Elfrida Andrée

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Tonsättare
Född 19 februari 1841
Visby, Sverige
Död 11 januari 1929 (87 år)
Göteborg, Sverige
Epok/stil Romantik
Instrument Piano och orgel

Elfrida Andrée, född den 19 februari 1841 i Visby, död den 11 januari 1929 i Göteborg, var en svensk tonsättare, dirigent, Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och första kvinnliga telegrafist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Andrée var en medveten kvinnlig pionjär, professionell musiker och tonsättare. Hon avlade organistexamen som privatist i Stockholm 1857 och drev på en lagändring, så att kvinnor kunde få bli organister. Senare blev hon första kvinnliga organist vid domkyrkoförsamlingen i Göteborg. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm i en familjegrav där även hennes syster och systerdotter, operasångerskan Fredrika Stenhammar och kyrkomusikern Elsa Stenhammar, vilar.[1]

Telegrafist[redigera | redigera wikitext]

År 1860 ansökte hon om att få bli telegrafist - även detta yrke var stängt för kvinnor. Efter fem års politisk kamp ändrades lagstiftningen och 1865 fick Andrée, som första kvinna tillstånd, att söka telegrafisttjänst. Elfrida Andrée blev Sveriges första kvinnliga telegrafist, Hennes far var provinsialläkare och han skrev till Kungl. Maj:t och undrade om dottern kunde få anställning vid en telegrafstation. Han menade att hon hade de nödvändiga kunskaperna och att hon inte ville ha någon lön. Den 15 oktober 1860 meddelade Kungl. Maj:t avslag via telegrafstyrelsen. Man ansåg det olämpligt för "den bildade unga qvinnan att ägna sig åt sådant arbete, där telegrafmannen nödgas åtföljd af arbetsmanskap till fots i hvad väder som helst, ofta i djup snö, miltals färdas utåt linien och från höjden af en 8 á 10 alnars stege undersöka ledningstrådarnas isolering och så vidare. Helst utlandets förtroende till oss i detta avseende möjligen kunde derigenom minskas." Dessutom menade man att det inte var så lämpligt att en ung kvinna arbetade bland så många män.

Men Elfrida Andrée gav sig inte, och 1862 skrev hon på nytt till kungs. Hon framhöll då att hon ville öppna en ny, nyttig och aktningsvärd bana för Sveriges kvinnor. Men det blev avslag på nytt. Men den 2 maj 1864 utfärdade Telegrafstyrelsen generella regler för anställning av kvinnor, och samma år kom den första kursen för kvinnliga telegrafister med 23 elever som befordrades till extra ordinarie assistenter. Däribland Elfrida Andrée. Hon stannade kvar på Telegrafverket till 1867, då hon anställdes som Sveriges första kvinnliga organist. Hon blev även känd som tonsättare.[2]

Organist[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1861–67 var hon anställd som organist i Finska församlingen och i Franska Reformerta kyrkan i Stockholm och 1867 fick hon tjänsten som domkyrkoorganist i Göteborgs domkyrka, vilken hon innehade till sin död. Hon var tjänstledig av hälsoskäl från 1921. Privat studerade hon komposition för den danske tonsättaren Niels W Gade och svenske Ludvig Norman, men som kvinna fick hon inte studera vid något musikkonservatorium.

Tonsättare[redigera | redigera wikitext]

Som tonsättare hade Andrée vissa framgångar, men fick utstå att upprepade gånger bli förbigången på grund av sitt kön. Många av hennes verk framfördes aldrig eller bara någon enda gång under hennes livstid. Kammarmusikverken – bland annat två pianotrior och en pianokvintett – anses vara det mest helgjutna i hennes produktion. Hon skrev också två symfonier för orkester och två orgelsymfonier, samt mässor, kantater, orgel- och pianomusik med mera. Andrées största verk till omfånget var operan Fritiofs saga med libretto av Selma Lagerlöf efter Esaias Tegnérs diktverk. Operan har aldrig blivit uppsatt, men ur musiken sammanställde tonsättaren en svit för orkester med namnet Fritiof-svit. Andra symfonin, Fritiof-sviten, orgelsymfonierna och övriga orgelverk samt några kammarmusikverk har spelats in på skivor.

