Nintendo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nintendo Co., Ltd.

Nintendos logotyp sedan 1980-talet. Den nuvarande färgen antogs år 2006.

Nintendo office.jpg
(Övre bild) Nintendos logotyp sedan 1980-talet. Den nuvarande färgen antogs år 2006.[1]
(Undre bild) Utsidan av Nintendos huvudkontor i Kyoto, Japan.
Typ Kabushiki kaisha
Huvudkontor Japan Kyoto, Japan[2]
Nyckelpersoner Satoru Iwata (Global VD)
Shigeru Miyamoto (GM för EAD)
Reggie Fils-Aime (VD för NOA)
Satoru Shibata (VD för NOE)
Bransch Kortspel
TV-spel
Hemelektronik
Produkter Game Boy-serien
Color TV Game
NES
SNES
Nintendo 64
Nintendo GameCube
Nintendo DS
Nintendo 3DS
Wii
Wii U
Antal anställda 5 195 interna
1 988 externa (sen 30 september 2013)[3]
Historia
Grundat 23 september 1889[4]
Grundare Fusajiro Yamauchi
Ekonomi
Omsättning 635.6 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Rörelseresultat 36.1 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Vinst efter skatt 7.2 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Tillgångar 1.4 biljoner Yen (FY 2013)[5]
Eget kapital 1.1 biljoner Yen (FY 2013)[5]
Övrigt
Webbplats Nintendo Japan
Nintendo USA
Nintendo Europa

Nintendo Co., Ltd. (任天堂株式会社 Nintendō Kabushiki gaisha?) är ett japanskt multinationellt hemelektronikföretag som främst tillverkar spelkonsoler och producerar TV-spel. Nintendo är mest känt för spelserierna Super Mario, The Legend of Zelda och Mario Kart. Företaget grundades den 23 september 1889 av Fusajiro Yamauchi,[4] som började tillverka spelkort, men är sedan slutet av 1970-talet mestadels inriktat på tv-spel. I Norden distribueras Nintendos produkter av Bergsala AB.

Nintendo är majoritetsägare till MLB-klubben Seattle Mariners.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Företaget Nintendo grundades av Fusajiro Yamauchi den 23 september 1889. Företagets första produkt var handtillverkade spelkort kallade Hanafuda, försäljningen gick bra och företaget fick anställa flera medarbetare för att kunna bemöta efterfrågan. Fusajiro Yamauchi lämnade över företaget till Sekiryo Yamauchi år 1929.

Företaget har inte alltid gått bra ekonomiskt men har alltid försökt att hitta sysselsättningar för sina anställda så att de inte ska behöva bli utan inkomst. Ett sådant tillfälle uppstod under 1950-talet vilket ledde till att ett antal anställda under en övergångsperiod förtjänade sitt uppehälle genom att köra taxi.

Under slutet av 1960-talet etablerade sig Nintendo på leksaksmarknaden. Bland de produkter de tillverkade fanns en serie ljuspistoler, en teknik de senare använde för att skapa en spelautomat som simulerade lerduveskytte. Under 1970-talet satsade Nintendo mer och mer på den växande arkadmarknaden och 1981 fick de sin första succé. En ung Shigeru Miyamoto fick sin första chans att göra ett spel och resultatet blev Donkey Kong. Året innan släpptes det handhållna spelet Ball, det första i serien Game & Watch. Game & Watch blev en stor succé och cirka 60 olika spel kom att släppas. Kanske var det detta som övertygade Nintendo om att deras framtid fanns i hemprodukter snarare än arkadspel.

1991 introducerades företagets aktier på den japanska börsen. Aktierna går under tickerbenämningen NTDOY [1]. Nintendo bedömde att värdet av de egna aktierna motsvarade ca 30 dollar och lät de egna anställda få förtur till dem. Tanken var att de förmodades stiga i värde och att de därmed skulle ge de anställda som nappat på erbjudandet en viss vinst. Dessvärre steg inte värdet på aktien utan sjönk i stället och har under låga tider stabiliserats på en nivå som är betydligt lägre än köpesumman. Värdet på företagets aktier är idag i nivå eller till och med över den ursprungliga nivån mycket tack vare försäljningsframgångarna med de bägge konsolerna Nintendo DS och Wii.

