Nafaanra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nafaanra
Talas i Ghana, Elfenbenskusten
Region Nordvästra hörnet av Brong-Ahafo-regionen i Ghana
Antal talare 61 000
Klassificering Niger-Kongo
Atlant-Kongo
Volta-Kongo
Nordliga
Gur
Senufo
Språkkoder
ISO 639-2 nic
ISO 639-3 nfr

Nafaanra är ett senufospråk som talas i nordvästra Ghana längs gränsen till Elfenbenskusten öster om Bondouko av ungefär 61 000 talare (GILLBT 2003). Talarna kallar sig själva för nafanafolket, men andra kallar dem banda eller mfantera. Som övriga senufospråk är nafaanra ett tonspråk.

Geografi och demografi[redigera | redigera wikitext]

Väster om det område där nafaanra talas finns det talare av kulangospråk, medan talare av gurspråket deg och kwaspråket gonja finns i norr och öster. Den närmaste grannen i öster är dock mandespråket ligbi. Sydöst och söder om nafaanra och ligbi talas akanspråket och abronspråket.

Nafaanra, några grannspråk och andra senufospråk.

Folket nafana bor i det nordvästra hörnet av regionen Brong-Ahafo i Ghana, mestadels i Sampa (huvudorten i distriktet Norra Jaman) och Banda. Enligt Jordan[1] finns det två dialekter av nafaanra: pantera som talas i Banda och fantera som talas i Sampa. Enligt Bendor-Samuel[2] är 79% av orden på Swadeshlistan i de två dialekterna rotbesläktade ord. Banda-dialekten anses central. Benämningarna 'fantera' och 'pantera' är exonymer (används av andra än talarna själva), och anses nedsättande av nafanafolket.

Enligt nafanafolkets tradition kommer de från Elfenbenskusten, från en by som hette Kakala. Enligt Jordan[3] bor enligt nafanafolkets muntligt traderade historia några av deras folk fortfarande där, och de hävdar att om de åker dit kommer de inte att tillåtas att lämna platsen igen. De kom till området runt Banda senare än ligbifolket, vilka enligt Stahl[4] kom dit under tidigt 1600-tal, då från Begho.

Många nafana är tvåspråkiga och talar även twi som är regionens lingua franca. [5]

Enligt Roger Blench[6] är nafaanra andraspråk för de omkring 70 talarna av dompo som bor i närheten av Banda. Dompo troddes vara utdött tills fältarbete av Blench 1998 bevisade motsatsen.

Språkindelning[redigera | redigera wikitext]

Den förste lingvist som nämnde nafaanra var Delafosse[7] 1904, och han kallade språket för ett senufospråk. Westermann[8] förde nafaanra till senufospråken när han indelade de västafrikanska språken. Westermann baserade uppenbarligen sin indelning på den ordlista som fanns i Rapp[9]. Bendor-Samuel[2] som analyserat senufospråken baserat på de listor som fanns i Swadesh et. al. (1966)[10].

Var inom senufospråken som nafaanra skall placeras in är dock mindre klart. Bendor-Samuel[2] anger att nafaanra har 60% rotbesläktade swadeshlisteord gemensamt med 'tenere' (en västlig Senari-dialekt), 59% med 'central senari' (den senari-dialekt som talas runt Korhogo) och 43% med språken deg kabre och dogon som faller utanför senufospråken. Dessa relativt låga procenttal runt 60% tyder på ett relativt avlägset släktskap. På samma sätt har Mensah och Tchagbale[11] fastställt en 38% grad av förståeligehet mellan nafaanra och 'tyebaara' (senari) och av detta dragit slutsatsen att nafaanra enbart är avlägset släkt med denna dialekt. Nafaanra har också hypotetiskt länkats till palaka (kpalaga)[12] samt även med sydliga tagwana-djimini-språk (Mills 1984). De komparativa studierna är ännu inte entydiga.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Stavelsen i nafaanra består av en vokal och maximalt tre konsonanter. En nasal konsonant kan utgöra en egen stavelse, en så kallad syllabisk nasal. Den basala stavelsestrukturen kan schematiseras som: (K1)(K2)V(K3). Språket föredrar KV and KVV. Den första konsonantpositionen kan fyllas av alla konsonanter förutom /r/. I den andra konsonantpositionen kan enbart tremulanter (/r/) eller approximanter (/w, l, j/) förekomma. I den tredje konsonantpositionen kan enbart nasaler (/m n ɲ ŋ/) förekomma, och i så fall är hela stavelsen nasaliserad.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Jordan [13] listar sju orala och fem nasaliserade vokaler. Som i många andra västafrikanska språk anges nasalisering av vokalen i skrift genom att bokstaven {n} skrivs efter vokalen. Vokaler kan vara långa eller korta. Vokalsystemet som helhet påminner mycket om vokalsystemen i andra senufospråk. Antalet orala och nasaliserade vokaler i nafaanra är det samma som i de två nordliga senufospråken supyire och mamara.

