Mariannelund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°37′0″N 15°34′24″Ö / 57.61667°N 15.57333°Ö / 57.61667; 15.57333
Mariannelund
Tätort
Mariannelunds station
Mariannelunds station
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Eksjö kommun
Koordinater 57°37′0″N 15°34′24″Ö / 57.61667°N 15.57333°Ö / 57.61667; 15.57333
Area 219,32 hektar
Folkmängd 1 468 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,69 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 1588
Mariannelunds läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Mariannelunds läge i Jönköpings län
SverigesLän2007Jönköping.svg

Mariannelund är en tätort i Eksjö kommun i Jönköpings län i Småland, nära gränsen till Kalmar län.

Mariannelund ligger på småländska höglandet, en del av Sydsvenska höglandet, 39 km öster om Eksjö och genomkorsas av järnvägen Bockabanan och riksväg 40. Bruzaån rinner genom Mariannelund.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Mariannelund (ursprungligen Marianalund) skapades av generallöjtnant Gustaf Adolf von Siegroth när han 1755 köpte gården Strömstorp och uppkallade gården efter sin fru Mariana Makleer. Han anlade även en allé från sitt herresäte, där han uppförde två flygelbyggnader, till landsvägen. Innan huvudbyggnaden till hans herresäte hade lämnat ritbordet befordrades han dock och flyttade från orten. Under det närmaste seklet innehades Marianalund av flera olika släkter innan brukspatronen F.W. Sjögreen 1860 köpte Marianelund, som det då kallades. Under hans tid byggdes en tändsticksfabrik vilken kom att bli betydelsefull för samhället. Stavningen med två n tillkom först 1913.

Järnvägen blev klar 1874. Mariannelund växte fram i början av 1900-talet främst som en industriort. Länge var pappersmassa-bruket dominerande men efter att bruket lades ner i slutet av 1970-talet har Mariannelund mer och mer blivit en turistort [2].

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten ligger i Hässleby socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Hässleby landskommun. 1928 utbröts ur landskommunen Mariannelunds köping som sedan 1952 utökades med resterna av Hässleby landskommun och Kråkshults landskommun varefter samhällets omfattning bara var en mindre del av köpingskommunens. 1971 uppgick köpingskommunen i Eksjö kommun.[3]

I kyrkligt hänseende har orten till 2010 hört till Hässleby församling. Från 2010 tillhör orten Hässleby-Kråkshults församling. [4]

Orten ingick till 1948 i Södra Vedbo tingslag och därefter till 1971 i Norra och Södra Vedbo tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Eksjö tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mariannelund 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 901
1965
  
1 947
1970
  
2 091
1975
  
2 057
1980
  
2 049
1990
  
1 914 219
1995
  
1 767 220
2000
  
1 608 220
2005
  
1 554 220
2010
  
1 468 219

Geologi[redigera | redigera wikitext]

Naturen kring Mariannelund är kuperad och skogrik. Inlandsisen har skapat flera märkliga och storslagna naturfenomen, bland annat Runkesten, ett stort klippblock som står på sin spets och som trots sin storlek kan rubbas för hand.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet domineras av trä- och byggindustri, till exempel Söderhamn Eriksson AB (sågverksmaskiner) och LEIAB Industri AB (fönstertillverkning).

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Mariannelund finns Furulundsskolan som är en f-9-skola. Det finns också en folkhögskola på orten som drivs av Pingströrelsen.


Kultur och evenemang[redigera | redigera wikitext]

Orten är känd via Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga. Filmerna baserade på böckerna spelades in i Mariannelund med omnejd i början av 1970-talet. I juni 2013 öppnades Barnfilmbyhuset med utställning om filminspelningen. Utställningen visar även hur ett framtida Filmernas hus skulle kunna se ut; ett icke vinstgivande bolag vill möjliggöra ett sådant för utställningar, kunskapscenter, skrivarstuga för barnfilmmanus med mera. [7]

Varje sommar ordnar Mariannelunds samhällsförening och Mariannelunds amatörteatersällskap två dagar med aktiviteter. Man kan till exempel se Emil i Lönneberga gå på ortens gator eller uppleva hur det var att arbeta i ett gjuteri i slutet av 1800-talet. Vart fjärde år ordnar föreningarna en hemvändarhelg för alla som har utflyttat.

Personer från Mariannelund[redigera | redigera wikitext]

På Marianalund föddes väg- och vattenbyggaren Axel Erik von Sydow (1791-1857), från 1841 överdirektör för "Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.mariannelundguide.com
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ Barnfilmbyn

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mariannelund - från stationssamhälle till köping. Mariannelund: Mariannelunds och Hässleby hembygdsförening. 2000. Libris 3372901. ISBN (Inb.)