Östen Warnerbring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Östen Warnerbring
Östen Warnerbring.jpg
Östen Warnerbring, 1962
Födelsenamn Östen Warnerbring
Pseudonym(er) Östen med rösten
Född 22 november 1934
Malmö, Sverige
Död 18 januari 2006 (71 år)
San Agustín, Gran Canaria, Spanien
Genre(r) Schlager
Visa
Roll Sångare
Låtskrivare
Kompositör
Musiker
Orkesterledare
Instrument Saxofon
klarinett
År som aktiv 1952-2005

Östen Warnerbring, född 22 november 1934 i Malmö, död 18 januari 2006 i San AgustínGran Canaria i Spanien, var en svensk sångare, artist, kompositör och textförfattare. Han var en mångsidig musikant och underhållare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Warnerbring startade sin första jazzklubb tillsammans med en kamrat i Malmö. Den hette "12th Street Club". Han spelade saxofon och klarinett, men visade sig också vara en sångare av klass. Inte för inte kallades han ofta för "Östen med rösten". 1952 började han som professionell musiker och fick framträda för soldaterna i Sydtyskland med ett band som hette "Totty Wallén och hans vilda vikingar". Han sjöng sedan med olika orkestrar i Malmö och Helsingborg. Vid sidan av musiken försökte han att skaffa sig ett vanligt jobb. Han var springpojke på Sydsvenska Dagbladet, jobbade på skivavdelningen på EPA Södergatan i Malmö, plåtslagare på Jönssons rör (2 dagar), provade lyckan som försäkringsman på Skandia, var inspelningschef på grammofonbolaget Oktav och journalist på Skånska Dagbladet.

I mitten av 1950-talet upptäcktes Östen Warnerbring av Arne Domnérus och fick sjunga på Nalen, Chinavarietén och i folkparkerna. Fram till 1963 hade han en egen dansorkester. Han knöts till Simon Brehms skivbolag Karusell och åkte på turné med Veckorevyns talangjakt Flugan tillsammans med bland andra Laila Westersund och Mats Bahr.

Östen Warnerbrings stora genombrott som soloartist kom 1965 med låten "En röd blomma till en blond flicka". Sedan kom skivframgångarna tätt bl a "Sommarvind", "Det måste va sången och glädjen", "Femton minuter från Eslöv", "Glöm ej bort det finns rosor" ("L'important c'est la rose") och "Du borde köpa dig en tyrolerhatt". Genom åren hade han cirka 40 låtar på Svensktoppen.

Eurovision Song Contest 1967 i Wien. Warnerbring representerade Sverige med "Som en dröm".

I slutet av 1960-talet stod Warnerbring på toppen av sin karriär och gjorde flera bejublade krogshower på Berns och Hamburger Börs. Han ställde upp i Melodifestivalen flera gånger och vann 1967 med "Som en dröm" samt 1960 ihop med Ingrid Berggren med låten Alla andra får varann.

Tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Ernst-Hugo Järegård gjorde han succé med krogshowen Lyckohjulet, den sista showen som spelades på gamla Hamburger Börs innan lokalen stängdes. Under 1970-talet sökte han nya musikaliska vägar och kom allt längre och längre bort från schlagerbranschen. Han började i stället ägna sig åt visor och tonsatte dikter av kända poeter som bland andra Hjalmar Gullberg, Fritiof Nilsson Piraten, Nils Ferlin och Gustaf Fröding. På albumet Skåne tolkade han dikter av skånska poeter.


Han flyttade hem till Skåne och gjorde karriär i Danmark. 1979 var han programledare i TV för en egen jazzserie I morgon e de lörda’. Tillsammans med Eva Rydberg fick han publiken att skratta i en rad krogshower; deras komiska danspar Curt och Majken blev populära både i Sverige och i Danmark. Efter en hjärtinfarkt på 1980-talet drog Östen Warnerbring ner på tempot en aning och sågs inte lika ofta på estraderna längre. Warnerbring var även en skicklig textförfattare; han skrev poetiska texter som "Kärleken till livet" och "Det var en lördagsafton" (en personlig version av den danska folkvisan), men kunde lika gärna skriva burleska och humoristiska alster som "De va längesen jag plocka några blommor", "Hon miste den i natt på hotell Kramer" och "Gösta Gigolo" med flera.

Under en kort tid 1981 var han programledare för Svensktoppen. I början av 1990-talet kom cd-skivan Om himlen och Österlen med titelspåret komponerat av Michael Saxell och samlingsalbumet Östens bästa. Östen Warnerbrings sista album Piraten, Bombi Bitt och jag, utkom 2003. Hans sista framträdande skedde inte på skånsk mark utan på Kanarieöarna där han roade svenska turister. Han hittades död på sitt hotellrum i San Agustin på den spanska semesterön Gran Canaria den 18 januari 2006. Enligt många källor var det en hjärtinfarkt som tog hans liv.[källa behövs]

Han har även gett namn åt ett av Skånetrafikens Pågatåg.[1]

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åklundh, Emy (5 juni 2009). ”Pågatågen har fått sina namn”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/omkretsen/article435104/Pagatagen-har-fatt-sina-namn.html. Läst 5 december 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Siw Malmkvist
Melodifestivalvinnare
1960
Efterträdare:
Siw Malmkvist
Företrädare:
Lill Lindfors & Svante Thuresson
Melodifestivalvinnare
1967
Efterträdare:
Claes-Göran Hederström
GClef.svg Melodifestivalen-portalen – portalen för Melodifestivalen på svenskspråkiga Wikipedia.