Michail Glinka
- Uppslagsordet Glinka leder hit. För andra betydelser, se Glinka (olika betydelser).
Michail Ivanovitj Glinka, född 1 juni 1804, död 15 februari 1857 var en rysk kompositör.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Glinka var den förste ryske tonsättare som fick stor uppmärksamhet såväl i sitt eget hemland som utomlands, och kallas ofta "den ryska klassiska musikens fader". Han var brorson till Sergej och Fjodor Glinka.
Glinka studerade först språk i Sankt Petersburg, men därutöver även violin, piano och musikteori för bland andra Joseph Böhm och John Field. Han levde senare av hälsoskäl i fyra år fram till 1834 i Italien, samtidigt som han komponerade och studerade för italienska kompositörer.
Av sin nye kompositionslärare Siegfried Dehn i Berlin uppmuntrades han nu att skriva "rysk" musik och slog 1836 igenom med operan Livet för tsaren, vilken gav fart åt den nya nationellt-romantiska strömningen i Rysslands tonkonst. I samma anda och med uppslag från Aleksandr Pusjkins dikt Ruslan och Ludmilla skrev Glinka sin andra opera, uppförd 1842, vilken blev en ny stor framgång och tillvann honom bland andra Franz Liszts beundran.
Ett par års vistelse i Spanien, på nytt av hälsoskäl, avspeglas i uvertyrerna Jota aragonese och Souvernirs d'une nuit d'été à Madrid. Därutöver åstadkom Glinka kammarmusik, verk för piano, kyrkomusik med mera. Hans memoarer utgavs 1887 och hans brev av M. Findeisen 1907-.[1]
Hans musikaliska arbeten hade stor inflytande på framtida kompositörer från Ryssland, speciellt medlemmarna i gruppen De fem som fortsatte i Glinkas musikaliska fotspår och skapade klassisk musik i en rysk-nationalistisk anda.
Operor [redigera]
- Livet för tsaren eller Ivan Susanin. Premiär den 9 december 1836.
- Ruslan och Ljudmila. Premiär den 27 november 1842.
Noter [redigera]
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Vidare läsning [redigera]
- Eriksson, Tore (2006). ”Glinka magi”. Opus (Malmö) 2006:3,: sid. 32-35. 1653-2619. ISSN 1653-2619. Libris 10339768
- Hedwall, Lennart (1991). ”Den tidiga ryska operan : Glinka och Dargomyjskij”. Musikrevy (Svedala : Musikrevy, 1946-1994) 1991 (46:5),: sid. 263-265. ISSN 0027-4844. ISSN 0027-4844 ISSN 0027-4844. Libris 2225203
Externa länkar [redigera]
- Fria noter av Michail Glinka i International Music Score Library Project
- Wikimedia Commons har media som rör Michail Glinka.
Denna artikel om ett ämne i klassisk musik eller konstmusik är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