Som en följd av kraftigt ökad försäljning av konsoler och spel tillverkade av Nintendo har värdet av företagets aktier gått om värdet hos konkurrenten Sony (som har skapat Playstation), men man har inte gått om den andra konkurrenten Microsoft (som tillverkar Xbox).

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Nintendo Entertainment System (NES)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: NES

Den 15 juli 1983 lanserades Famicom, en lansering som tycktes helt dödfödd. Året innan hade spelindustrin formligen kollapsat, framtiden såg ut att tillhöra hemdatorerna och dessutom var Nintendo tvungna att kalla tillbaka de 500 000 första enheterna eftersom hårdvaran var hopplöst buggig. Mot alla odds blev det istället en succé och företaget släppte den även i USA och Kanada 1985-1986 och i Europa och Australasien 1986-1987, men utanför Japan har den alltid hetat Nintendo Entertainment System (NES), eller Nintendo 8-bit som den kallas i folkmun. Eftersom det inte fanns någon riktig konkurrens fick den ett enormt försprång mot senare konsoler som till exempel SEGAs Mark III (kallad Master System i en uppdaterad version). Totalt har konsolen sålts i 64 miljoner exemplar.

Av de tre konsoler som sålt mer än NES är två signerade Sony.

Super Nintendo Entertainment System (SNES)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Super NES

1987 släppte NEC konsolen PC Engine och 1988 släppte SEGA sin Mega Drive i Japan. Till en början fick ingen av dem någon större uppmärksamhet men den modernare tekniken talade för sig själv vilket gjorde att Nintendo började tappa marknadsdelar. Uppföljaren till Famicom nådde de japanska affärerna 1990 och namnet var Super Famicom. Succén lät inte vänta på sig. Svårare blev det i USA och i Europa där SEGAs Mega Drive (kallad Sega Genesis i USA) rönt större framgångar än i Japan. Konsolen fick inte oväntat heta Super Nintendo Entertainment System (eller SNES) i väst. Prestandan på hårdvaran var aningen bättre än Mega Drivens men såpass marginellt att skillnaden berodde mer på vilka spel man jämförde. Allt var upplagt för det första stora konsolkriget. I slutändan sålde SNES:en bättre och hade fler spel men det handlade inte längre om total dominans.

CD-ROM:ens genombrott var inte begränsad till hemdatormarknaden, många aktörer på TV-spelsmarknaden försökte hänga på genom att utveckla CD-ROM-expansioner till sina konsoler. Så tidigt som 1989 släppte NEC en sådan expansion till PC Engine och 1991 kom SEGA:s Mega CD. Nintendo ville givetvis inte vara sämre och redan innan deras SNES fanns på marknaden påbörjades ett samarbete med Sony för att kunna förse den med CD-ROM. Samarbetet avbröts 1991 eftersom SONY började agera mer och mer självständigt och istället vände sig Nintendo till Philips för att skapa en CD-ROM-expansion som skulle vara kompatibel med deras CD-I. Eftersom Sony redan hade försett SNES:en med ett ljudchip var Nintendo dock beroende av Sony och ett tredje samarbete påbörjades, nu med både Sony och Philips. Men Nintendo fick kalla fötter och drog sig ur efter att Sega floppade med en CD-ROM-expansion till en av sina konsoler. Någon färdig produkt blev det alltså aldrig. Resultatet blev istället att Sony fortsatte på egen hand att utveckla en egen konsol med samma namn de använt under hela samarbetet med Nintendo, PlayStation. Denna egna konsol släpptes 1994 och kom att ytterligare försvaga Nintendos position på marknaden.

Game Boy[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Game Boy

1989 gav Nintendo ut sin första bärbara konsol kallad Game Boy. Sammanlagt har konsolerna som ingår i Game Boy-serien sålt 120 miljoner exemplar och är därmed världens mest sålda konsol. Konsolen såldes till en början tillsammans med ett exemplar av spelet Tetris. Denna handhållna konsol var den naturliga syntesen mellan NES och Game & Watch. Den monokroma grafiken var ett stort steg tillbaka jämfört med NES men det kompenserades med ett mycket kompakt format och en batteritid som dagens bärbara konsoler inte kommer i närheten av. Antagligen är det dessa två styrkor som gjorde att tekniskt överlägsna konsoler (som Ataris Lynx från samma år och SEGAs Sega Game Gear från året därpå) inte kom i närheten av Game Boy:ens framgångar.

