Middelfart

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 55°30′00″N 09°44′00″Ö / 55.50000°N 9.73333°Ö / 55.50000; 9.73333
Middelfart
Köpstad
Sankt Nicolai Kirke
Sankt Nicolai Kirke
Vends Herreds våben 1648.png
Flagga
Middelfarts segl.jpg
Stadsvapen
Smeknamn: "Byen ved Lillebælt"
Land  Danmark
Region Region Syddanmark
Kommun Middelfarts kommun
Koordinater 55°30′00″N 09°44′00″Ö / 55.50000°N 9.73333°Ö / 55.50000; 9.73333
Area
 - kommun 299,93 km²
Folkmängd 14 781 (1 januari 2011)[1]
 - kommun 37 701 (1 januari 2011)[2]
Grundad 1200-talet
Borgmästare Steen Dahlstrøm (Socialdemokraterne)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 5500 Middelfart
Denmark location map.svg
Red pog.svg
Webbplats: www.middelfart.dk/

Middelfart är en tätort som före kommunreformen 1970 haft stadsprivilegier. Den är centralort i Middelfart kommun och ligger vid Lilla BältFyn i Danmark. Orten har 14 781 invånare (1 januari 2011).[1] Ortens gamla namn Melfar betyder "farvattnet man reser emellan" eller "den mellersta överfarten", och syftar därmed till färjetrafiken mellan Jylland och Fyn. Orten är lokaliserad mellan nya Lilla Bältbron och den äldre med samma namn, vid Lilla Bälts smalaste plats.

Från Middelfart är det 11 kilometer till Fredericia, 34 kilometer till Assens och 46 kilometer till Odense.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Middelfart var känt som Mæthlæfar år 1231 och från och med 1301 som Medelfart. Mæthlæ är äldre danska med betydelsen "den mellersta" och far betydde "väg, överfartsled". Tillsammans bildar orden alltså betydelsen "den mellersta vägen" eller "mellanvägen". Namnet anspelar därmed på stadens belägenhet mellan överfartsorterna Bogense och Assens, som var belägna nordöst respektive sydöst om Middelfart.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Middelfart nämns för första gången i Kong Valdemars Jordebog 1231, men det har funnits permanent bebyggelse på platsen sedan 900-talet.[4] Området var redan då viktigt ur trafiksynpunkt då sundet mellan Middelfart och Snoghøj på Jylland utgjorde den kortaste övergången över Lilla Bält. Den blev av allt större betydelse under 1200-talet, främst på grund av de intensifierade förbindelserna mellan Ribe och Köpenhamn.[4] Middelfart tilldelades status som köpstad av kung Erik Klipping 1287-1289 och fick samma privilegier som grannstäderna Assens och Odense 1496 av kung Hans. År 1510 fick stadens borgare ytterligare privilegier då de tilläts att transportera säd och andra varor till Ribe.

Staden var fram till 1872 centrum för färjetrafiken över bältet, då denna övertogs av färjelinjen Strib-Fredericia som togs i bruk.[3] Utöver färjetrafiken var fiske (främst av tumlare) och boskapsexport av betydelse för staden under medeltiden. Av betydelse var även Middelfarts status som en av Fyns fem tullstäder under 1500-talet, vilket bidrog till boskapsexporten och stadens välstånd.[4]

Staden drabbades hårt av det danska inbördeskriget (Grevefejden) 1534-1536, då det blev nedbränt, samt av de därpå följande krigen mot Sverige 1657-1660. Staden förlorade sin rätt att bedriva utrikeshandel och utsattes för hård konkurrens av den nyanlagda staden Fredericia på andra sidan Lilla Bält, som alltmer övertog Middelfarts färjetrafik.[5] Även tullbefogenheterna överfördes till Fredericia och under 1700-talet hade Middelfart (som hade ensamrätt på överfartstrafiken) problem med olagliga transporter över sundet, vilka företogs av de lokala fiskarna.[4] Under 1700- och 1800-talen minskade även fiskenäringen i betydelse, vilket förvärrade situationen. Under 1800-talet fick staden en ekonomisk uppgång. I krigen mot Tyskland 1848 och 1864 var staden en viktig bastion i försvaret av Fyn och blev bombarderat från Jylland av tyska kanoner.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Då jordbruket fick ett uppsving och staden fick en egentlig hamn 1836 ökade handeln i staden. Under 1800-talets första hälft hade staden en blomstrande textilindustri och efter 1890 etablerades järngjuteriet Hess & Søns Jernstøberi och en filial av Nordiske Kabel- og Traadfabriker, vilka kom att dominera stadens industriproduktion under 1900-talets början.[3] Utöver dessa hade det under 1800-talet etablerats flera mindre industriverksamheter i staden. Öppnandet av järnvägen mellan Middelfart och Nyborg var också av betydelse då kommunikationerna med övriga Fyn förbättrades.[5] Under 1900-talet utvecklades Middelfart till en ganska betydelsefull industristad och återfick sin roll som knutpunkt för trafiken mellan Fyn och Jylland då den första Lilla Bältbron öppnades 1935. Detta, tillsammans med utvidgandet av hamnen, var av stor betydelse för stadens näringsliv.[5]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Kända ortsbor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Folketal pr. 1. januar efter byer og tid - Middelfart”. Danmarks Statistik. http://www.statistikbanken.dk/BEF44. Läst 1 juni 2011. 
  2. ^ ”Folketal pr. 1. januar efter byer og tid - Middelfart Kommune”. Danmarks Statistik. http://www.statistikbanken.dk/BEF44. Läst 1 juni 2011. 
  3. ^ [a b c] ”Middelfart”. Gyldendal - Den Store Danske Leksikon. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_geografi/Fyn/Fyn_-_byer/Middelfart. Läst 1 juni 2011. 
  4. ^ [a b c d] ”By og Opland - Middelfart”. Dansk Center for Byhistorie. http://dendigitalebyport.byhistorie.dk/privilegier/by.asp?koebstadID=28. Läst 1 juni 2011. 
  5. ^ [a b c] ”Danmarks Købstæder: Middelfart”. Dansk Center for Byhistorie. http://dendigitalebyport.byhistorie.dk/koebstaeder/by.aspx?koebstadID=28. Läst 1 juni 2011.