Ullevi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′21.2″N 11°59′14.1″Ö / 57.705889°N 11.987250°Ö / 57.705889; 11.987250

Den här artikeln handlar om arenan som invigdes 1958. För andra betydelser, se Ullevi (olika betydelser).
Ullevi
Aerial photo of Gothenburg 2013-10-27 225.jpg
Placering Sverige Göteborg, Sverige
Kapacitet 43 000[1] (75 000 [2])
Ägare Göteborgs kommun
Arkitekt Jaenecke & Samuelson
Hemmalag Inga permanenta
Datum
Invigd 1958
Uefas arenaranking
Crystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark Silver.png

Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, i Göteborg är Nordens största evenemangsarena. Den används för fotboll, friidrott och konserter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige arrangerade Fotbolls-VM 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras.[3][4] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt, och under maj månad samma år[3] påbörjades uppförandet av de 53 meter höga stålskeletten till pylonerna och på våren 1958 stod anläggningen färdig, till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[5]. Huvudentreprenör var SIAB/Svenska Industribyggen AB[6]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 31 000 ståplatser, där 11 000 ståplatser och lika många sittplatser var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratog[7]."

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Werméns Ingenjörsbyrå och SIAB. Byggherre var Göteborgs stad, och huvudentreprenör var SIAB. Entreprenör för pålning och grundkonstruktion var Nya Asfalt AB samt Byggnadsfirman Karl Sandberg. Utformningen var främst gjord för att åstadkomma den bästa sikten för publiken, detta genom att läktarna gjorts bredare och högre vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Siktskymmande stödben har också undvikits genom att taket över huvudläktaren var upphängt med stållinor i två stycken, 53 meter höga betongpyloner. Läktaruppbyggnaden över mark, hade en stomme av 46 radiellt riktade betongramar, varav den största var 26 meter hög. På ramarna vilade prefabricerade gradinbalkar av strängbetong med en största spännvidd av 15 meter. Takkonstruktionen var av stålbalkar, täckta med lättbetongplattor, och hade en bredd från 9 till 30 meter. Ullevi var grundat med 52 000 meter pålar[8] av betong och stål i längder som varierade mellan 6 och 67 meter. De längsta så kallade "Herkulespålar", drevs ned av Nya Asfalt AB, varefter Byggnadsfirman Karl Sandberg göt pålplintarna. Läktarna vilar på sammanlagt 46 armerade betongramar. Gradängerna till de övre läktarsektionerna är fabrikstillverkade med spännvidder upp till 14,5 meter. De tillverkades av A/S Skandinavisk Spaendbeton i Köpenhamn. A-Betong prefabricerade de 13 ton tunga bakbalkarna i läktarens övre del. Läktarnas nedre sektioner var gjutna direkt på platsen. Läktartaket bestod av takpappstäckta Siporexplattor, vilande på en stålkonstrukion. Taket till huvudläktaren är upphängt i de två pylonerna med hjälp av cirka 57 millimeter grova stållinor. Ett system av dragband och tryckstänger fördelade belastningen från det cirka 4 000 kvadratmeter stora taket. De mindre läktarnas tak vilar på fribärande konsoler. Under monteringen bars taket upp av provisoriska pelare.[9]

Från de båda pylonerna och två stycken belysningsmaster fick Ullevi under mörker sin belysning från 136 strålkastare, med en sammanlagd ljusstyrka av 228 000 watt. För att minska tiden i säsongskiftet vinter—sommar, då Ullevi hade världens första 400 meter långa konstfrusna skrinnarbana, fick bollplanens gräsmatta ett nät av elvärmekablar som låg på ett djup av 20 cm under ytan.

Invigningen[redigera | redigera wikitext]

Den 29 maj 1958 spelades första matchen: Svenska landslaget mot Alliansklubbarna. På bilden slår Gunnar Gren en straff som blev första målet på Nya Ullevi. Ronald Johansson räddade i detta läge men Gren slog in returen.

Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958 klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund[10]. Klockan 17.00 hade portarna öppnats för publiken och 18.45 startade fotbollsmatchen mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur från stadslagets målvakt Ronald Johansson. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS. Åskådarantalet var 49 493 stycken..[3]

I samband med invigningen valdes även en "Miss Ullevi," som vanns av Margareth Dahlstrand från Hisingen.[11]

Området[redigera | redigera wikitext]

Ullevi är byggt på det område som kallades Levgrens äng (1836; efter Anders Georg LevgrenStora Katrinelund), som var en del av Ranängarna.[12] Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[13][14]

Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här. Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink[15], vilka kom att användas fram till Frölundaborg öppnades 1967. Premiär för fotboll i elljus var det den 20 augusti 1959, då ÖIS mötte IFK. Matchen slutade 1-0 efter mål av Agne Simonsson i 13:e minuten.[16]

Ullevi.

Ullevi var hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och ÖIS fram till 1992 då de tre lagen åter började spela på Gamla Ullevi.

Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, med endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.

Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi hade efter ombyggnaden[förtydliga] en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor var kapaciteten cirka 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.

Den 28 december 2009 blev Ullevi åter en ishockeyarena då Frölunda HC mötte Färjestads BK inför 31 144 åskådare och därmed slog nytt svenskt publikrekord för ishockey.

Till- och ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

I samband med två musikkonserter 1985 med Bruce Springsteen, sattes arenan i självsvängning, med risk för att hela bygget skulle kunna skadas. Ullevis konstruktion, med en arena som vilade på göteborgsk lera, var en bidragande orsak. Därefter skedde en ombyggnad, där de stödjande fundamenten (betongpelare) kom att drivas ner i urberget, för att i framtiden göra något liknande omöjligt.[17]

I det nordiska försöket att få EM 2004 så var det planerat att utvidga Ullevis kapacitet till 70 000 människor och spela finalen här. Vintern 2011 påbörjades en ombyggnad så att Ullevi kommer att bli Nordens största konsertarena med en publikkapacitet på 75 000. Ombyggnaden var klar 2012.[18][19] Ullevi "återinvigdes" juni 2012 i samband med två konserter med Bruce Springsteen, där han genom två gånger 66 000 åhörare slog sitt eget konsertrekord från 1985.[20]

Publikrekord[redigera | redigera wikitext]

Musikevenemang[redigera | redigera wikitext]

# Datum Evenemang Publik Ref
1 7 juni 2014 Håkan Hellström 69 349 [21]
2 28 juli 2012 Bruce Springsteen & The E Street Band 66 561 [22]
3 27 juli 2012 Bruce Springsteen & The E Street Band 66 018 [22]
4 8 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 64 312
5 9 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 62 544
6 20 juli 2013 Robbie Williams 61 449
7 11 juni 1983 David Bowie 61 206
8 1 augusti 2009 U2 60 099
9 9 augusti 2009 Madonna 59 600
10 8 augusti 2009 Madonna 59 400
11 7 augusti 2004 Gyllene Tider 58 977
12 12 juni 1983 David Bowie 58 914
13 5 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 620
14 29 juli 2005 U2 58 478
15 22 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 310
16 4 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 942
17 31 juli 2009 U2 57 887
18 31 juli 1998 Rolling Stones 57 662
19 21 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 441
20 2 juli 2006 Robbie Williams 57 245
21 21 juni 2009 AC/DC 57 205
22 1 juli 2006 Robbie Williams 56 967
23 3 augusti 2007 Rolling Stones 56 821
24 19 juni 1982 Rolling Stones 56 610
25 1 juli 2011 Iron Maiden 56 245
26 26 juli 2008 Iron Maiden 56 132
27 5 augusti 2000 Tina Turner 56 112
28 9 juli 2005 Iron Maiden 56 022
29 30 maj 2004 Metallica 55 802
30 3 juli 2011 Big Four, Metallica m.fl. 55 696