Virtual Boy[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Virtual Boy

Som en fortsättning på Game Boy utvecklade Nintendo en virtual reality-inspirerad konsol, Virtual Boy. Den består av en batteridriven enhet som ställs på ett bord. Användaren tittar in i den och får då olika bilder för vardera ögat, vilket ger möjligheten att skapa 3D-djup.

Virtual Boy började säljas i Japan och Nordamerika i mitten av 1995, men tillverkades bara i ett år och lanserades inte i Europa. Kritiken var i stort negativ. Marknadsföringen var undermålig, maskinen var klumpig och obekväm att använda, 3D-effekten gav användarna huvudvärk och gjorde dem illamående, och maskinen saknade funktionen att följa huvudets rörelser vilket gjorde att spelen kändes lika platta som tidigare konsolers spel.

Virtual Boy räknas som Nintendos största flopp.

Game Boy Pocket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Game Boy Pocket

Game Boy Pocket (1996) är uppföljaren till Game Boy och är betydligt mindre än sin föregångare, display med bättre kontrast samt behövde bara 2 st AAA-batterier medan gamla Game Boy behövde 4 st AA-batterier. Alla Game Boy-spelen fungerade på båda enheterna.

Nintendo 64[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nintendo 64

Nintendo valde istället för cd-tekniken att skapa en 64-bitarskonsol utan cd-ROM. Ett samarbete med Silicon Graphics påbörjades 1993, och utvecklandet av maskinen, då under projektnamnet Project Reality, inleddes. Senare bytte konsolen namn till Ultra 64, men efter antal förseningar och ett namnbyte senare släpptes den under namnet Nintendo 64 1996. Vid det här laget hade PlayStation redan blivit en enorm framgång som lockade helt nya grupper av spelare och trots att den bara hade en 32-bitsprocessor kunde den i många fall erbjuda bättre grafik på grund av den överlägsna lagringskapacitet cd-ROM-mediet erbjöd vilket särskilt märktes på texturer. Tredjepartsutvecklarna svek Nintendo men företaget producerade många egna högkvalitativa spel varav flera byggde på spelserier som etablerats redan under NES-tiden. Största framgångarna av dessa blev Super Mario 64 och The Legend of Zelda: Ocarina of time. Det gjordes också ett tillägg till Nintendo 64 vid namn Nintendo 64 Disk Drive.

Game Boy Color[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Game Boy Color

Game Boy Color är den första bärbara konsolen med färgskärm. Konsolen lanserades i Sverige 1998. Konsolen är bakåtkompatibel med spel utgivna till tidigare konsoler som ingår i Game Boy-serien.

Game Boy Advance[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Game Boy Advance

I mars 2001 släppte Nintendo ytterligare en bärbar konsol som döptes till Game Boy Advance, även denna bakåtkompatibel. Denna konsol hade skarpare grafik, ungefär motsvarande den på Super NES. 2003 släpptes en ny variant av Game Boy Advance, kallad Game Boy Advance SP. Förutom att SP-varianten var mindre hade den även bakgrundsbelysning, vilket gjorde det möjligt att spela även i dunklare ljus eller totalt mörker. Nintendo släppte 13 september 2005 ytterligare en Game Boy Advance-variant kallad Game Boy Micro. Game Boy Micro har en mer slimmad design och är betydligt mindre än tidigare modeller, men kan enbart spela Game Boy Advance-spel.

GameCube[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nintendo GameCube

Den 14 september 2001 släpptes konsolen GameCube i Japan, denna gång utan stöd av något Mario-spel. Istället byggde mycket av konsolförsäljningen ironiskt nog på Sega-spelet Super Monkey Ball. Efter en tid kom dock Super Mario Sunshine ut på marknaden, och försäljningen ökade något. Under denna tid släpptes också den bärbara konsolen Game Boy Advance, som gjort succé över hela världen, speciellt efter att uppgraderingen Game Boy Advance SP släppts. GameCube blev aldrig riktigt den succé som Nintendo hade hoppats. Eftersom den ansågs ha sämre prestanda än de konkurrerande konsolerna Xbox och Playstation 2 (vilket var felaktigt i relation till PS2), I Europa blev konsolen dock förhållandevis populär, bland annat såldes den tillsammans med spelet Mario Kart: Double Dash.