I Göteborg arrangerade Elfrida Andrée ungefär 800 ”folkkonserter” där hon själv dirigerade och orgelkonserter. Hon höll musiklektioner och ledde körverksamhet.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Spårvagnstyp M31 i Göteborg nummer 380 har fått namnet Elfrida Andrée.

Viktiga verk[redigera | redigera wikitext]

  • Fritiofs saga, opera (1894-95)
  • Snöfrid, "ballad" för sångsolister, kör och orkester (1879)
  • Andante quasi recitativo för stråkorkester (1877). Inspelat på Altfiol i Väst AIVCD002.
  • Orgelsymfoni nr 1 i h-moll (1891). Inspelad på Swedish Society Discofil SCD-1085 och Proprius PROP 7848.
  • Pianotrio i c-moll (1860)
  • Pianokvintett i e-moll (1865). Inspelad på Caprice CAP 21530.
  • Pianokvartett i a-moll (1865)
  • Pianotrio i g-moll (1883 el -84). Inspelad på Musica Sveciae MSCD 528-529.
  • Stråkkvartett i d-moll (1887). Inspelad på Caprice CAP 21530.
  • Sommarminnen från Bjurslätt för stråkorkester eller stråkkvintett (omarbetad version från 1903 av stråkkvartetten i d-moll). Inspelad på AIVCD001.

Orkesterverk[redigera | redigera wikitext]

  • Presto, c-moll
  • Polonäs, g-moll
  • Uvertyr, d-moll
  • Ouverture, g-moll
  • Sinfonia för orkester, C-dur (1868-69)
  • Menuett, f-moll
  • Scherzo, g-moll
  • Symfonisats, f-moll. Allegro molto
  • Concert-Ouverture, D-dur
  • "Varför och Därför", f-moll. Andante lento
  • Pastorale. Allegretto Adur
  • Tempo do Marche funebre, c-moll
  • Symfoni i a-moll, (1879). Inspelad på Sterling CDS 1016-2.
  • Andante quasi recit, E-dur för stråkorkester
  • Glömska, F-dur
  • Fritiofs Suite, utdrag ur operan Fritiofs saga för symfoniorkester (1908-09). Inspelad på CDS 1016-2.
  • Sommarminnen för stråkorkester

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Tro för Piano, Violin och Violoncell, c-moll
  • Qvartett för 2 Violiner, alt och Violoncell
  • Qvintett för Pianoforte, 2 Violiner, Alt och Violoncell
  • Qvartett för Piano, Violon, Viola och Violoncell, a-moll
  • Tre Romanser för Violin och Piano
  • Sonat för Violin och Piano, B-dur
  • Sonat för Pianoforte och Violin, Ess-dur
  • Två Romanser för Violin och Violoncell, g-moll
  • Trio för Piano,. Violin och Violoncell, g-moll
  • Quartett för Stråkinstrument, d-moll
  • Andante cantabile, E-dur för violoncell och orgel

Pianoverk[redigera | redigera wikitext]

  • Caprice, F-dur
  • Sonat för Piano-forte op 3
  • Tonbilder för piano op 4
  • Moster Fridas föreställning om små barnens Julafton 1876
  • Fem smärre tonbilder i sammanhang op 7
  • Tandverks-Fugetta
  • Fyra pianostycken
  • Julstämning, F-dur

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

  • Andantiono för orgel, e-moll
  • Fuga con spirito, Ess-dur
  • Koral med variationer, d-moll
  • Sonat för orgel
  • Sonat för orgel
  • Vredens dag, koral
  • Organ-Symphony
  • Orgelsymfoni nr 2 i Ess-dur för orgel och mässingsinstrument (1892). Inspelad på SCD-1085 och Uriel LP 7.
  • Sorgmarsch i c-moll
  • Symphonische Dichtung, e-moll
  • Sorgförspel, f-moll
  • Orgelförspel till psalm 76 "Jesu, du mitt liv, min hälsa"
  • Orgelförspel till psalm 104 "Nu kommen är vår påskafröjd"
  • Orgelförspel till psalm 45 "Salig, salig den som kände"
  • Orgelförspel till psalm 33 "Jag lyfter mina händer"
  • Orgelförspel till psalm 140 "Av himlens här den högstes makt"
  • 12 små preludier
  • 14 smärre kompositioner med påskriften "Gammalt sedan Reformerta kyrkan"

