Ullevi
Koordinater: 57°42′21.2″N 11°59′14.1″Ö / 57.705889°N 11.987250°V
- Den här artikeln handlar om arenan som invigdes 1958. För andra betydelser, se Ullevi (olika betydelser).
| Ullevi | |
 |
|
| Placering | Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Kapacitet | 43 000[1] (75 000 [2]) |
| Ägare | Göteborgs kommun |
| Arkitekt | Jaenecke & Samuelson |
| Hemmalag | Inga permanenta |
| Datum | |
| Invigd | 1958 |
| Uefas arenaranking | |
  |
|
Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, i Göteborg är Nordens största evenemangsarena. Den används för fotboll, friidrott och konserter.
Innehåll |
Historik [redigera]
Sverige arrangerade Fotbolls-VM 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras.[3][4] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.
Arkitektur [redigera]
På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt, och under maj månad samma år[3] påbörjades uppförandet av de 52 meter höga stålskeletten till pylonerna och på våren 1958 stod anläggningen färdig, till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[5]. Huvudentreprenör var SIAB/Svenska Industribyggen AB[6]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 54 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 32 000 ståplatser, där 12 000 var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratog[7]."
-
Ullevi
-
Ullevi
-
Ullevi sedd från Sven Rydells plats
-
En av Ullevis entréer.
Konstruktion [redigera]
Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Walter Hasselblad och Stig Åke Wermén. Byggherre var Göteborgs stad. Utformningen var främst gjord för att åstadkomma den bästa sikten för publiken, detta genom att läktarna gjorts bredare och högre vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Siktskymmande stödben har också undvikits genom att taket över huvudläktaren var upphängt med stållinor i två stycken, 53 meter höga betongpyloner. Läktaruppbyggnaden över mark, hade en stomme av 46 radiellt riktade betongramar, varav den största var 26 meter hög. På ramarna vilade prefabricerade gradinbalkar av strängbetong med en största spännvidd av 15 meter. Takkonstruktionen var av stålbalkar, täckta med lättbetongplattor, och hade en bredd från 9 till 30 meter. Ullevi var grundat med 52 000 meter pålar[8] av betong och stål i längder som varierade mellan 6 och 67 meter. De längsta så kallade "Herkulespålar", drevs ned av Nya Asfalt AB, varefter Byggnadsfirman Karl Sandberg göt pålplintarna. Läktarna vilar på sammanlagt 46 armerade betongramar. Gradängerna till de övre läktarsektionerna är fabrikstillverkade med spännvidder upp till 14,5 meter. De tillverkades av A/S Skandinavisk Spaendbeton i Köpenhamn. A-Betong prefabricerade de 13 ton tunga bakbalkarna i läktarens övre del. Läktarnas nedre sektioner var gjutna direkt på platsen. Läktartaket bestod av takpappstäckta Siporexplattor, vilande på en stålkonstrukion. Taket till huvudläktaren är upphängt i de två pylonerna med hjälp av cirka 57 millimeter grova stållinor. Ett system av dragband och tryckstänger fördelade belastningen från det cirka 4 000 kvadratmeter stora taket. De mindre läktarnas tak vilar på fribärande konsoler. Under monteringen bars taket upp av provisoriska pelare.[9]
Invigningen [redigera]
Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958 klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund[10]. Klockan 17.00 hade portarna öppnats för publiken och 18.45 startade fotbollsmatchen mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur från stadslagets målvakt Ronald Johansson. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS. Åskådarantalet var 49 493 stycken.[3]
Området [redigera]
Ullevi är byggt på det område som kallades Levgrens äng (1836; efter Anders Georg Levgren på Stora Katrinelund), som var en del av Ranängarna.[11] Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[12][13]
Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.
Evenemang [redigera]
I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här. Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink[14], vilka kom att användas fram till Frölundaborg öppnades 1967. Premiär för fotboll i elljus var det den 20 augusti 1959, då ÖIS mötte IFK. Matchen slutade 1-0 efter mål av Agne Simonsson i 13:e minuten.[15]
Ullevi var hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och Öis fram till 1992 då de tre lagen åter började spela på Gamla Ullevi.
Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, med endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.
Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi hade efter ombyggnaden[förtydliga] en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor var kapaciteten cirka 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.
Den 28 december 2009 blev Ullevi åter en ishockeyarena då Frölunda HC mötte Färjestads BK inför 31 144 åskådare och därmed slog nytt svenskt publikrekord för ishockey.