Vokalerna i nafaanra
Jordan 1980 Främre Central Bakre
Sluten iĩ uũ
Halvsluten e o
Halvöppen ɛɛ̃ ɔɔ̃
Öppen aã

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan anges ortografiska symboler (skriftsymboler) inom klamrar {} när de skiljer sig från IPA-symbolerna. Märk särskilt det i afrikanska skriftspråk spridda bruket av ‘j’ för IPA [ɟ] och ‘y’ för IPA [j].

Konsonanterna i nafaanra.
Jordan 1980:NAF 5 bilabial labio-
dental
alveolar     palatal     velar labio-   
velar
glottal
klusil p   b   t   d c {ch}   ɟ {j} k   g k͡p   g͡b  
frikativa   f   v s   z ç {sh}     h
nasal m   n ɲ {ny} ŋ ŋ͡m  
tremulant     r        
approximant   w l j {y}    

Konsonantsystemet i nafaanra är ganska likt det i andra senufospråk. I nafaanra finns det bara en belagd tonlös palatal frikativa /ç/. Här kan språket sägas ha en mellanposition mellan de nordliga senufospråken (mamara, supyire) där denna tonlösa palatala frikativa står i kontrast med en tonande palatal frikativa /ʝ/ och de centrala och sydliga senufospråken (till exempel karaboro, senari, djimini) som helt saknar palatala frikativor. I nafaanra finne en enda glottal konsonant - h. Många andra senufospråk har också en enda glottal konsonant, men i viss språk (till exempel supyire, senari och karaboro) realiseras denns som en glottal klusil /ʔ/ och i andra som i nafaanra som en glottal frikativa - /h/ (till exempel mamara).

Toner[redigera | redigera wikitext]

Som övriga senufospråk har nafaanra tre kontrastiva ordtoner: hög, mid och låg. Ton markeras vanligen inte i skriftspråket. De exempel som ges av Jordan [14] [13] är:

  • kúfɔ̀ ‘jams’ (hög-låg)
  • dama ‘två pesewas (mynt)’ (mid)
  • màŋà ‘rep’ (låg)

Jordan nämner kort att mid-tonen ibland är stigande, något som eventuellt kan vara en motsvarighet till de två olika mid-toner som vissa andra senufospråk (till exempel sucite och supyire) har.

Jordan säger också att den höga tonen ibland undergår downstep (ett tonsandhi-fenomen som innebär att en hög ton realiseras som lägre än en därpå följande hög ton), och att även det motsatta fenomenet upstep förekommer.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Nafaanra som andra senufospråk uppvisar det för niger-kongo-språken så typiska systemet med substantivklasser. Med hjälp av suffixsubstantiv anges dessas tillhörighet till en av de fem förekommande substantivklasserna. Pronomen, adjektiv och kopula böjs efter substantivklassen hos det substantiv de refererar till. Ingen förekommande källa beskriver i detalj systemet i nafaanra, men av en kort ordlista (Jordan 1980) kan man dra slutsatsen att nafaanra har ett system av substantivklasser i samma stil som övriga senufospråk.

Den grundläggande ordföljden i nafaanra är subjekt - objekt - verb, som exemplifieras av följande mening:

bibilɛ nya
pojkar DÅTID dem se
SUBJEKT VERBPARTIKEL OBJEKT VERB
Pojkarna såg dem.

Personliga pronomen[redigera | redigera wikitext]

Jordan[14] listar följande pronomina. Pronominalsystemet ser tämligen enkelt ut, men kompliceras av att tempus anges genom en kombination av ett pronomen och en partikel.

