Melodifestivalen 1984

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Melodifestivalen 1984
Datum
Final 25 februari 1984
Arrangemang
Plats Göteborg
Arena Lisebergshallen
TV-bolag Sveriges Television
Programledare Fredrik Belfrage
Dirigent Curt-Eric Holmquist
Bidrag
Vinnare "Diggi loo diggi ley" (framförd av Herreys)
Antal bidrag 10
Melodifestivalen
◄ 1983Melodifestivalen 19841985 ►

Melodifestivalen 1984 var den 24:e upplagan av musiktävlingen Melodifestivalen och samtidigt Sveriges uttagning till Eurovision Song Contest 1984.

Finalen hölls i Lisebergshallen i Göteborg den 25 februari 1984, där melodin "Diggi loo diggi ley",[1] framförd av gruppen Herreys, vann, genom att ha fått högst totalpoäng av jurygrupperna. För tredje gången fick Göteborg stå värd för evenemanget och precis som vid stadens senaste arrangemang år 1982 hade man även samma programledare, Fredrik Belfrage. För tredje året i rad var finalkvällen uppdelad i två omgångar, där jurygrupperna röstade vidare fem av tio bidrag till en andra omgång. Dessa jurygrupper var för första gången placerade i arenan. Vem som helst fick skicka in bidrag, men likt tidigare år under detta decennium skulle alla bidrag skickas in via ett musikförlag.

Diggi loo diggi ley fick sedan representera Sverige i ESC 1984 som arrangerades i Luxemburg den 5 maj 1984.

Tävlingsupplägg[2][redigera | redigera wikitext]

Fredrik Belfrage var programledare, vilket han även var år 1982.

Sveriges Television beslöt att inte ändra på det format som man hade haft de senaste två åren. Därför behölls formen med tio bidrag och två tävlingsomgångar samt endast jurygrupper som skulle få avgöra det hela. Tävlingen var öppen för alla svenska medborgare att skicka in bidrag till tävlingen, men precis som tidigare var alla bidrag tvungna att skickas via ett musikförlag som var kopplat till Svenska musikförläggareföreningen (SMFF). Det är dock okänt hur många bidrag som förlagen fick in, hur många bidrag som därefter skickades till Sveriges Television och som slutligen lyssnades igenom av urvalsjuryn. Så det enda man med säkerhet vet om var att det var tio bidrag som valdes ut.

För tredje gången sändes festivalen från Göteborg, och precis som två år tidigare hölls finalen i Lisebergshallen, vilket gjorde att man kunde få in en större publik än året innan. Den svenske tennisspelaren Björn Borg var prisutdelare. En av denna kvälls okända, men ändå rätt festliga höjdpunkter var när Per-Erik Hallin använde sin Kalle Anka-röst och sa; "Oj, va' spännande att få va' med i Melodifestivalen!", efter att ha själv uppträtt med sin låt Labyrint.

"Diggi loo diggi ley", som kom att bli det bidraget som vann, fanns från början inte med i urvalsjuryns val. När Bert Karlsson, vars skivbolag låg bakom bidraget, fick reda på detta tog han kontakt med en av jurymedlemmarna och lyckades övertyga denne om att Herreys borde få vara med, vilket de också fick. Vinnarna fick dock kritik i efterhand och kallades i media för "de dansande deodoranterna". Med bröderna Herreys seger var det tredje året i rad som Bert Karlsson kunde sälja vinnarlåten. Han hade även kontrakt med Elisabeth Andreasson men hon slutade på en delad sisteplacering.

Den 12 augusti 2006 visades Melodifestivalen 1984 i repris i Minnenas television. Dock klipptes den del av festivalen där jurygrupperna fick tid att bestämma sig ned en bit. Även 1974 års festival har gått i repris i Minnenas television.

Återkommande artister[redigera | redigera wikitext]

Artist Tidigare år (med placering)
(Melodifestivalen)
Tidigare år (med placering)
(ESC)
Anders Glenmark
(Duett med Karin Glenmark)
19731 (4:a),
19741 (8:a),
19752 (6:a),
1981 (4:a)
-
Elisabeth Andreasson 19813 (2:a),
19823 (1:a)
19823 (8:a)
John Ballard 19834 (5:a) -
Karin Glenmark
(Duett med Anders Glenmark)
19731 (4:a),
19741 (8:a),
19752 (6:a),
1983 (3:a)
-

1 1973 & 1974 sjöng Anders och Karin Glenmark tillsammans med bandet Glenmarks.
2 1975 sjöng Glenmarks tillsammans med artisten Hadar Kronberg.
3 1981 & 1982 ingick Elisabeth Andreassen i bandet Chips.
4 1983 sjöng John Ballard med Ann-Louise Hansson.

Finalkvällen[redigera | redigera wikitext]

Finalen av festivalen 1984 direktsändes i TV1 den 25 februari 1984 kl. 20.00-22.15 från Lisebergshallen i Göteborg. Programledare var Fredrik Belfrage och kapellmästare var Curt-Eric Holmquist. Innan sändningen hade Klasse Möllberg värmt upp publiken.

