Fettisdagen
En semla på en assiett
|
|
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | Tisdagen efter fastlagssöndagen |
| Geografi och firare | Kristna,  Hela världen |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Sista dagen innan fastan |
| Traditioner | Äta semlor |
| Andra namn | Semmeldagen Fastlagstisdagen (Finland) |
| Tidigare namn | Vita tisdagen |
Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan), i Finland fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blå måndagen.
Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594.[1]
Innehåll |
[redigera] I Norden
[redigera] Semlor
Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. I södra Sverige har den traditionellt ätits på fastlagsmåndagen (bullamåndag). Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”. [2]
Enligt en (sen) muntlig tradition, var semlor släta bullar som var bland det enda som fick ätas under fastan. För att dryga ut denna mat började folk göra hål i semlorna och lägga in olika andra godsaker, vilket med tiden utvecklades till den vispgrädde och mandelmassa som numera anses vara det riktiga innehållet i Sverige.[källa behövs] I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.[3]
I Svenskfinland kallas semla för fastlagsbulle, i Norge och Danmark för fastelavnsbolle.
[redigera] Skollov
I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.
[redigera] Fastlagsris
Förr risade man varandra med fastlagsris enligt en sed från 1600-talet. Det innebar att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på Fettisdagen eller Långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.
[redigera] I andra länder
[redigera] Mardi gras
På franska kallas dagen för Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag') och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.
[redigera] Faschingsdienstag
I Österrike och Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" och firas med karneval och festande.
[redigera] Shrove Tuesday
I England och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag.
[redigera] Tidpunkt
Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.[4]
Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.[5] Läs mer om tidpunkten för fettisdagen i artikel under Askonsdagen.
[redigera] Källor
- ^ Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'fettisdag': ordet belagt "sedan 1594; fet- påminner om all god mat som åts denna dag".
- ^ Enbom, Janne (6 februari 2008). ”Förförisk doft från nybakade semlor”. Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=3158915. Läst 26 januari 2010.
- ^ ”Fastelavnsboller”. Mollerens.no. http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 11 januari 2012.
- ^ Sofie Loman. ”När infaller påsken?”. Nätverket Seniorhuset. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/nar_infaller_pasken.htm. Läst 18 februari 2010.
- ^ More on dates - What are the earliest and latest dates that Mardi Gras can occur?, läst 11 januari 2012