Personliga pronomen i nafaanra
Jordan 1980 Singular Plural
1a person ni o
2a person mu e
3e person u pe

Tempus och aspekt[redigera | redigera wikitext]

Tempus och aspekt anges i nafaanra vanligen med framförställda verbpartiklar och med hjälp av själva verbformen. I nafaanra finns tempusen dåtid, näraliggande dåtid och framtid samt pågående aspekt'

I en enkel mening kan konstituenternas ordning schematiskt beskrivas så här: SUBJEKT • (NEGATION) • (TEMPUS) • (ASPEKT) • VERB .

Utöver detta används även vissa tidsadverb och hjälpverb för att uttrycka tempus och aspekt.

Dåtid anges med hjälp av den framförställda verbpartikeln (hög ton, till skillnad från den partikel som uttrycker pågående aspekt och som är i låg ton). Framtid anges med hjälp av partikeln . Enkla meningar utan en framförställd verbpartikel tolkas som näraliggande dåtid. Om aspektpartikel saknas, tolkas meningen vanligen som avslutad.

(Exempelmeningar baserade på Jordan 1978:85-87.)

kòfí sɛ́ DÅTID
 
Kofi DÅTID gå-AVSLUTAT
Kofi gick
kòfí sɛ́ FRAMTID
Kofi FRAMTID gå-AVSLUTAT
Kofi kommer att gå
kòfí   sɛ́ NÄRALIGGANDE
DÅTID
Kofi <omarkerat> gå-AVSLUTAT
Kofi gick precis

Pågående (eller progressiv) aspekt anger att en handling håller på att utföras eller att den utförs upprepade gånger. Pågående aspekt markeras vanligen genom en framförställd verbpartikel (låg ton) i kombination med en förändring av verbets form. Verbet sɛ́ ‘gå’ som används i meningarna nedan har i pågående aspekt formen síé.

I meningar där både dåtidspartikeln och pågåendepartikeln används, sammansmälter dessa till náà. I meningar med näraliggande dåtid utelämnas den framförställda verbpartikeln, och pågående aspekt visas enbart genom verbets form.

kòfí náà síé PÅGÅENDE +
DÅTID
Kofi DÅTID+PÅGÅENDE gå-PÅGÅENDE
Kofi höll på att gå
kòfí wè nà síé PÅGÅENDE +
FRAMTID
Kofi FRAMTID+PÅGÅENDE gå-PÅGÅENDE
Kofi kommer att gå (vara gående)
kòfí   síé PÅGÅENDE +
NÄRALIGGANDE DÅTID
Kofi <omarkerad> gå-PÅGÅENDE
Kofi håller på att gå

Två verbklasser kan urskiljas baserat på hur de uppför sig i meningar med utsatt aspekt. Den ena klassen har två skilda verbformer betingade av aspekt, som i exemplen ovan. Den andra klassen använder samma verbform för båda aspekterna. För meningar i näraliggande dåtid innebär det tvetydighet, då dessa heller inte använder sig av aspektpartikeln. Därför kan meningen kòfí blú (kòfí blú ) tolkas på två sätt:

kòfí blú PÅGÅENDE +
NÄRALIGGANDE DÅTID
Kofi simma-PÅGÅENDE
Kofi håller på att simma
kòfí blú NÄRALIGGANDE DÅTID
Kofi simma-PÅGÅENDE
Kofi simmade precis

De preverbala partiklarna sammansmälter gärna med pronominella subjekt. Så sammansmälter till exempel DÅTID’ med ‘de’ till prá sɛ́ (de-DÅTID gå-AVSLUTAT) ‘de gick’ och FRAMTID’ sammansmälter med till píè sɛ́ (de-FRAMTID gå-AVSLUTAT) ‘de kommer att gå’. När det negativa suffixet -n fogas till subjektet sammansmälter inte de verbpartiklarna med detta.

Frågesatser[redigera | redigera wikitext]

Frågor kan bildas på flera olika sätt i nafaanra. Enkla ja/nej-frågor bildas genom att den satsfinala frågepartikeln fogas till meningen. Frågeordsfrågor (ofta kallade wh-frågor, då de relevanta frågeorden på engelska vanligen inleds med wh: who, what, which och så vidare) har dubbel markering. Dels börjar meningen med ett frågeord, dels avslutas den med frågepartikeln hin.

(Exempel baserade på Jordan 1980:NAF4.)

ja/nej-fråga
u pan
han komma FRÅGEPARTIKEL
Har han kommit?
frågeordsfråga
ŋgi wra nya hin
vad han-DÅTID se FRÅGEPARTIKEL
Vad såg han? lyssna

Räkneord[redigera | redigera wikitext]

Kardinaltalen i nafaanra listades i Jordan (1980:D.1.4) utan tonmarkering. Listan ges nedan kompletterad med tonmarkering från listan i Rapp (1933:66-67) när så har kunnat ske. Några motsvarigheter i supyire ges enligt (Carlson 1994:169).

