Basinkomst

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Medborgarlön)
Hoppa till: navigering, sök

Basinkomst (på engelska basic income), även kallat medborgarlön, är en inkomst som regelbundet betalas ut av staten till samtliga medborgare i landet på en individuell basis, och som är helt ovillkorlig. Systemet är tänkt att ge alla en ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och att detta skall ersätta flertalet av dagens bidrag och socialförsäkringar[1] Debatten om basinkomst, liksom det besläktade systemet negativ inkomstskatt, är levande i akademiska kretsar och fem av mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har uttalat stöd för idén[2].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Paul Lafargue 1871, kritiker av arbetslinjen
Thomas Paine, tidig förespråkare av basinkomst
Philippe Van Parijs modern förespråkare av basinkomst

Den äldre historien[redigera | redigera wikitext]

Tidiga tänkare som berört tanken var Aristoteles, Thomas More och Juan Luis Vives. Det första konkreta förslaget på basinkomst, inklusive finansiering, stod Thomas Paine för i boken Agrarian Justice (1796). I Paines variant så finansierades basinkomsten som skulle utgå i i form av en klumpsumma i samband med myndighetsdagen av en skatt på arv. Enligt Paine var det orättvist att vissa föddesutgå rika (med tillgång till bördiga marker som de fick i arv), medan andra föddes fattiga.

Basinkomst har en koppling till arbetskritik, eller åtminstone en kritik av att arbetet uppfattas som ett egenvärde. En känd arbetskritiker är Paul Lafargue, Marx svärson som i boken Rätten till Lättja gjorde upp med arbetarrörelsens i hans tycke förvrängda syn på lönearbetet som ett mål i sig.

1920-1970[redigera | redigera wikitext]

Under mellankrigstiden förekom en debatt om basinkomst i Storbritannien och i viss mån övriga anglosaxiska länder, vilket utförligt har dokumenterats av historikern Valter Van Trier i boken Every One A King. Framträdande under 1920- och 30-talet var bland andra Major C. H. Douglas, som grundade den så kallade social credit-rörelsen. Därefter dröjde det dock ända till 1960-talet innan en omfattande debatt kom igång igen. Denna startade i USA, som då var upptaget med att bekämpa fattigdomen i det egna landet. Debatten engagerade även många ekonomer. Kulmen kom när James Tobin, Paul Samuelson, John Kenneth Galbraith och 1200 andra ekonomer i ett dokument till USA:s kongress där föreslog en variant av medborgarlön. Främst var det dock det besläktade systemet negativ inkomstskatt som diskussionen gällde.

Modern debatt[redigera | redigera wikitext]

Sedan början av 1980-talet har navet för den akademiska debatten om medborgarlön varit de konferenser som anordnats av BIEN, Basic Income Earth Network, tidigare Basic Income European Network. En av de mest drivande i BIEN har genom åren varit den belgiske filosofen Philippe Van Parijs som skrivit flera böcker, bland annat Real Freedom for All. What (if Anything) can Justify Capitalism? (1995). Där introduceras ett tema som sedan dess varit ständigt återkommande. Nämligen temat om basinkomst kan betraktas som ett rättvist system eller inte. Vid sidan om BIEN finns en rad nationella nätverk, däribland amerikanska USBIG och det brittiska CISC.

Exempel på basinkomst[redigera | redigera wikitext]

Om man med basinkomst avser ett system som täcker hela befolkningen, och där nivån är tillräcklig för att "man skall kunna leva på den", finns ännu inget basinkomstsystem i världen. Alaskas Permanenta Fond är dock ett system varifrån alla vuxna medborgare i Alaska regelbundet får en viss inkomst. I Sverige brukar barnbidraget, studiebidraget, garantipensionen och konstnärslönen ses som basinkomstliknande. Liknande system finns i många länder. I Brasilien pågår lokala försök med basinkomst, med villkoret att barnen går i skolan. Ett annat exempel är byn Otjivero, omkring 10 mil öster om huvudstaden Windhoek i Namibia, där ett basinkomstprojekt pågår sedan januari 2008.[3] Ett lite mer udda exempel på "basinkomstsystem" är det belgiska spelet "Win for Life", där priset är en ovillkorlig månatlig summa på 1000 euro per månad.

Finansiering[redigera | redigera wikitext]

När det kommer till finansieringen finns många olika idéer. Gemensamt är dock idén att utgå från de redan existerande bidragen, och slå ihop merparten av dessa till ett enda, som görs ovillkorlig. I de flesta basinkomstmodeller, liksom modeller med negativ skatt, använder man sig dessutom av höjd inkomstskatt. Den höjda skatten brukar av kritikerna anföras som ett viktigt skäl till reformens ogenomförbarhet, i kombination med idén att alltför många kommer att välja icke-arbete, när möjligheter så ges.

En del basinkomstförespråkare vill, av dessa skäl, betona att basinkomsten kommer att vara förhållandevis låg. Därmed blir det mycket få som permanent eller under lång tid väljer att ställa sig utanför arbetsmarknaden. Dessutom menar förespråkarna att basinkomst medför att det blir mer lönsamt än tidigare att övergå från bidrag till arbete. Det beror på de så kallade bidragsfällorna, som uppstår på grund av hur dagens system är konstruerat.

