagen efter Trettondedagen (Herrens dop) och Askonsdagen samt från Annandag Pingst till lördagen före första söndagen i advent.[1]

Rött[redigera | redigera wikitext]

Rött är blodets, Andens och martyrernas färg. Används på Martyr- och Apostladagar, under pingsten och på Långfredag.

Rosa[redigera | redigera wikitext]

Rosa kan användas som liturgisk färg istället för lila på Gaudete (tredje söndagen i Advent) och Lætare (fjärde söndagen i fastan).

Svart[redigera | redigera wikitext]

Svart används som liturgisk färg i mässor för de avlidna. (Requiemmässor)

Guld[redigera | redigera wikitext]

Kan ersätta andra färger vid högtider

Svenska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

När de Liturgiska färgerna används på året.

I Svenska kyrkan används de liturgiska färgerna i första hand på prästens stola och mässhake samt altarets antependium och nattvardskärlens textilier. Även blommornaaltaret brukar i någon mån anpassas efter de liturgiska färgerna.

Vitt[redigera | redigera wikitext]

Vitt är glädjens, renhetens och festens färg och används förutom vid alla större högtider enligt nedan även vid dop och vigsel. Vitt används även allt oftare vid begravning.

Helgdagar då vitt är liturgisk färg[redigera | redigera wikitext]

Blått/violett[redigera | redigera wikitext]

Violett är eftertankens och botgöringens färg och används främst under fastan (Fastetiden) och adventstiden. Blått är Marias liturgiska färg, med tonvikt på den himmelsblå färgen.

Helgdagar då blått/violett är liturgisk färg[redigera | redigera wikitext]

Rött[redigera | redigera wikitext]

Rött är eldens, blodets, Andens och martyrernas färg och används på de helgdagar som firas till minne av apostlarna och martyrer.

Helgdagar då rött är liturgisk färg[redigera | redigera wikitext]

Grönt[redigera | redigera wikitext]

Grönt är växandets och mognandets färg och används bland annat under Trefaldighetstiden för att symbolisera den växande tron.

Helgdagar då grönt är liturgisk färg[redigera | redigera wikitext]

Svart[redigera | redigera wikitext]

Svart är sorgens färg och används endast på Långfredagen, vid begravningar samt eventuellt på Alla själars dag. Svart används även vid requiemmässa.

Gult[redigera | redigera wikitext]

Gult, solens färg, kan förekomma som alternativ till vitt.

Grått[redigera | redigera wikitext]

Grått kan användas på Askonsdagen och på vardagarna under fastan.[2][3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mässbok, Katolska Biskopsämbetet/Katolska Liturgiska Nämnden, Stockholm 1989
  2. ^ Martling, Carl Henrik, Liturgik – en introduktion. Stockholm: Verbum 1996, s. 61.
  3. ^ Martling är den enda som hänvisar till den grå liturgiska färgen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]