Mysteriet på Greveholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mysteriet på Greveholm
Hjularöd.jpg
Exteriörerna till Mysteriet på Greveholm spelades in på Hjularöds slott.
Genre Adventskalender
Regissör Dan Zethraeus
Jesper Harrie
Antal avsnitt 24
Längd (per avsnitt) 15 minuter
Antal säsonger 1
Land Sverige Sverige
Språk Svenska
Produktion
Produktionsbolag Way Creative för SVT Malmö
Sändning
Originalkanal SVT 1
Originalvisning 124 december 1996
Bildformat 4:3
Status Avslutad
Kronologi
Föregångare Jul i Kapernaum (1995)
Uppföljare Pelle Svanslös (1997)
Relaterade program Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012)
IMDb SFDb

Mysteriet på Greveholm var SVT:s julkalender 1996, regisserad av Dan Zethraeus och Jesper Harrie.[1] Den blev en stor tittarsuccé och brukar betraktas som en av de allra mest klassiska och populära av SVT:s julkalendrar.[2]
SVT:s julkalender 2012, Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst, är en uppföljare.

Adventskalendern[redigera | redigera wikitext]

Kalendern visar Greveholms slott.[3] Julkalenderillustrationen till Mysteriet på Greveholm tecknades av Peter Nyrell.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Den tokiga familjen Olsson flyttar ut på landet för att fira jul.[4] Av misstag hamnar de i det ensliga slottet Greveholm i stället för det hus de egentligen skulle hyra. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter mysterier. Storasystern Melitta är dock mycket rädd för spöken (och även spindlar) och vill flytta hem igen. Snart kommer hon i kontakt med tidningsbudet Måns som bestämmer sig för att fotografera spökena Staffan och Jean. Så småningom utvecklas deras vänskap till en kärlekshistoria. Föräldrarna, Leif och Astrid, tror inte på spöken, och är helt ovetande om vilket mysterium som barnen börjar kasta sig in i. Spökena vill nämligen till en början få bort familjen från slottet, men efter ett tag inser de att hemligheterna som ruvar i slottet till sist bör avslöjas en gång för alla.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Inomhusscenerna spelades in i SVT:s studio i Malmö, medan utomhusscenerna spelades in vid Hjularöds slott i Eslövs kommun. Slottet är privatägt och inte öppet för allmänheten. Lucköppningen sköttes av programledarduon Morgan Alling och Lasse Beischer, klädda i gröna och röda kostymer. Innan lucköppningen visade de sina förberedelser inför julen.

I produktionen användes för tiden ambitiösa specialeffekter i 3D. Greve Von Dy (skelettet), Sprak (roboten) och raketen, samt den svävande stenen och andra ”set props” animerades. Animeringarna utfördes till största del av den Malmöbaserade lundakonstnären Peter Nyrell, men även av animatören Per Johnsson .

1999 och 2007 gjordes det omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa på tv hittills, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna.

Den har även sänts i repris ett antal gånger, däremot inte som julkalender utan i 12 avsnitt där originalavsnitten parats ihop till halvtimmeslånga avsnitt.

Avsnitt[redigera | redigera wikitext]

  1. Hus att hyra
  2. Ett märkligt slott
  3. Spökchock
  4. Att tämja ett spöke
  5. En konstig familj
  6. Fällan
  7. Drängen och betjänten
  8. Ögonmått och synvinkel
  9. Oväntat besök
  10. Greve von Dys menuett
  11. Skattjakten
  12. Spöktimmen
  13. Lucia
  14. Skatten
  15. Lekande lätt
  16. Melittas nya vänner
  17. Det var en gång …
  18. Spejaren
  19. En riktig hjälte
  20. Lillan får en idé
  21. Den sista striden
  22. Dioda
  23. Dan före dan
  24. Jul på Greveholm

Soundtrack till Mysteriet på Greveholm[redigera | redigera wikitext]

Den specialskrivna musiken till tv-serien skrevs och framfördes av smålandsgruppen The Creeps.

Datorspel[redigera | redigera wikitext]

Julkalendern gjorde en sådan succé att datorspelsföretaget Young Genius valde att ge ut ett datorspel som byggde på handlingen, och detta fick samma namn som julkalendern. Spelet sålde guld och två uppföljare gjordes: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Manus för datorspelen stod Dan Zethraeus och Peter Nyrell för. Peter Nyrell producerade spelen.

Brädspel[redigera | redigera wikitext]

Ett traditionellt brädspel utgivet av Alga producerades av Peter Nyrell och Ricard Hagerman.

Skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Repris[redigera | redigera wikitext]

Serien visades i repris på SVT 1 under perioden 27 juni8 augusti 1998. Serien har även sänts flera gånger i Barnkanalen, under perioderna 30 oktober18 december 2004, 14 juni5 augusti 2009 och 1423 februari 2011,[5] dock klippt med ungefär 5 minuter från varje avsnitt.[källa behövs]

Video[redigera | redigera wikitext]

Serien utgavs 1997 på VHS och senare även på DVD.[6]

Uppföljare[redigera | redigera wikitext]

Sydsvenskan rapporterade den 8 mars 2011 att SVT Malmö har fått i uppdrag att göra 2012 års julkalender, Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst. Det är en uppföljare till Mysteriet på Greveholm. Medverkar gör bland annat Sanna Persson, Sven Ahlström och Pierre Lindstedt. Även Expressen har publicerat en artikel om uppföljaren.[7] I början av 2014 kommer en spinoff-serie vid namn Leif uppfinner AB att visas på Barnkanalen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jultradition”. http://www.jultradition.se/tv.htm. Läst 2 april 2011. 
  2. ^ ”Sydsvenskan”. 8 mars 2011. http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 5 augusti 2011. 
  3. ^ ”Julkalendrar”. http://helgo.net/emma/julkalendrar.php?y=1996&t=tv. Läst 2 april 2011. 
  4. ^ När Var Hur 1999, Bokförlaget DN, sidan 379–381 – TV:s julkalender 1960-98.
  5. ^ Svensk mediedatabas, läst 21 oktober 2012.
  6. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/001407641. Läst 5 april 2011. 
  7. ^ ”Sydsvenskan”. http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1404600/Favorit-gor-comeback.html. Läst 2 juni 2011.