Fettisdagen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fettisdagen
SemlaFlickr.jpg
En semla på en assiett.
Typ Kristen högtid
Datum Tisdagen efter fastlagssöndagen
Geografi och firare Kristna, Jorden sedd från Apollo 17 Hela världen
Period Gammal tradition
Anledning Sista dagen före fastan
Traditioner Äta semlor
Andra namn Semmeldagen
Fastlagstisdagen (Finland)
Tidigare namn Vita tisdagen

Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan), i Finland fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blå måndagen.

Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594.[1]

I Norden[redigera | redigera wikitext]

Semlor[redigera | redigera wikitext]

Fettisdagsgubbar i Alfta i början av 1900-talet
Detta avsnitt är en sammanfattning av Semla

Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. I södra Sverige har de traditionellt ätits på fastlagsmåndagen. Dagen kallades då för "bullamåndag".[2][3]

I Sverige äts bullarna oftast med vispgrädde under bullens avskurna ovansida, och med mandelmassa i en urgröpning mitt i bullen. I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.[4]

I Svenskfinland kallas semla för fastlagsbulle, i Norge och Danmark för fastelavnsbolle.

Skollov[redigera | redigera wikitext]

I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.

Fastlagsris[redigera | redigera wikitext]

Förr risade man varandra med fastlagsris enligt en sed från 1600-talet. Det innebar att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.

I andra länder[redigera | redigera wikitext]

Faschingskrapfen, bullar fyllda med aprikossylt, äts i södra Tyskland och Österrike under fettisdagen

Mardi gras[redigera | redigera wikitext]

På franska kallas dagen för Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag') och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.

Faschingsdienstag[redigera | redigera wikitext]

I Österrike och Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" och firas med karneval och festande.

Shrove Tuesday[redigera | redigera wikitext]

I England och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag.

Tidpunkt[redigera | redigera wikitext]

Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.[5]

Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.[6] Läs mer om tidpunkten för fettisdagen i artikel under Askonsdagen.

År Datum
2005 8 februari
2006 28 februari
2007 20 februari
2008 5 februari
2009 24 februari
2010 16 februari
2011 8 mars
2012 21 februari
2013 12 februari
2014 4 mars
2015 17 februari
2016 9 februari
2017 28 februari
2018 13 februari
2019 5 mars
2020 24 februari

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'fettisdag': ordet belagt "sedan 1594; fet- påminner om all god mat som åts denna dag".
  2. ^ Lotta Bergström (1999-12-28). ”Semlornas tid är redan här”. Arbetet Nyheterna. 
  3. ^ Maria Kållberg (2006-01-30). ”Fettisdagen”. Kvällsposten. 
  4. ^ ”Fastelavnsboller”. Mollerens.no. http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 11 januari 2012. 
  5. ^ Sofie Loman. ”När infaller påsken?”. Nätverket Seniorhuset. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/nar_infaller_pasken.htm. Läst 18 februari 2010. 
  6. ^ More on dates - What are the earliest and latest dates that Mardi Gras can occur?, läst 11 januari 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]