Sonya Hedenbratt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sonya Hedenbratt Bolin
Sonya hedenbratt och jimmy woode.jpg
Sonya Hedenbratt och Jimmy Woode, Sr. på Wauxhall i Göteborg 1947
Född 4 mars 1931
Göteborg, Sverige
Död 5 april 2001 (70 år)
Göteborg, Sverige
Bakgrund Sverige Göteborg, Sverige
Genre(r) Jazz
År som aktiv 19511999
Artistsamarbeten Sten-Åke Cederhök
Hasse och Tage

Sonya Elisabet Hedenbratt Bolin, född 4 mars 1931 i Oscar Fredriks församling i Göteborg, död 5 april 2001 i Göteborg[1], var en svensk jazzsångerska, skådespelerska och revyartist. Hon gifte sig 16 november 1957 med Ingemar Bolin (1932-1975). Vid frånfället var hon folkbokförd i stadsdelen Stampen i Göteborg.[2]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Hedenbratt föddes på Fjällgatan 16 i stadsdelen Masthugget i Göteborg, därefter bodde hon på Klamparegatan 21[3]. Jazzen fick hon tidigt i blodet, främst genom sin äldre bror, Östen Hedenbratt, som var musiker. Det var han som tog med Sonya till dansstället Kungshall där hon som sjuttonåring gjorde sina första scenframträdanden. Hon vann en sångtävling 1951 och blev korad till "Göteborgs Doris Day". Hon fick en pokal och en hundralapp för prestationen.

Revyer med Hasse och Tage[redigera | redigera wikitext]

Sedan följde framträdanden med Malte Johnsons orkester innan Arne Domnérus lockade henne till Nalen i Stockholm. Hedenbratt återvände sedan till hemstaden och förblev den trogen under resten av sitt liv. Hon återkom dock till Stockholm för kortare gästspel. Bland annat hoppade hon in för Monica Zetterlund i Hasse och Tages första revy Gröna HundGröna Lund 1962, där hon sjöng om stockholmsförorten Rågsved. Hon gjorde också en TV-show med Svend Asmussen och Hoagy Carmichael under den senares besök i Sverige.

Samarbetet med Hasse och Tage fortsatte i revyerna Konstgjorda Pompe 1963 och Gula Hund 1964. Hon var även med i deras första film Svenska bilder. Hedenbratt spelade också i Beppe Wolgers kabaréer Farfars barnbarn 1963 och Farfars gladbarn 1965 (på gamla Hamburger Börs) och i TV-serien Partaj.

Sångerska[redigera | redigera wikitext]

Jazzen gjorde Hedenbratt erkänd som artist, men riktigt folkkär blev hon genom TV-serierna Jubel i busken och Låt hjärtat va me tillsammans med Sten-Åke Cederhök. Hedenbratt och Cederhök blev företrädare för den folkliga humorn som kallades buskis. De showade tillsammans på Valand i Göteborg, turnerade i folkparkerna, spelade revy på Lisebergshallen och på Berns i Stockholm. Det var i Jubel i busken som Sonya sjöng om Sofie Propp och Min karl lelle Richard. Den förstnämnda låten hamnade till och med på Svensktoppen 1969.

1990-talet turnerade hon med en jazztrio under ledning av kapellmästaren Sven-Eric Dahlberg, Hedenbratts ständige följeslagare under många år.

Hedenbratt ansåg sig aldrig vara någon stor skivartist och därför blev det rätt glest mellan grammofonskivorna. Hennes första LP kom 1968 och innehöll engelska music hall-melodier med svenska texter. Hennes första riktiga jazzplatta kom inte förrän 1978. 1989 samlade hon sina jazzvänner och spelade in albumet My best friends och 1992 kom göteborgsskivan Mamma Blå med texter av Viveca Sundvall.

Skådespelerska[redigera | redigera wikitext]

Sonya Hedenbratt var även skådespelerska. Hon spelade moster Emma i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander 1982, medverkade i TV-produktioner som Blå gatan, Mor gifter sig och Taxibilder. Under 1980-talet var hon programvärd för TV-serier som Sonya med Y och Jazzmormor.

Sista åren[redigera | redigera wikitext]

Hon bestämde sig för att dra sig tillbaka från rampljuset 1999 och avtackades av vänner och artistkollegor med en stor hyllningsföreställning på Lorensbergsteatern i Göteborg.

Sonya Hedenbratt avled 2001 och ligger begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Medverkan i kabaréer och revyer

Hedrad[redigera | redigera wikitext]

Flera av Göteborgs spårvägars spårvagnar är namngivna efter kända göteborgsprofiler. Vagn M31 314 bär Sonya Hedenbratts namn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10204876.ab
  2. ^ ' Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  3. ^ Gamla Masthuggspojkar 1992/93: Gamla Masthuggspojkars Tidning, årgång 46, utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar 1993 ISSN 1401-8071, s. 7

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]