Louis Bonaparte

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Louis Bonaparte

Louis Bonaparte (på nederländska Lodewijk Napoleon) , född 2 september 1778 i Ajaccio, död 25 juli 1846 i Livorno. Son till Carlo Buonaparte och Laetitia Ramolino; yngre bror till Napoleon I. Känd som Ludvig av Holland när han var kung där 1806-1810.

Louis följde med sin bror 1796 - 1797 på hans fälttåg i Italien och 1798 - 1799 i Egypten.[1]

1802 tvingade Napoleon honom att gifta sig med hans styvdotter, Hortense de Beauharnais. Äktenskapet blev olyckligt. Louis, som beskrivs som fet, plattfotad och inbillningssjuk, hyste inga som helst känslor för sin hustru, utan föredrog skådespelerskorna vid Comédie Française. Efter bröllopet steg dock Louis i graderna, utnämndes 1804 till general och blev 1805 guvernör över Paris.[1]

Den 24 maj 1806 blev han mot sin vilja kung i det för honom instiftade Kungariket Holland, en uppgift som Louis kände sig långt ifrån mogen för. Louis satte sig upp mot Napoleon på så sätt att han försökte föra en självständig handelspolitik, vilket gagnade Holland finansiellt, men hans politik saboterade kontinentalsystemet. Napoleon sände då trupper till Holland, Louis abdikerade den 1 juli 1810 och landet införlivades med Frankrike.

Louis levde sedan under namnet greven av Saint-Leu i Graz, där han tillbringade tiden med att skriva melankolisk poesi. 1814 återvände han till Paris, men var från 1815 bosatt i Italien, där han ägnade sig åt litterära verksamhet, varav hans historiska arbeten ännu idag har ett visst värde. Bland hans skrifter märks Marie ou les peines de l'amour (roman 3 band, 1800) och Documents historiques et réflexions sur le gouvernement de la Hollande (3 band, 1820).[1]

Barn:

  1. Napoleon Charles (1802-1807)
  2. Charles Napoléon Louis (1804-1831), gift med sin kusin Charlotte, dotter till Joseph Bonaparte
  3. Charles Louis Napoleon (1808-1873), sedermera kejsar Napoleon III - dennes äkta börd har dock ifrågasatts.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 719