Nintendo DS[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nintendo DS

E3-mässan 2004 visades Nintendo DS upp. Nintendo sade att den skulle släppas under året. Designen förändrades dock innan den släpptes den 21 november i USA, det var första gången Nintendo lanserade en ny maskin på en annan marknad än den japanska. 2 december släpptes den även i Japan. Maskinen har två separata LCD-skärmar, varav den ena är en pekskärm. På maskinen kan man även använda spel från Game Boy Advance. 2005 släpptes Nintendo DS i övriga världen. 11 mars 2005 kom den till Sverige. Nintendo DS har släppts i en ny version kallad Nintendo DS Lite. Försäljningen av Nintendo DS har blivit en stor succé och har, tvärtemot vad experterna trott, slagit konkurrenten Sonys handhållna spelkonsol PSP. Trots sämre prestanda säljs det nästan dubbelt så många Nintendo DS konsoler jämfört med antalet PSP konsoler i Japan. Liknande siffror finns att tillgå i resten av världen om än inte i samma utklassningsstil.

Nintendo DSi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nintendo DSi

Nintendo DSi är den tredje modellen av Nintendos spelkonsol Nintendo DS. Den släpptes i Japan den 1 november 2008 och hade europapremiär den 3 april 2009.

Nintendo DSi har två kameror med 0,3 megapixels upplösning. Enheten har två skärmar som vardera är på 3,25 tum, vilket 8,33% större per skärm än Nintendo DS Lite. Skärmarna har samma upplösning som den tidigare Nintendo DS, det vill säga 256x192 pixlar. Enheten kan inte spela Game Boy Advance-spel då den saknar en Game Boy Advance-port. Game Boy Advance-porten har istället ersatts med en kortläsare och spelkonsolen kan därmed laddas med spel från till exempel Wii Shop Channel. Alla Nintendo DS spel går dock att spela på Nintendo DSi. Enheten är 12% tunnare än föregångaren.

Processorns klockfrekvens har höjts till 133 MHz, primärminnet är utökat till 16MB därtill finns ett inbyggt flashminne på 256MB för lagring av nedladdade spel.

Enheten är försedd med en webbläsaren Opera som är utvecklad av det norska företaget Opera Software ASA. Webbläsaren Opera finns även till Wii och Nintendo DS.

I Japan såldes Nintendo DSi i cirka 500 000 exemplar på en månad.[7]

Nintendo DSi LL/XL[redigera | redigera wikitext]

Nintendo DSi LL/XL är uppföljaren till Nintendo DSi och släpps den 21 november 2009 i Japan. Den kom att släppas i Europa och Nordamerika den 5 mars. Nintendo DSi LL/XL kommer att ha en 4,2 tum stor skärm samt en medföljande pekpenna som är något större.

Nintendo 3DS[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nintendo 3DS

Nintendo 3DS är nästa konsolserie bärbara spel och den släpptes våren 2011. Den kan visa 3d utan glasögon och även ha gyroskåp och rörelsesensor. den har ha stöd för DS-spel och dsiware. Den kan även ta foton i 3d och det går rykten om att den går även spelar in film i 3d. Den ska kunna vara uppkopplad hela tiden (även när den är avstängd) vilket möjliggör nya sätt att spela på. Den har nästan lika bra grafik som Wii och lika snabb processor.

Wii[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Wii

Nintendos femte stationära konsol, Wii, släpptes i Europa den 8 december 2006. Med dess originella kontroller, Wii Remotes, som uppfattar rörelse och position fokuserar Wii på spelupplevelse och spelglädje istället för prestanda. Konsolen lanserades tillsammans med spelet Wii Sports och det blev den snabbast säljande konsolen vid lansering någonsin.[källa behövs]

Wii är bakåtkompatibel med spel och tillbehör för GameCube och innehåller en emulator kallad Virtual Console som är kompatibel med nerladdade spel från Nintendos tidigare konsoler samt Sega Mega Drive, Turbografx-16, TurboGrafx-CD, Neo-Geo och MSX.