Till- och ombyggnader [redigera]
I samband med två musikkonserter 1985 med Bruce Springsteen, sattes arenan i självsvängning, med risk för att hela bygget skulle kunna skadas. Ullevis konstruktion, med en arena som vilade på göteborgsk lera, var en bidragande orsak. Därefter skedde en ombyggnad, där de stödjande fundamenten (betongpelare) kom att drivas ner i urberget, för att i framtiden göra något liknande omöjligt.[16]
I det nordiska försöket att få EM 2004 så var det planerat att utvidga Ullevis kapacitet till 70 000 människor och spela finalen här. Vintern 2011 påbörjades en ombyggnad så att Ullevi kommer att bli Nordens största konsertarena med en publikkapacitet på 75 000. Ombyggnaden var klar 2012.[17][18] Ullevi "återinvigdes" juni 2012 i samband med två konserter med Bruce Springsteen, där han genom två gånger 66 000 åhörare slog sitt eget konsertrekord från 1985.[19]
Publikrekord [redigera]
Musikevenemang [redigera]
| # | Datum | Evenemang | Publik | Ref |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 28 juli 2012 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 66 561 | [20] |
| 2 | 27 juli 2012 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 66 018 | [20] |
| 3 | 8 juni 1985 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 64 312 | |
| 4 | 9 juni 1985 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 62 544 | |
| 5 | 11 juni 1983 | David Bowie | 61 206 | |
| 6 | 1 augusti 2009 | U2 | 60 099 | |
| 7 | 9 augusti 2009 | Madonna | 59 600 | |
| 8 | 8 augusti 2009 | Madonna | 59 400 | |
| 9 | 7 augusti 2004 | Gyllene Tider | 58 977 | |
| 10 | 12 juni 1983 | David Bowie | 58 914 | |
| 11 | 5 juli 2008 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 58 620 | |
| 12 | 29 juli 2005 | U2 | 58 478 | |
| 13 | 22 juni 2003 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 58 310 | |
| 14 | 4 juli 2008 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 57 942 | |
| 15 | 31 juli 2009 | U2 | 57 887 | |
| 16 | 31 juli 1998 | Rolling Stones | 57 662 | |
| 17 | 21 juni 2003 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 57 441 | |
| 18 | 2 juli 2006 | Robbie Williams | 57 245 | |
| 19 | 21 juni 2009 | AC/DC | 57 205 | |
| 20 | 1 juli 2006 | Robbie Williams | 56 967 | |
| 21 | 3 augusti 2007 | Rolling Stones | 56 821 | |
| 22 | 19 juni 1982 | Rolling Stones | 56 610 | |
| 23 | 1 juli 2011 | Iron Maiden | 56 245 | |
| 24 | 26 juli 2008 | Iron Maiden | 56 132 | |
| 25 | 5 augusti 2000 | Tina Turner | 56 112 | |
| 26 | 9 juli 2005 | Iron Maiden | 56 022 | |
| 27 | 30 maj 2004 | Metallica | 55 802 | |
| 28 | 3 juli 2011 | Big Four, Metallica m.fl. | 55 696 |
Idrott [redigera]
Publiksiffror över fler tillfällen
| Datum | Evenemang | Publik | |
|---|---|---|---|
| 13-14 februari 1971 | Skridsko | VM | 69 559 två dagar |
| 9 juni 2007 | Monstertrucking | Monster Jam | 50 000 två shower |
| 4-5 september 2004 | Friidrott | Finnkampen | 51 567 två dagar |
Bilder [redigera]
-
Ullevi
-
Ullevi
-
Ullevi (vy från Överåsbergen)
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Gyllene Tider hade 58 977 åskådare 7 augusti 2004, se Publikrekord.
- ^ http://www.ullevi.se/arenafakta/ULL_publikrekord.asp
- ^ [a b c] Nilsson, Bo Sigvard & Johansson, Bo, red (1997). Boken om Ullevi: upplevelsernas arena. Ullevi & Fritid Göteborg. Sid. 21, 25, 26. ISBN 91-630-5642-9
- ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
- ^ Kungliga Myntkabinettet
- ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 12
- ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 3
- ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 78 1406446, s. 78
- ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 5ff
- ^ Göteborgs-Posten, 27 november 2012
- ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg. Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. Sid. 67
- ^ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 sid. 460
- ^ Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre Böcker Förlag. Sid. 18-19. ISBN 91-7029-103-9
- ^ Frölundas historia - Historian till 1979 [död länk]
- ^ Från Ullevis arenor : Fotbollsminnen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 ISBN 91-7029-495-X, s. 59
- ^ http://www.gp.se/kulturnoje/musik/1.482183-ullevi-ar-rocksakert
- ^ Got Event AB, Ullevi utökar publikkapaciteten till 75 000!
- ^ "Ullevi - från dåtid till nutid". Gotevent.se. Läst 5 oktober 2012.
- ^ Karolina Strömbäck Horney (2012-10-29): "Bruce slog rekord – igen". Aftonbladet.se. Läst 5 oktober 2012.
- ^ [a b] "Bruce slog rekord – igen" Aftonbladet.se. 29 juli 2012. Läst 15 september 2012.
- ^ Malin Jonson (2012-07-17). ”58 000 med på invigningen”. gp.se. http://www.gp.se/sport/1.1006512-58-000-med-pa-invigningen. Läst 2012-07-17.
- ^ ”VM i Sverige 1958 - Slutspelet”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/slutspelet-vm-1958/. Läst 2012-07-30.
- ^ [a b c d e] Lars Nylin (2008-08-19). ”11 klassiska matcher på Ullevi”. aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article11491278.ab. Läst 2012-07-30.
- ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article15233858.ab
- ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/elitserien/frolunda/article12207250.ab
Tryckta källor [redigera]
- Hansson, Bengt; Johansson, Kurt (1983). Ullevi : 25 fantastiska år. Göteborg
Webbkällor [redigera]
- Svensk Fotboll
- gotevent.se - Publikrekord Ullevi
- http://www.scandinavium.se/evenemangsguiden/evenemang2004/default.asp
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Ullevi.
- Ullevi
- Evenemangshistorik från 1958 och framåt
- hitta.se - Karta och satellitbild över Ullevi
- Ullevi på Worldstadiums.com
|
||||||||||||||
|
|||||||||||
.svg){kind=small}