Transkriptioner[redigera | redigera wikitext]

  • Consolation nr 4 och Il pensiero af Liszt, arrangerade för orgel af E. Andrée
  • Chaos, Introduction to the Creation

Körverk[redigera | redigera wikitext]

A capella[redigera | redigera wikitext]

  • Qvartett för Qvinoröster. " Dofta Dofta"
  • Vaknen för blandad kör, damkör, manskör. Vaknen Nordens alla hjärtan"
  • Bröllops-sånger för blandade röster
  • Ur drömlif av Victor Rydberg
  • Blommorna för blandad kör. "I leende blommor"
  • Bröllopshymn för damkör. "O huru vist och fullt af nåd"
  • En ängel genom rummet går för damkör eller manskör. "Man säger en ängel"
  • Glömska för damkör eller manskör. "Det hviskar i dal"
  • Lika för damkör eller manskör. " På marken växer blommor upp"
  • O skräm ej barnens hjertan
  • Majblomma lilla för damkör
  • Två andliga sånger för manskör
    • Davids psalm 130:3 och Sv ps 33:2
    • Davids psalm 20:7

Med piano/orgel[redigera | redigera wikitext]

  • Kung Oscars minne
  • Serenad för Mans-Chor med solo Tenor och Sopran samt piano
  • Dagsländor
  • Höga tanke
  • Sång vid invigningen av Götabergs folkskolehus
  • Ära vare Gud
  • Davids 20:de psalm vid Roskildefredens åminnelse i Domkyrkan 26.2.1908

Med orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Der Morgenstern
  • Snöfrid
  • Svensk mässa nr 1 för blandad kör, barnkör, sångsolister, stråkorkester, harpa och orgel (1902)
  • Svensk mässa nr 2 för blandad kör, två barnkörer, sångsolister, orkester och orgel (1903)
  • Kantat vid invigningen av Arbetaregöreningens nya hus
  • Kantat. Davids 56:te psalm
  • Kantat vid internationella kvinnliga rösträttskongressen

Solosånger[redigera | redigera wikitext]

  • Begrafningsmässa och Kollekter för kyrkoårets högtidsdagar
  • Diverse barnkompositioner
    • Andantino "Wohl lag ich"
    • Cavantina, Qvartett för Chör med acc af Orgel eller Pianoforte
    • Ave Maria
    • Sopran Qvartett "Jag flyr till Dig"
    • Waggsång "Tyst han sofver"
  • Sopran-Aria "Kom Guds Ande"
  • I Templet
    • Vid Månsken
  • Minnen. "I stunder, flygtiga och korta"
  • Söstersprogene. "Jeg elsker dig"
  • Till Näktergalen
  • Vårmorgonen
  • Skogsrået "Han björn var en fager"
  • Kyrko-aria "Mitt fasta hopp"
  • Lotusblomma och Svan
  • O skräm ej barnen hjertan
  • Tre sånger med piano, op 8.
    • En vacker dag
    • Vi ses igen
    • Visa en vårmorgon
  • Recit och aria för tenor " Här hon stod, Den englalika
  • Collcten. "Förläna oss, Allsmäktige Gud"
  • Svanen. " Der simmar på floden"
  • Tre sånger
    • En vacker höstdag
    • Öfver hafvet sjunker
    • Im dunklen Wald
  • Du irrande bölja, koncept med ant "besynnerlig, Förkortade harmonier"
  • Försök till Nidvisa. " Fru Inger sitter vid Östråt gård..."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund (2008)
  2. ^ GP, 15 september 1952, "Telegrafverket 100 år. Första telegrafisten var göteborgska."

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, Stig; Svenska Tonsättare. Diskografi. 1985, Rikskonserter.
  • Larson, Margareta; Hermelin Carin (1971). Elfrida Andrée: Sveriges första kvinnliga organist : en levnadsteckning. Julita: Fogelstadsförb. Libris 1814685 
  • Öhrström, Eva (1999). Elfrida Andrée: ett levnadsöde. Stockholm: Prisma. Libris 7408561. ISBN 91-518-3488-X 
  • Göteborgsutställningen 1923; Hågkomster och framtidsspår, Warne Förlag, 2006, ISBN 978-91-85597-02-4

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]