I februari 2008 lanserades tillbehöret Wii Balance Board tillsammans med spelet Wii Fit. Det är en platta, på vilken spelaren kan stå, som känner av hur vikten fördelas.

Wii U[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Wii U

Övrig hårdvara[redigera | redigera wikitext]

Triforce[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Triforce (arkadspel)

Triforce är en arkadmaskin som till viss del bygger på samma hårdvara som används i Gamecube. Systemet har utvecklats av Nintendo tillsammans med Namco och Sega.

Används dessutom i Zelda serien som "magisk symbol"

Kritik och rättstvister[redigera | redigera wikitext]

Nintendo har ofta kritiserats för den kontroll de utövar på marknaden. Många ser dock företagets politik som en garant för genomgående hög kvalitet.

Under 1980-talet fick de amerikanska tredjepartsutvecklarna ställa upp på extremt hårda villkor vilket möjliggjordes av Nintendos totala marknadsdominans. Bland annat fick de lova att de producerade spelen skulle vara Nintendoexklusiva i två år. Detta ledde till ett flertal rättstvister och till slut, i början av 1990-talet blandade sig USA:s kongress och FTC in i konflikten. 1991 nåddes en uppgörelse som ålade Nintendo att ge ett tillgodokvitto på $5 vid köp av ett nytt spel till alla amerikanska konsumenter som köpt ett nintendospel mellan juni 1988 och december 1990. Nintendos marknadsdominans fick således en hjälp på traven av amerikanska staten.

2002 fälldes Nintendo i EG-domstolen för att de upprättat en kartell med sina europeiska distributörer, vilken motverkat export av Nintendo-produkter mellan europeiska länder med olika prisnivåer och på så sätt motverkat naturlig priskonkurrens. Det var perioden 1991-1998 som granskades och den största prisskillnaden inträffade 1996 då produkter kunde vara så mycket som 65 % dyrare i Nederländerna och Spanien än i Storbritannien. Nintendo bötfälldes på motsvarande 1,5 miljarder kronor. Som kuriosa kan nämnas att undersökningen leddes av en italienare vid namn Mario.

Spelkonsoler[redigera | redigera wikitext]

Stationära konsoler[redigera | redigera wikitext]

Konsolnamn Utgivningsdatum Försäljning
Gren Familj Variation/tillägg Japan Nordamerika Europa Australien Sydkorea
Color TV Game Color TV-Game 6 1977–80 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet 1977–80[källa behövs] 3 miljoner (sen 1980)[8]
Color TV-Game 15
Color TV-Game Racing 112
Color TV-Game Block Breaker
Computer TV-Game
Nintendo
Entertainment System
Nintendo
Entertainment System
Nintendo Entertainment System 15 juli 1983 18 oktober 1985 1 september 1986 1 juli 1983 18 oktober 1985[källa behövs] 61.91 miljoner (sen september 2013)[9]
Famicom Disk System 21 februari 1986 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
Famicom Titler 1989 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
Twin Famicom 1 juli 1986 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
NES-101 model Ej utgivet Ej utgivet
Nintendo M82 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
C1 NES TV 1983 1989 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
Super Nintendo
Entertainment System
Super Nintendo Entertainment System 21 november 1990 23 augusti 1991 11 april 1992 12 oktober 1991 December 1990[källa behövs] 49.10 miljoner (sen september 2013)[9]
Satellaview 23 april 1995 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
SNES-101 20 oktober 1997
SF-1 SNES TV 5 december 1990 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
Nintendo 64 Nintendo 64 23 juni 1996 29 september 1996 1 mars 1997 1 mars, 1997 1 mars 1997[källa behövs] 32.93 miljoner (sen september 2013)[9]
(Nintendo 64DD) 15 000[10]
Nintendo 64DD 29 augusti 2000 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
iQue Player Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet November 17, 2003
Nintendo GameCube Nintendo GameCube 14 september 2001 18 november 2001 [11] 3 maj 2002 19 juni 2002 1 juni 2001[källa behövs] 21.74 miljoner (sen september 2013)[9]
Panasonic Q 13 december 2001 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet
Wii Wii Wii 2 december 2006 19 november 2006 8 december 2006 7 december 2006 26 april 2008[12] 100.30 miljoner (sen september 2013)[9]
Wii Family Edition Ej utgivet Oktober 2011 Oktober 2011 Oktober 2011 Ej utgivet
Wii Mini Ej utgivet 7 december 2012 15 mars 2013 Ej utgivet Ej utgivet
Wii U Wii U 8 december 2012[13] 18 november 2012 30 november 2012 30 november 2012[14] Ej utgivet 3.91 miljoner (sen september 2013)[9]
Wii U Basic (8GB)
Wii U Deluxe/Premium (32GB)