Observera att sex till nio bildas genom att ett till fyra fogas till siffran 5 kɔɔ med hjälp av konjunktionen na.

Siffra Nafaanra Supyire Kommentarer
1 núnu nìŋkìn
2 shíín shùùnnì
3 táárɛ̀ tàànrè Jämför mpre: eta (Rapp 1933)
4 jíjirɛ̀ sìcyɛ̀ɛ̀rè
5 kúnɔ kaŋkuro
6 kɔ́ɔ̀-ná-nù baa-nì < 5 + 1
7 kɔ́ɔ̀-na-shin baa-shùùnnì < 5 + 2
8 kɔ́ɔ̀-ná-tárɛ̀ baa-tàànrè < 5 + 3
9 kɔ́ɔ̀-ná-jirɛ baa-rìcyɛ̀ɛ̀rè < 5 + 4
10 kɛ́
20 fúlo benjaaga
30 fúlo na kɛ benjaaga na kɛ < 20 + 10
40 fúloe shiin < 20 x 2
50 fúloe shiin na kɛ < 20 x 2 + 10, Rapp féleshen-ná-kɛ
60 fuloe taarɛ < 20 x 3, men jämför Rapp félèko-a-ná-nò
70 fuloe taarɛ na kɛ < 20 x 3 + 10, Rapp féleko-náshèn
80 fuloe jijirɛ < 20 x 4, Rapp féleko-ná-tàrɛ
90 fuloe jijirɛ na kɛ < 20 x 4 + 10, Rapp félèko-ná-nyèrɛ
100 lafaa mpre: ke-lafa (Rapp 1933)
200 lafɛɛ shiin
400 lafɛɛ jijirɛ
1000 kagbenge nunu Rapp láfâ-kɛĭ (< 100 x 10) eller káboŋge
2000 kagbenge shiin

11-19 bildas genom att lägga till 1-9 till 10 med hjälp av konjunktionen mbɔ, till exempel kɛmbɔnunu ‘elva’, kɛmbɔkunɔ ‘femton’.

Exempelmeningar[redigera | redigera wikitext]

mùùrà čàà gbú é nyìè tɛ́ɛ́ lóó  
berättelse något jag vill och-FUT slå och-FUT ditt öra och-FUT det höra
Jag vill berätta en berättelse för dig.
yɛ́ngè kòmó ǹdrá  
sant den där hyena gömma-AVSLUTAT
Det är sant att hyenan gömde sig.
bĺè kpáhù
den dag någon groda inte-där
På en viss dag var inte grodan här.
ẃrè ǹnà kúú
han inte-PÅGÅENDE dem döda-PÅGÅENDE
Han höll inte på att döda dem.
múúrò ḿnà kàà yo
om fisk du-DÅTID-PÅGÅENDE tugga-PÅGÅENDE du-inte DÅTID säga-AVSLUTAT det där
Om du hade hållit på att äta fisk skulle du inte sagt det.