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Datum Evenemang Publik
16 juli 2012 Ungdomsfotboll Gothia Cup-invigning 58 000[23]
14 september 1958 Boxning Ingemar Johansson vs Eddie Machen 53 614
3 juni 1959 Fotboll IFK Göteborg-Örgryte IS 52 194
16 juli 2007 Ungdomsfotboll Gothia Cup invigning 52 000
24 juni 1958 VM-semifinal Sverige - Västtyskland ca 51 500 [24]
20 maj 1976 Fotboll Div. II GAIS-IFK Göteborg | 50 374[25]
1982 Kvartsfinal UEFA-cupen IFK Göteborg - Valencia CF 50 108[25]
1977 Fotboll IFK Göteborg - IF Elfsborg 48 296[25]
8 augusti 2012 Fotboll (försäsongsmatch) FC Barcelona - Manchester United 47 141[26]
1958 Kval till Allsvenskan Örgryte IS - Landskrona BoIS 46 405[25]
1975 Kval till Allsvenskan IFK Göteborg - Kalmar FF 45 941[25]
10 september 2002 Fotboll
efter ombyggnaden
IFK Göteborg - Örgryte IS 42 386
6 september 1974 Speedway VM-final 38 390
14 augusti 1988 Amerikansk fotboll Minnesota Vikings vs Chicago Bears 33 150
28 december 2009 Elitserien i ishockey 2009/2010 Frölunda HC-Färjestads BK >31 144 [27]
2002 Ungdomsfotboll Gothia Cup finaler 28 710
31 augusti 1990 Motocross Ullevi Supercross 26 743
8 november 1962 Ishockey Västra Frölunda IF-Djurgårdens IF 23 192

Publiksiffror över fler tillfällen

Datum Evenemang Publik
13-14 februari 1971 Skridsko VM 69 559
två dagar
9 juni 2007 Monstertrucking Monster Jam 50 000
två shower
4-5 september 2004 Friidrott Finnkampen 51 567
två dagar

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Gyllene Tider hade 58 977 åskådare 7 augusti 2004, se Publikrekord.
  2. ^ http://www.ullevi.se/arenafakta/ULL_publikrekord.asp
  3. ^ [a b c] Boken om Ullevi : upplevelsernas arena. Göteborg: Ullevi, Fritid Göteborg. 1997. Sid. 21, 25, 26. Libris 7452159. ISBN 91-630-5642-9 
  4. ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
  5. ^ Kungliga Myntkabinettet
  6. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 12
  7. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 3
  8. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 78 1406446, s. 78 
  9. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 5ff
  10. ^ Göteborgs-Posten, 27 november 2012
  11. ^ *Håwi, Lennart; Skarback. Sören (2005). Håwis Göteborg. Sävedalen: Warne. Sid. 95. Libris 9799748. ISBN 91-86425-78-1  s. 94
  12. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. Sid. 67 
  13. ^ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 sid. 460
  14. ^ Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre Böcker Förlag. Sid. 18-19. ISBN 91-7029-103-9 
  15. ^ Frölundas historia - Historian till 1979 [död länk]
  16. ^ Från Ullevis arenor : Fotbollsminnen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 ISBN 91-7029-495-X, s. 59
  17. ^ http://www.gp.se/kulturnoje/musik/1.482183-ullevi-ar-rocksakert
  18. ^ Got Event AB, Ullevi utökar publikkapaciteten till 75 000!
  19. ^ "Ullevi - från dåtid till nutid". Gotevent.se. Läst 5 oktober 2012.
  20. ^ Karolina Strömbäck Horney (2012-10-29): "Bruce slog rekord – igen". Aftonbladet.se. Läst 5 oktober 2012.
  21. ^ ”Håkan Hellström slår publikrekord”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article19019221.ab. Läst 2014-06-07. 
  22. ^ [a b] "Bruce slog rekord – igen" Aftonbladet.se. 29 juli 2012. Läst 15 september 2012.
  23. ^ Malin Jonson (2012-07-17). ”58 000 med på invigningen”. gp.se. http://www.gp.se/sport/1.1006512-58-000-med-pa-invigningen. Läst 2012-07-17. 
  24. ^ ”VM i Sverige 1958 - Slutspelet”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/slutspelet-vm-1958/. Läst 2012-07-30. 
  25. ^ [a b c d e] Lars Nylin (2008-08-19). ”11 klassiska matcher på Ullevi”. aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article11491278.ab. Läst 2012-07-30. 
  26. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article15233858.ab
  27. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/elitserien/frolunda/article12207250.ab

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hansson, Bengt; Johansson, Kurt (1983). Ullevi - 25 fantastiska år. Göteborg: Göteborgstidningen (GT). Libris 394673 
  • Nya Ullevi, Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 samt Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]