Bärbara konsoler[redigera | redigera wikitext]

Konsolnamn Utgivningsdatum Försäljning
Gren Familj Variationer Japan Nordamerika Europa Australien Sydkorea
Game & Watch Game & Watch Silver 43.4 miljoner [15]
Game & Watch Gold
Game & Watch Wide Screen
Game & Watch New Wide Screen
Game & Watch Multi Screen
Game & Watch Tabletop
Game & Watch Panorama
Game & Watch SuperColor
Game & Watch Micro Vs. System
Game & Watch Crystal Screen
Game & Watch Disk Kun
Game & Watch Mini Classics
Game Boy Game Boy Game Boy 21 april 1989[16] 31 juli 1989[17] 28 september 1990 Ej utgivet Ej utgivet 118.69 miljoner (sen september 2013)[9]
Game Boy Pocket
Game Boy Light
Game Boy Color 21 oktober 1998 18 november 1998 23 november 1998 27 november 1998 Ej utgivet
Game Boy Advance Game Boy Advance 21 mars 2001 11 juni 2001 22 juni 2001 Ej utgivet Ej utgivet 81.51 miljoner (sen september 2013)[9]
Game Boy Advance SP
Game Boy Micro
Nintendo DS Nintendo DS Nintendo DS 2 december 2004 21 november 2004 1 mars 2005 24 februari 2005 Ej utgivet 153.96 miljoner (sen september 2013)[9]
Nintendo DS Lite 2 mars 2006 11 juni 2006 23 juni 2006 1 juni 2006 Ej utgivet
Nintendo DSi 1 november 2008 5 april 2009 3 april 2009 2 april 2009 15 april 2010
Nintendo DSi XL 21 november 2009 28 mars 2010 5 mars 2010 15 april 2010 Ej utgivet
Nintendo 3DS Nintendo 3DS 26 februari 2011[18] 27 mars 2011[19] 25 mars 2011[20] 31 mars 2011[21] 28 april 2012[22] 34.98 miljoner (sen september 2013)[9]
Nintendo 3DS XL 28 juli 2012 19 augusti 2012 28 juli 2012 23 augusti 2012 20 september 2012
Nintendo 2DS Ej utgivet 12 oktober 2013 12 oktober 2013 12 oktober 2013 Ej utgivet

Övriga konsoler[redigera | redigera wikitext]

Konsolnamn Japan Nordamerika Europa Australien Sydkorea Försäljning
Nintendo PlayStation (SNES-CD) Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet N/A
Virtual Boy 21 juli 1995 14 augusti 1995 Ej utgivet Ej utgivet Ej utgivet 770 000 (sen 2013)

Spel[redigera | redigera wikitext]

Förutom spelkonsoler har Nintendo, likt Sega, gjort egna spelfigurer som till slut blivit symboler för Nintendo. Ett urval av spelserier som finns utgivna för flera olika Nintendo-konsoler:

