Elfrida Andrée

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Elfrida Andrée
Tonsättare
Född 19 februari 1841
Visby, Sverige
Död 11 januari 1929 (87 år)
Göteborg, Sverige
Epok/stil Romantik
Instrument Piano och orgel

Elfrida Andrée, född den 19 februari 1841 i Visby, död den 11 januari 1929 i Göteborg, var en svensk tonsättare, dirigent, Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och första kvinnliga telegrafist. Hon var syster till Fredrika Stenhammar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Andrée var en medveten kvinnlig pionjär, professionell musiker och tonsättare. Hon avlade organistexamen som privatist i Stockholm 1857 och drev på en lagändring, så att kvinnor kunde få bli organister. Kort därefter vidtog nästa kamp: 1860 ansökte hon om att få bli telegrafist; även detta yrke var stängt för kvinnor. Efter fem års politisk kamp ändrades lagstiftningen och 1865 fick Andrée, som första kvinna tillstånd, att söka telegrafisttjänst.

Under åren 1861–67 var hon anställd som organist i Finska församlingen och i Franska Reformerta kyrkan i Stockholm och 1867 fick hon tjänsten som domkyrkoorganist i Göteborgs domkyrka, vilken hon innehade till sin död. Hon var tjänstledig av hälsoskäl från 1921. Privat studerade hon komposition för den danske tonsättaren Niels W Gade och svenske Ludvig Norman, men som kvinna fick hon inte studera vid något musikkonservatorium.

Som tonsättare hade Andrée vissa framgångar, men fick utstå att upprepade gånger bli förbigången på grund av sitt kön. Många av hennes verk framfördes aldrig eller bara någon enda gång under hennes livstid. Kammarmusikverken – bland annat två pianotrior och en pianokvintett – anses vara det mest helgjutna i hennes produktion. Hon skrev också två symfonier för orkester och två orgelsymfonier, samt mässor, kantater, orgel- och pianomusik med mera. Andrées största verk till omfånget var operan Fritiofs saga med libretto av Selma Lagerlöf efter Esaias Tegnérs diktverk. Operan har aldrig blivit uppsatt, men ur musiken sammanställde tonsättaren en svit för orkester med namnet Fritiof-svit. Andra symfonin, Fritiof-sviten, orgelsymfonierna och övriga orgelverk samt några kammarmusikverk har spelats in på skivor.

I Göteborg arrangerade Elfrida Andrée ungefär 800 ”folkkonserter” där hon själv dirigerade och orgelkonserter. Hon höll musiklektioner och ledde körverksamhet.

Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Viktiga verk[redigera | redigera wikitext]

  • Fritiofs saga, opera (1894-95)
  • Snöfrid, "ballad" för sångsolister, kör och orkester (1879)
  • Svensk mässa nr 1 för blandad kör, barnkör, sångsolister, stråkorkester, harpa och orgel (1902)
  • Svensk mässa nr 2 för blandad kör, två barnkörer, sångsolister, orkester och orgel (1903)
  • Symfoni nr 1 i C-dur (1868-69)
  • Symfoni nr 2 i a-moll (1879). Inspelad på Sterling CDS 1016-2.
  • Fritiof-svit, utdrag ur operan Fritiofs saga för symfoniorkester (1908-09). Inspelad på CDS 1016-2.
  • Andante quasi recitativo för stråkorkester (1877). Inspelat på Altfiol i Väst AIVCD002.
  • Orgelsymfoni nr 1 i h-moll (1891). Inspelad på Swedish Society Discofil SCD-1085 och Proprius PROP 7848.
  • Orgelsymfoni nr 2 i Ess-dur för orgel och bleckblåsare (1892). Inspelad på SCD-1085 och Uriel LP 7.
  • Pianotrio i c-moll (1860)
  • Pianokvintett i e-moll (1865). Inspelad på Caprice CAP 21530.
  • Pianokvartett i a-moll (1865)
  • Pianotrio i g-moll (1883 el -84). Inspelad på Musica Sveciae MSCD 528-529.
  • Stråkkvartett i d-moll (1887). Inspelad på Caprice CAP 21530.
  • Sommarminnen från Bjurslätt för stråkorkester eller stråkkvintett (omarbetad version från 1903 av stråkkvartetten i d-moll). Inspelad på AIVCD001.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jacobsson, Stig; Svenska Tonsättare. Diskografi. 1985, Rikskonserter.
  • Öhrström, Eva: Elfrida Andrée. Ett levnadsöde, Prisma Förlag, 1999. ISBN 91-518-3488-x
  • Göteborgsutställningen 1923; Hågkomster och framtidsspår, Warne Förlag, 2006, ISBN 978-91-85597-02-4

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund (2008)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]