Källa: Jordan (1978:88-90)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Noter utan datumangivelse är hämtade från engelska Wikipedia utan att ha dubbelkontrollerats.
  1. ^ Jordan, Carol & Jordan, Dean (1980a). "Nafaara", i Kropp-Dakubu, M.E. (red.), West African language data sheets, Vol. II. Leiden: West African Linguistic Society / African Studies Centre, 138-143.
  2. ^ [a b c] [Bendor-Samuel, John T. 1971. "Niger-Congo: Gur." i Linguistics in sub-Saharan Africa , 141-78. Current Trends in Linguistics, 7. The Hague: Mouton.
  3. ^ Jordan, Dean (1978). "Nafaara tense-aspect in the folk tale", i Joseph Grimes (red.), Papers on discourse. Dallas: Summer Institute of Linguistics, 84-90.
  4. ^ Stahl, Ann (2004). "Making history in Banda: Reflections on the construction of Africa's past", i Historical Archaeology, 38, 1, 50-56.
  5. ^ Ethnologues sida om nafaanra (engelska) Läst 2007-02-25.
  6. ^ Blench, Roger (1999). Recent Field Work in Ghana: Report on Dompo and a note on Mpre. (PDF)
  7. ^ Delafosse, Maurice (1904) Vocabulaires comparatifs de plus de 60 langues ou dialects parlés à la Côte d' Ivoire ou dans les régions limitrophes (avec des notes linguistiques et ethnologiques, une bibliographie et une carte). Paris: Leroux. (PDF)
  8. ^ Westermann, Diedrich & Bryan, M.A. (1970 [1952]). The Languages of West Africa. Oxford: International African Institute / Oxford University Press.
  9. ^ Rapp, Eugen Ludwig (1933). "Die Náfana-sprache auf der Elfenbeinküste und auf der Goldküste". Mitteilungen des Seminars für Orientalische Sprachen (M.S.O.S.) 36, 3, 66-69.
  10. ^ Swadesh et. al. (1966) 'A preliminary glottochronology of Gur languages', Journal of West African Languages, 3, 2, 27–65.
  11. ^ Mensah, E.N.A.; Tchagbale, Z..1983. Atlas des langues gur de Côte d' Ivoire. p19. Abidjan, Paris: ILA.
  12. ^ Manessy, Gabriel. 1981. "Les langues voltaïques" i Les langues dans le monde ancien et moderne vol. I, Paris, CNRS, p103–110.
  13. ^ [a b] Jordan, Dean. 1980. "Collected Field Reports on the Phonology of Nafaara", Collected Language Notes 17. Legon: Institute of African Studies, University of Ghana.
  14. ^ [a b] Jordan, Carol & Jordan, Dean (1980a). "Nafaara", i Kropp-Dakubu, M.E. (red.), West African language data sheets, Vol. II. Leiden: West African Linguistic Society / African Studies Centre, 138-143.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Engelska Wikipedias primärkällor:

  • Delafosse, Maurice (1904) Vocabulaires comparatifs de plus de 60 langues ou dialects parlés à la Côte d' Ivoire ou dans les régions limitrophes (avec des notes linguistiques et ethnologiques, une bibliographie et une carte). Paris: Leroux.The whole book PDF
  • Jordan, Dean (1978). "Nafaara tense-aspect in the folk tale", in Joseph Grimes (ed.), Papers on discourse. Dallas: Summer Institute of Linguistics, 84-90.
  • Jordan, Carol & Jordan, Dean (1980a). "Nafaara", in Kropp-Dakubu, M.E. (ed.), West African language data sheets, Vol. II. Leiden: West African Linguistic Society / African Studies Centre, 138-143.
  • Jordan, Dean (1980b). "Collected Field Reports on the Phonology of Nafaara", Collected Language Notes 17. Legon: Institute of African Studies, University of Ghana.
  • Painter, Colin (1966) Word lists of two Senufo dialects: Fantera et Pantera. Legon: University of Ghana. (30p)
  • Rapp, Eugen Ludwig (1933). Die Náfana-sprache auf der Elfenbeinküste und auf der Goldküste. [The Náfana language in Ivory Coast and Gold Coast], Mitteilungen des Seminars für Orientalische Sprachen (M.S.O.S.) 36, 3, 66-69.

Övrigt:

  • Blench, Roger (1999). Recent Field Work in Ghana: Report on Dompo and a note on Mpre. PDF
  • Carlson, Robert (1994). A Grammar of Supyire. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.
  • Hartell, Rhonda L. (ed.) (1993). The Alphabets of Africa. Dakar: UNESCO and SIL.
  • Manessy, Gabriel (1981) 'Les langues voltaïques', in: Les langues dans le monde ancien et moderne vol. I, Paris, CNRS, 103–110.
  • Mensah, E.N.A.; Tchagbale, Z. (1983) Atlas des langues gur de Côte d' Ivoire. Abidjan, Paris: ILA.
  • Stahl, Ann (2004). "Making history in Banda: Reflections on the construction of Africa's past", in Historical Archaeology, 38, 1, 50-56.
  • Swadesh et. al. (1966) 'A preliminary glottochronology of Gur languages', Journal of West African Languages, 3, 2, 27–65.
  • Westermann, Diedrich & Bryan, M.A. (1970 [1952]). The Languages of West Africa. Oxford: International African Institute / Oxford University Press.
  • Brɔfu ni yuu (a bridge material to English) Nafaanra. Ghana Institute of Linguistics, Literacy and Bible Translation (1994)
  • Nafaanra dictionary (engelsk PDF), av Dean Jordan vid SIL.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]