Niels Henrik Abel
| Niels Henrik Abel | |
 Porträtt av Johan Görbitz
|
|
| Född | 5 augusti 1802 Nedstrand, Norge |
|---|---|
| Död | 6 april 1829 Froland, Norge |
| Nationalitet | Norsk |
| Forskningsområde | Matematik |
| Institutioner | Universitetet i Oslo |
| Alma mater | Universitetet i Oslo |
| Känd för | Abelsk varietet Abelsk grupp Abels sats |
| Har influerat | Teorin för elliptiska funktioner, serier och ekvationer |
| Religion | Norska kyrkan |
Niels Henrik Abel, född 5 augusti 1802, död 6 april 1829, var en norsk matematiker.
Innehåll |
Betydelse [redigera]
Niels Henrik Abel bevisade att det är omöjligt att lösa den allmänna femtegradsekvationen genom algebraiska operationer. Han gjorde också stora insatser inom teorin för de elliptiska funktionerna. Han har givit namn åt Abelpriset, liksom matematiska begrepp som Abelsk grupp, Abelsk varietet och Abels sats.
Biografi [redigera]
Niels Henrik Abel föddes på Finnøy prästgård i Rogaland. Han växte upp i Gjerstad i nuvarande Aust-Agder, dit fadern kom som präst, liksom dennes fader före honom. 1815 kvalificerade sig Abel för studier vid Katedralskolen i Christiania (Oslo). Där läste han under Bernt Michael Holmboe, som senare avancerade till professor vid stadens universitet (vilket hade instiftats 1811).
Fadern dog 1820 och Abel var på grund av fattigdom tvungen att lita till stöd från välgörare. 1823 mottog Abel en penninggåva av en professor Rasmussen varefter Abel kunde avresa till Köpenhamn för att lägga fram en del matematiska resultat för Søren Degen, professor. I Köpenhamn mötte Abel sin stora kärlek, fröken Christine Kemp. 1824 lät Abel på egen bekostnad trycka den avhandling i vilken han kunde bevisa att det är omöjligt att lösa den allmänna femtegradsekvationen genom algebraiska operationer.
Efter att ha fått ett stipendium av Stortinget kunde Abel fortsätta till Berlin där han träffade August Crelle och publicerade några arbeten i den av honom utgivna tidskriften Journal für die reine und angewandte Mathematik. Sedan påbörjade han en resa som, via Italien, förde honom till Paris. Abel presenterade där några av sina slutsatser för vetenskapsakademin, dock utan att det ledde till att han uppmärksammades. 1827 reste Abel tillbaka till Christiania sedan han ådragit sig tuberkulos.
Innan sjukdomen tog Abels liv hann det ljusna något för honom. Han nådde resultat vad gällde elliptiska funktioner, och han fick en tjänst på universitetet och vid militärhögskolan. Krafter i Berlin, i synnerhet August Crelle, verkade för att Abel där skulle tilldelas en professur. Julen 1828 kom han till Froland i Aust-Agder för att fira högtiden med Christine Kemp, som arbetade där som guvernant. Abel insjuknade redan under helgen, men dödskampen var inte över förrän i april. Abel dog således i relativ fattigdom strax innan han skulle ha fått veta att han utnämnts till professor vid Berlins universitet, brevet som meddelade utnämningen skrev Crelle till Abel endast någon dag efter dennes bortgång. Niels Henrik Abel begravdes vid Froland kirke i Aust-Agder fylke.
Hedersbevisningar [redigera]
Niels Henrik Abel har, efter sin död, erhållet flertal olika hedersbevisningar. Abelpriset är uppkallat till hans ära. Till minne av Abel restes 1908 ett monument signerat Gustav Vigeland i Slottsparken i Oslo. Ön Abeløya i ögruppen Kong Karls land och månkratern Abel är uppkallade efter honom. Han har även porträtterats på norska frimärken och sedlar.
Källor [redigera]
- Abel, Niels Henrik i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
- Abel, N. H. i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1922)
Biblografi [redigera]
- Untersuchung der Functionen zweier unabhängig veränderlichen Größen x und y, wie f(x, y), welche die Eigenschaft haben, daß f(z, f (x,y)) eine symmetrische Function von z, x und y ist, 1826
- Beweis der Unmöglichkeit, algebraische Gleichungen von höheren Graden als dem vierten allgemein aufzulösen, 1826
- Beweis der Unmöglichkeit, algebraische Gleichungen von höheren Graden als dem vierten allgemein aufzulösen, 1826
- Auflösung einer mechanischen Aufgabe, 1826
- Beweis eines Ausdruckes, von welchem die Binomial-Formel ein einzelner Fall ist, 1826
- Ueber die Integration der Differential-Formel..., wenn R und... ganze Functionen sind, 1826
- Untersuchungen über die Reihe: 1 +... u.s.w., 1826
- Ueber einige bestimmte Integrale, 1827
- Recherches sur les fonctions elliptiques, 1827
- Ueber die Functionen welche der Gleichung... genugthun, 1827
- Note sur le mémoire de Mr. L. Olivier No. 4. du second tome de ce journal, ayant pour titre «remarques sur les séries infinies et leur convergence», 1828
- Recherches sur les fonctions elliptiques. (Suite du mémoire Nr. 12. tom. II. cah. 2 de ce journal), 1828
- Remarques sur quelques propriétés générales d'une certaine sorte de fonctions transcendantes, 1828
- Sur le nombre des transformations différentes, qu'on peut faire subir à une fonction elliptique par la substitution d'une fonction donné de premier degré, 1828
- Théorème général sur la transformation des fonctions elliptiques de la seconde et de la troisième espèce, 1828
- Note sur quelques formules elliptiques, 1829
- Mémoire sur une classe particulière d'équations résolubles algébriquement, 1829
- Théorèmes sur les fonctions elliptiqes, 1829
- Démonstration d'une propriété générale d'une certaine classe de de fonctions transcendentes, 1829
- Précis d'une theorie des fonctions elliptiques, 1829
- Précis d'une theorie des fonctions elliptiques. (Suite), 1829
- Mathematische Bruchstücke aus Herrn N. H. Abel's Briefen, 1830
- Fernere mathematische Bruchstücke aus Herrn N. H. Abel's Briefen. (Fortsetzung Band V. S. 336). Schreiben des Herrn N. H. Abel an Herrn Legendre zu Paris, 1831
Se även [redigera]
- Algebra
- Abelpriset
- Abelsk varietet
- Abelsk grupp
- Abels sats
- Elliptisk funktion
- Serie (matematik)
- ekvation