Viktiga personer med anknytning till företaget[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nintendo News:Nintendo switched logos "two years" ago”. ComputerAndVideoGames.com. http://www.computerandvideogames.com/202585/nintendo-switched-logos-two-years-ago/. Läst 2010-06-01. 
  2. ^ ”International Distributors - Company List”. Nintendo. http://www.nintendo.com/corp/distributors_international.jsp. Läst 2008-11-17. 
  3. ^ ”会社概要” (på japanska). Nintendo Co., Ltd. http://www.nintendo.co.jp/corporate/outline/index.html. Läst 2012-07-14. 
  4. ^ [a b] ”Company History” (på japanska). Nintendo. http://www.nintendo.co.jp/corporate/outline/index.html. Läst 2006-07-29. 
  5. ^ [a b c d e] ”Consolidated Results for the Years Ended March 31, 2012 and 2013” (PDF). Nintendo Co., Ltd. 2013-04-24. http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2013/130424e.pdf. Läst 2013-04-27. 
  6. ^ ”Nintendo” (på engelska). Nintendo Life. http://www.nintendolife.com/companies/nintendo. Läst 4 april 2012. 
  7. ^ Tom Magrino (2008-12-02). ”DSi sales surpass 535K in Japan”. GameSpot. http://www.gamespot.com/news/6201851.html. Läst 2 november 2009. 
  8. ^ Sheff, David; Eddy, Andy (1999), Game Over: How Nintendo Conquered the World, GamePress, s. 27, ISBN 978-0-9669617-0-6, ”Nintendo entered the home market in Japan with the dramatic unveiling of Color TV Game 6, which played six versions of light tennis. It was followed by a more powerful sequel, Color TV Game 15. A million units of each were sold. The engineering team also came up with systems that played a more complex game, called "Blockbuster," as well as a racing game. Half a million units of these were sold.” 
  9. ^ [a b c d e f g h i j] ”Consolidated Sales Transition by Region” (PDF). Nintendo. 2013-10-29. http://www.nintendo.co.jp/ir/library/historical_data/pdf/consolidated_sales_e1309.pdf. Läst 2013-10-30. 
  10. ^ ”NUS: Nintendo64”. Maru-chang.com. http://maru-chang.com/hard/nus/english.htm. Läst 2013-09-17. 
  11. ^ Becker, David. ”Nintendo reports record GameCube launch”. CNET. http://news.cnet.com/2100-1040-276374.html. 
  12. ^ ”Korea – Wii launch date confirmed, and more info”. http://gonintendo.com/?p=40152. 
  13. ^ ”Nintendo Announces Europe and Japan Wii U Release Dates, Pricing”. Forbes. 13 September 2012. http://www.forbes.com/sites/danielnyegriffiths/2012/09/13/nintendo-announces-europe-and-japan-wii-u-release-dates-pricing/. Läst 13 September 2012. 
  14. ^ ”Aussie Wii U Price and Release Date Revealed”. Kotaku. 13 September 2012. http://www.kotaku.com.au/2012/09/aussie-wii-u-price-and-release-date-revealed. Läst 13 September 2012. 
  15. ^ ”Iwata Asks: Game & Watch”. Nintendo of America. http://iwataasks.nintendo.com/interviews/#/clubn/game-and-watch-ball-reward/0/3. Läst 2013-06-23. 
  16. ^ ”retrodiary: 1 April – 28 April”. Retro Gamer (Bournemouth: Imagine Publishing) (88): sid. 17. April 2011. ISSN 1742-3155. OCLC 489477015. 
  17. ^ White, Dave (July 1989). ”Gameboy Club”. Electronic Gaming Monthly (3): sid. 68. 
  18. ^ Harris, Craig (September 28, 2010). ”Nintendo Conference 2010 Details”. IGN. http://www.ign.com/articles/2010/09/29/nintendo-conference-2010-details. 
  19. ^ Kaluszka, Aaron (January 19, 2011). ”3DS North American Price, Date, Colors Set”. Nintendo World Report. http://www.nintendoworldreport.com/news/24774. 
  20. ^ ”Supplementary Information about Earnings Release” (PDF). Nintendo. October 29, 2010. 9. http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2010/101029e.pdf. Läst 2010-11-07. 
  21. ^ Nick [3DS XL] 19 augusti 2012 Vuckovic (February 8, 2011). ”Nintendo 3DS launches in Australia on March 31st for $349”. Vooks.net. http://www.vooks.net/story-19909-Nintendo-3DS-launches-in-Australia-on-March-31st-for-349.html. Läst 2011-02-08. [död länk]
  22. ^ ”'Super Mario 3D Land', Launched with Nintendo 3DS stimultaneously in April 28” (på koreanska). Ruliweb. March 22, 2012. http://ruliweb.daum.net/news/528/view/RN20120322095325000-41317.daum. Läst 2012-06-07. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]