Som två år tidigare valde man att skrota stadsjurygrupperna och istället tog man tillbaka de nio ålderskategoriserade jurygrupperna. Dessa nio grupper var fördelade på åldrarna 15-60 år, där alla jurygrupper befann sig i arenan. Finalen hade samma upplägg som året innan: först framfördes de tio bidragen och jurygrupperna röstade i en sluten omröstning om vilka fem bidrag de ville höra igen. De fem som fått högst totalpoäng räknades upp i en slumpordning. Icke-finalisterna slutade på delad sjätte plats.

Därefter nollställdes röstningen och den andra omgången påbörjades. Nu framfördes de fem bidragen igen varpå jurygrupperna gjorde en ny röstning. Det bidraget som fick högst totalpoäng efter den andra omgången blev också vinnaren. Precis som de två tidigare åren delade jurygrupperna ut 8 poäng till sin favorit, 6 poäng till sin tvåa, 4 poäng till sin trea, 2 poäng till sin fyra och 1 poäng till sin femma. Därmed fick alla fem bidrag minst ett poäng av varje jurygrupp.

Första omgången[redigera | redigera wikitext]

Startlista[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas bidragen i startordning i den första omgången. Bidrag med beige bakgrund tog sig till andra omgången.
Resterande låtar placerade sig på delad sjätte plats.

# Artist Låt Upphovsmän
(Text & musik)
Anmärkning
1 Janne Önnerud "Nu är jag tillbaks igen" Monica Forsberg (t), Örjan Fahlström (m) Utslagen
2 Göran Folkestad &
Lotta Pedersen
"Sankta Cecilia" Vicki Benckert (t), Göran Folkestad (m) Till Final
3 Rosa Körberg "Schack och matt" Monica Forsberg (t), Örjan Fahlström (m) Utslagen
4 John Ballard "Rendez-vous" Paula af Malmborg (t), Bjarne Nyqvist (m) Till Final
5 Herreys "Diggi loo diggi ley" Britt Lindeborg (t), Torgny Söderberg (m) Till Final
6 Per-Erik Hallin "Labyrint" Per-Erik Hallin (tm) Utslagen
7 Elisabeth Andreasson "Kärleksmagi" Vicki Benckert (t), Peter Wiberg (m) Utslagen
8 Karin & Anders Glenmark "Kall som is" Ingela 'Pling' Forsman (t), Anders Glenmark (m) Till Final
9 Thomas Lewing "Tjuvarnas natt" Ingela 'Pling' Forsman (t), Bruno Glenmark (m) Utslagen
10 Vicki Benckert "Livet är som ett träd" Vicki Benckert (tm) Till Final

Andra omgången[redigera | redigera wikitext]

Poäng och placeringar[redigera | redigera wikitext]

Nr
Låt
55-60 15-20 50-55 20-25 45-50 25-30 40-45 30-35 35-40 Summa
Plac.
2 "Sankta Cecilia" 6 1 4 2 8 6 6 4 4 41 2
4 "Rendez-vous" 2 8 6 8 2 2 2 8 1 39 3
5 "Diggi-loo diggi-ley" 8 6 8 4 6 1 8 2 6 49 1
8 "Kall som is" 1 2 2 1 1 8 4 6 8 33 4
10 "Livet är som ett träd" 4 4 1 6 4 4 1 1 2 27 5

Eurovision Song Contest[redigera | redigera wikitext]

Luxemburg tog sin femte seger och fick därmed stå värd det här året, vilket de också gjorde (även om det är den dittills sista gången landet fått stå värd). Tävlingen förlades till RTL Théâtre Municipal i Luxemburg den 5 maj 1984. Israel valde att avstå deltagande eftersom finalen ägde rum på en lokal minnesdag, även Grekland avstod deltagande men av okänt skäl. Irland valde dock att återvända och därför blev det totalt nitton länder som gjorde upp om segern.

Årets upplaga fick kritik från många håll. Bland annat fick valet av arena kritik, eftersom den bara rymde 950 personer och att presskåren då inte fick utrymme att vara inne i arenan under sändningen. Dessutom hade arrangörerna haft svårt att få tag på hotellrum för alla delegationer. Désirée Nosbusch, som var programledare, var bara nitton år gammal då hon antog rollen som detta och var därmed den dittills yngsta programledaren för evenemanget. För första gången i Eurovisionens historia buades också ett land ut på scenen, Storbritannien buades ut p.g.a. att brittiska fotbollshuliganer betett sig illa tidigare i Luxemburg.

För första gången fick Sverige gå ut som startbidrag i finalen och slutade efter juryöverläggningarna på första plats med 145 poäng. Detta blev således Sveriges andra seger, tio år efter ABBA:s seger med "Waterloo". Tvåan Irland fick ihop 137 poäng. Spanien, som blev trea, fick ihop 106 poäng. Österrike slutade på sista plats med endast fem poäng (varav ett från Irland och fyra från Danmark). Bland tolvpoängarna fick Sverige flest tolvor, totalt fem stycken, följt av Irland på fyra. Något som är intressant är att det här året är det senaste året som vinnaren i finalen gått ut som startbidrag. Alla vinnare (fram till 2012) har haft annat startnummer än just startnummer ett.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt Mediedatabas. Läst 31 mars 2013.
  2. ^ ”Melodifestivalen 1984”. Sveriges Television. http://www.svt.se/melodifestivalen/ommelodifestivalen/melodifestivalen-1984. Läst 21 oktober 2012. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2 
GClef.svg Melodifestivalen-portalen – portalen för Melodifestivalen på svenskspråkiga Wikipedia.