Michael Rowbotham och en del andra penningreformister menar att basinkomst kan finansieras med hjälp av en penningreform. Det belgiska basinkomstpartiet Vivant menar att basinkomst kan finansieras med hjälp av ökade konsumtionsskatter. Andra förslag är bland annat finansiering via konsumtionsskatter, landskatt, utsläppsrätter, tobinskatt, miljö- och energiskatter, demurrage.[4]

Debatten[redigera | redigera wikitext]

I debatten förekommer en mängd olika argument för (en nationell) basinkomst. Skäl som anges för är bland annat mindre byråkrati, mindre tröskeleffekter och mer genomskinlighet. Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för småföretagare och ideellt arbete. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en ekologiskt och socialt hållbar utveckling.

Basinkomst anses vidare kunna minska problemen med fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, särskilt i regioner där dessa problem är stora.[5] I den svenska debatten har det också framhållits som viktigt att socialbidraget, som kritiserats för att vara stigmatiserande, skulle kunna tas bort om basinkomst införs.[6]

Kritikerna betonar att basinkomst kräver en hög skatt, att många sannolikt skulle sluta att arbeta, samt att det i vilket fall som helst är omoraliskt att få pengar utan motprestation. Kritik kommer också från många feminister och vänsterdebattörer, som befarar att basinkomst förstärker ojämlikheten mellan könen. Feminister som går emot strömmen och förordar basinkomst är bland andra Carole Pateman och Nancy Fraser.[7] En vanlig kritik, särskilt från socialdemokrater och borgerliga debattörer, är också att basinkomst bryter mot den så kallade arbetslinjen.


Några teman i den internationella och akademiska debatten[redigera | redigera wikitext]

Nationella och regionala debatter och försök:

Övriga teman:

  • Medborgarlön och ekonomi (hur reformen ska finansieras med mera)
  • Medborgarlön och filosofi (om systemet är rättvist eller inte)
  • Medborgarlön och ideologi (relationen mellan medborgarlön och olika ideologier)
  • Medborgarlön och politisk strategi
  • Medborgarlön och globalisering


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.basicincome.org/bien/aboutbasicincome.html#faq FAQ om basinkomst.
  2. ^ Jansson, Per, 2003. Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv förlag
  3. ^ http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,642310,00.html Artikel i Spiegel, 10 augusti 2009
  4. ^ The Grip of Death: A Study of Modern Money, Debt Slavery and Destructive Economics, Rowbotham, Michael, Jon Carpenter Publishing (1998)
  5. ^ Standing, Guy & Samson, Michael, A basic income grant for South Africa (2003)
  6. ^ Karin Högstedt (V) och Bo Frank (M) skrev en gemensam artikeln på DN Debatt om medborgarlön, 2000-01-11, http://hem.passagen.se/setsidor/debatt/artiklar_tidigare.htm
  7. ^ Feminist Arguments in Favor of Welfare and Basic Income in Denmark, Christensen, Erik, Paper presented at the 9th International Congress on Basic Income, Geneva September 12Th –14Th 2002.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adler-Karlsson, Gunnar, „Towards a world citizen income“, 4p., Paper presented at the 3rd BIEN Conference: Florence, 19-20 Sept. 1990
  • Brittan, Samuel. 1995. Capitalism with a Human Face, Aldershot: Edward Elgar.
  • Christensen, Erik. "Citizen's Income as a Heretical Political Discourse: The Danish Debate about Basic Income", in Inclusion and Exclusion: Unemployment and Non-Standard Employment in Europe (Jens Lind & Iver Hornemann Møller eds.), Aldershot (UK): Ashgate, 1999, 13-34.
  • de Roo, Alexander (ed.). 1987. The guaranteed basic income and the future of Social Security (Part two). GRAEL, Rainbowgroup, European Parliament, Brussels, 11-12 June 1987, 78 p.
  • Duchâtelet, Roland An economic model for Europe based on consumption financing on the tax side and the basic income principle on the redistribution side, paper presented at the 5th BIEN Congress (London, September 8–10, 1994), 7 p.
  • Ekstrand, Lasse. 1995. Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlön. Korpen.
  • Ekstrand, Lasse. 1996. Arbetets död och medborgarlön. En essä om det goda livet. Korpen
  • Fitzpatrick, Tony. 1999. Freedom and Security. An Introduction to the Basic Income Debate. London: Macmillan (http://www.macpress.com) & New York: St Martin's Press, 234p., £ 45.00, ISBN 0-333-72194-2.
  • Jansson, Per, 2003. Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv förlag.
  • MEADE, James E. 1995. Full Employment Regained? An Agathotopian Dream. University of Cambridge, Department of Applied Economics, Occasional Papers 61, Cambridge: Cambridge University Press, 94p.
  • Parker, Hermione. 1989. Instead of the Dole. London: Routledge & Kegan Paul, 1989, 384p., £22.95 (paperback), £40 (hardcover).
  • Van Parijs, Philippe (ed.). 1992. Arguing for Basic Income: Ethical Foundations for a Radical Reform. London: Verso (6 Meard Street, GB-London W1V 3HR), 288 p., £12.95 (in paperback), ISBN 0-86091-586-7.
  • Van Parijs, Philippe. Real Freedom for All. What (if anything) Can Justify Capitalism?, Oxford, Clarendon Press ("Oxford Political Theory"), 1995, xii + 336p, ISBN 0-19-827905-1, £ 25 (hardback).
  • White, Stuart, Reciprocity Arguments for Basic Income, paper presented at BIEN'S 6th Congress, Vienna, 12-14 September 1996.
  • Widerquist, Karl. 1999. „Reciprocity and the Guaranteed Income, Politics and Society 33 (3), September 1999.

Externa sidor[redigera | redigera wikitext]