Alla helgons dag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alla helgons dag
All-Saints.jpg
Målning av Fra Angelico.
Typ Kristen högtid
Datum 1 november (Västkyrkan)
Första söndagen efter pingst (Östkyrkan)
Sedan 1953 rörlig mellan 31 oktober-6 november (Sverige)
Geografi och firare Kristna, Hela världen
Period Gammal tradition
Anledning Minnesdag till döda
Traditioner Tända ljus vid gravarna på kyrkogården
Allmän helgdag Många länder
Allmän flaggdag Många länder
Kyrkogården vid Röke kyrka på Alla helgons dag.

Alla helgons dag är en kristen högtid som firas till minne av helgonförklarade personer. I Sverige är alla helgons dag en allmän helgdag som infaller lördagen mellan den 31 oktober och 6 november (oftast lördagen i vecka 44). Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Inom den latinska riten i Katolska kyrkan är den 1 november, såsom alla helgons dag, en av de förpliktade helgdagarna. Vid en helgdagsreform 1772 förlorade 1 november sin status som helgdag. Istället firades alla helgons dag första söndagen i november.

Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet helgdagar under hösten flyttades alla helgons dag 1953 till lördag, och blev samtidigt allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades namnet på 1 november till att vara allhelgonadagen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Meditationslunden på Skogskyrkogården i Stockholm den 31 oktober 2009.

Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en ”alla (övriga) helgons dag” för dessa. Inom de ortodoxa kyrkorna sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst. För ortodoxa kyrkan var åminnelsedagens ursprung Alla martyrers fest, vilken firades till exempel i Antiokia. Även inom den romersk-katolska kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Efter Pantheons invigning till kyrka den 13 maj 608 hänsköts firandet till den 1 november. Datumet fastslogs under påven Gregorius VII.[1]

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar. Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet alla själars dag den 2 november, som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga. Då firas Mässan för de döda, och kallas då Requiemmässa, eftersom man önskar de döda "requiem aeternam" - "evig vila".

I samband med reformationen upphörde alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder, Dagens innebörd övertogs av 1 november, allhelgonadagen. I Svenska kyrkan har alla själars dag återinförts. För att inte blanda samman "alla helgon" och "alla döda" firas enligt 2002 års evangeliebok "alla helgons dag" alltid på en lördag i början av november. Den följande "söndagen efter alla helgons dag" kallas "alla själars dag". Kollektbönen under alla helgons dag markerar kyrkans officiella inställning till helgonen, när man ber att "förebilden" av "helgonens skara" skall "väcka oss till ett heligt liv så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar".[källa behövs]

Seden att tända ljus på gravarna i allhelgonatid växte i Sverige fram mot slutet av 1800-talet. I äldre tradition tändes gravljus mest på julafton, en sed som levde kvar in på 1940-talet.[2]

Halloween - Alla helgons afton[redigera | redigera wikitext]

I anglosaxiska länder motsvaras Alla helgons afton (dagen före Alla helgons dag) snarast av Halloween – en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve (alla helgons afton) – med barnupptåg av olika slag, en sed som sedan mitten av 1990-talet har vunnit spridning också i Sverige. Under Halloween i anglosaxiska länder besöker barn klädda i skräckmundering hus utanför vilka en urgröpt pumpa ställts fram. Barnen kan vara utklädda till onda väsen som häxor, spöken eller liemannen. Ur den utplacerade pumpan har ett skäckinjagande låtsasansikte skurits i syfte att skrämma bort onda andar. Barnen ringer på och om någon öppnar frågar barnen "bus eller godis?". Att välja bus innebär att ett skämtsamt rackartyg kommer att drabba dem som har besöks. Detta ska symbolisera de onda andar som följt med upp vid årets skörd. Inte bara kära anhöriga som har lämnat oss under året kommer upp som goda andar; även de onda frigörs vid skörden. Därför ställs pumpan fram för att mota bort de onda andarna från våra hem. De onda andarna avskyr allt med ljus, som solljus eller eldsken. Därför är det viktigt att tända ett levande ljus i pumpan för att öka den avskräckande effekten. En del av seden går ut på att respektera de som inte firar Halloween, och ett hem utan pumpa vid ingången anses fredat och deltar inte i firandet.[källa behövs]

Traditionellt firas alltid Halloween den 31 oktober, med andra ord en fast högtid liksom de kristna jul- och nyårshögtiderna.

Traditionellt firas i Sverige Alla helgons afton och Alla helgons dag med högtidighållandet av döda släktingars minne genom att besöka och utsmycka deras gravar.[3][4][5]

Kyrkoårets texter[redigera | redigera wikitext]

Årgång 1 Årgång 2 Årgång 3
Gammaltestamentlig text: Jesaja 49:8-10 Jesaja 60:18-22 5 Mos 34:1-5
Epistel: Uppb 7:9-17 Hebr 12:1-3 Hebr 12:22-24
Evangelietext: Matt 5:1-12 Matt 5:13-16 Luk 6:20-26

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Davies, John Gordon; Hellerström A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon. Stockholm: Verbum. Libris 710376 
  2. ^ ”Alla helgons dag”. Nordiska museet. http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/alla-helgons-dag. Läst 30 september 2013. 
  3. ^ [1]
  4. ^ [2]
  5. ^ [3]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]