Medborgarlön
Wikipedia
Medborgarlön är ett brett begrepp, och innebörden skiftar något beroende på om man diskuterar utifrån ett höger- eller vänsterperspektiv.
I sin enklaste form är det bara en förenkling av dagens olika bidragssystem, där det då bara finns ett bidrag, nämligen medborgarlönen. Detta skulle bland annat kunna förenkla statens administrativa system och minska dess kostnader.
Vissa ser dock att medborgarlönen inte ska vara inkomstprövad och bara delas ut till alla som är medborgare, detta för att både ta bort det förnedrande som finns i att söka bidrag [källa behövs] samt dels att förenkla administationen ytterligare.
Ett viktig argument för medborgarlön är och har varit den enorma ökningen av produktivitet per person som skett under 1900-talet och framåt.Full sysselsättning är alltså inte vare sig möjligt eller ens önskvärt och ur ekologiskt perspektiv är det inte hållbart menar man.
Vissa ekonomer hävdar tex. att produktiviteten 12 dubblats från 1920 till 1980,( André Gorz,Arbeta mindre lev mer,i Allt om böcker,nr.3/1981).
En utmärkt summering av medborgarlöns-tankens utveckling, möjligheter och svårigheter utifrån ett nordiskt perspektiv,har gjorts av den finlandssvenske ekonomen och medborgarlöns förespråkaren, Jan-Otto Andersson läs här:
Innehåll |
[redigera] Finansieringsmodell
Hur medborgarlönen finansieras finns det olika förslag på, men vanligt[källa behövs] är att de pengar som idag går till de myndigheter som administerar dagens bidrag istället ska användas till medborgarlönen. På detta vis kan den utbetalade summan bli hög utan att statens kostnader ökar. Ju mer av de existerande bidragen som helt eller delvis ersätts med medborgarlön, desto mer pengar blir också tillgängliga.
En finansieringsmodell är den självreglerande medborgarlönen[källa behövs] som går ut på att staten har en viss summa, storleken beror på hur mycket skatt som kommit in, som delas upp på antalet medborgare utan någon behovsprövning. Om då väldigt många väljer att enbart leva på medborgarlönen och slutar att arbeta, kommer statens intäkter att minska vilket leder till att medborgarlönen sjunker, och omvänt ökar medborgarlönen om fler arbetar och betalar skatt. Nivån kommer att skifta från år till år, men aldrig bli så hög att statens finanser riskeras. Däremot påverkas samhället i stort då incitamentet för samhällsutveckling starkt minskas.[källa behövs]
En variant finns i Alaska där alla invånare får ett belopp varje år beroende på överskottet i delstatens finanser.[källa behövs]
[redigera] Historia
Grundtanken med en basinkomst till samtliga medborgare är inte ny. Idén har anor ända tillbaka till Aristoteles, och hans kritik av arbetet och i stället förespråkandet av det arbetsbefriade goda livet. Den kan även härledas till 1500-talet, se till exempel Thomas More och Juan Luis Vives. I modern tid bör man nämna den franske socialisten Paul Lafargue - och hans kritik av löneslaveriet i "Rätten till lättja" (1880) - som en av inspiratörerna. Efter två världskrig har idén fått stöd - utifrån skilda tankestrukturer och genom ett flertal utformningar - av sju mottagare av nobelpriset i ekonomi , såsom Milton Friedman; James Meade; Paul Samuelson; Herbert Simon; Robert Solow; Jan Tinbergen och James Tobin. En förespråkare för medborgarlön i Europa är fransmannen André Gorz, en av Jean Paul Sartres lärjungar, bland annat som redaktör för Le Nouvel Observateur Läs hans "Kritik av de ekonomiska förnuftet,här:. Bland de sociologer och socialfilosofer som gjort sig kända som anhängare av medborgarlön,bör nämnas Claus Offe , Ulrich Beck och Zygmunt Bauman och Jurgen Habermas . Även filosofen Bertrand Russell var en tidig anhängare av medborgarlön.
Sverige finns i dag en nerbantad version av medborgarlönen på Miljöpartiet de Grönas program.
[redigera] Citat om arbete
"Den som hittade på arbetet, han måtte inte haft något att göra." - Tyska ordspråk
"Jag hävdar att det utförs alldeles för mycket arbete här i världen,att omätlig skada åstadkommes av att tron på att arbete är en dygd." - Bertrand Russell
"Det kan bevisas med statistik att högst tre timmars arbete om dagen är tillräckligt för att föda och kläda alla människor och ge dom tak över huvudet och förse dom inte bara med det de behöver utan också med den moderna tillvarons hela komfort.Problemet ligger i att inte en människa av fem idag utför något produktivt arbete.Hela mänskligheten försörjs av ett litet antal människor som arbetar hårt" - Alexander Berkman,1928
[redigera] Nätverk
År 1986 skapades ett internationellt forsknings- och intressenätverk kring medborgarlön BIEN - Basic Income European Network, år 2004 ändrades namnet till Basic Income Earth Network. Två tidiga svenska förespråkare av medborgarlön är Gunnar Adler-Karlsson och Lars, alias Lasse Ekstrand. Just det svenska samlingsbegreppet "medborgarlön" myntades av den sistnämnde i och med böckerna Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlön (1995); Arbetets död och medborgarlön (1997)Dessförinnan användes bland annat uttrycket medborgarinkomst. Den svenska Folkrörelsen För Medborgarlön FFM grundades år 1999.
[redigera] Källor
- Adler-Karlsson, G. (1977) Tankar om den fulla sysselsättningen
- Andersson, J-O. (1998).Inkomst utan arbete?Debatten om medborgarlön i Sverige och Finland
- Christensen, E. (2000) Borgerløn – fortællinger om en politisk ide
- Ekstrand, L. (1995) Den befriade tiden
- Ekstrand, L. (1996) Arbetets död och medborgarlön
- Ekstrand, L. (2004) Social konst! När fabrikerna tystnar
- Fitzpatrick, T. (1999) Freedom and security: An introduction to the basic income debate
- Gorz, A. (1982)Farväl Till Proletariatet
- Gorz, A. (1990)Kritik Av Det Ekonomiska Förnuftet
- Gorz, A. (2001) Arbete Mellan Misär Och Utopi
- Offe, C. (2002) Citizenship Rights: Why Basic Income Security is Fundamental
- Van Parijs, P. (1995) Real freedom for all
- Rifken J. (1995) The End of Work
