Gruvprojektet Norra Kärr

(Omdirigerad från Norra Kärr)
Den svarta polygonen utgör de ungefärliga gränserna för gruvprojektet Norra Kärr.[1]
Förenklad geologisk karta över Norra Kärr[2]

Gruvprojektet Norra Kärr är ett projekt som syftar till att undersöka om Norra Kärr, 15 kilometer norr om Gränna i Jönköpings kommun och Ödeshögs kommun, är en lämplig plats för brytning av vissa sällsynta jordartsmetaller, så kallade REE (Rare earth elements), vilket genomförda undersökningar antyder. Platsen är känd för att ha många ovanliga mineral och Norra Kärr är typlokal för fluoro-leakeit NaNa2(Mg2Al2Li)(Si8O22)F2.[3]

Fyndigheten består av en spricka i urberget, som för omkring 1 545 miljoner år sedan fyllts med en nefelinsyenitisk alkalibergart. Huvudsakligen består formationen av grännait, som innehåller mineralen eudialyt och katapleiit. Andra bergarter i formationen innehåller bland annat alkaliamfibol, någon gång tillsammans med alkalipyroxen.[4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Indikationer i början av 1900-talet ledde till att fyndigheten upptäcktes och beskrevs 1906 av geologen Alfred Elis Törnebohm.[5] Under och strax efter andra världskriget sökte Sverige av utlandet oberoende tillgång till strategiska mineral och Boliden AB fick rätt till brytning som påbörjades 1949. Boliden bedömde att med den tidens teknik skulle separation av nefelin från fältspat och det järnhaltiga mineralet ägirin bli svår. Samtidigt hittades rika förekomster av monazit och zirkon i Brasilien.[6]

Boliden AB återupptog utforskningen av nefelin, zirkon[källa behövs] och hafnium genom att gräva två diken tvärsöver fyndigheten. Det norra diket som var 244 meter visade på 1,9 % ZrO2 (zirkoniumdioxid) och det södra diket som var 149 meter 1,49 % ZrO2. Täkttillståndet utnyttjades aldrig kommersiellt och Boliden gav upp sina rättigheter 2001.[7]

Riksintresse[redigera | redigera wikitext]

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har konstaterat att denna fyndighet är viktig både för Sverige och Europa. Myndigheten punktmarkerade 1994[8] att Norra Kärr utgjorde riksintresse avseende värdefulla ämnen och material enligt 2 kap. 7 § andra stycket lagen (1987:12) om hushållning av naturresurser mm. I maj 2011 beslutade SGU en detaljavgränsning av det nämnda riksintresset enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken.[8]

Förslaget till detaljavgränsning hade sänts för kännedom och eventuella synpunkter till Jönköpings och Ödeshögs kommuner. Ödeshögs kommun avstyrkte förslaget utan motivering.[8]

SGU och Statens naturvårdsverk har sammanställt en förteckning över förekomsten av ämnen och material som är eller kan bli av så stor betydelse från försörjningssynpunkt att de är av riksintresse enligt 2 kap 7 § andra stycket lagen (1987:12) om hushållning av naturresurser mm. (Beslut Dnr 41-58/93).[9] Bestämmelserna har numera intagits i Miljöbalken.

Arbeten 2009-2016[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2009 har det kanadensiska Tasman Metals Ltd den exklusiva rättigheten att undersöka området.[10] Större delen av området ligger i Jönköpings kommun men den norra mindre delen ligger i Ödeshögs kommun på gården Lakarps mark. År 2009 lät Tasman utöra en geologisk studie av Norra Kärrområdet.[11]

Före jul 2009 började Tasmet AB, ett helägt dotterbolag till Tasman Metals Ltd, att provborra. Totalt borrade man 26 hål om tillsammans 3 300 meter. Resultaten var uppmuntrande. Halterna av REE var högre än beräknat och halten av radioaktiva ämnen lägre. Tasman beslöt då att öka tillförlitligheten och ytterligare 23 nya borrhål med mindre avstånd mellan hålen utfördes. Kostnaden för borrning låg på c:a 100 US $ per meter.

Resultaten från undersökningarna visade att det i Norra Kärr finns höga halter av yttrium och dysprosium, som båda är eftertraktade tunga sällsynta jordartsmetaller. Dessutom finns höga halter av zirkonium. Bergarterna grännait, lakarpit, kaxtorpit och pulaskit har påträffats.[3] Även uran och torium men i mycket låga[12] halter har visats finnas.[13]

I februari 2012 hade totalt cirka 50 hål borrats på tillsammans 13 000 meter.[14]

Planer[redigera | redigera wikitext]

Brytningen är tänkt att ske som ett dagbrott. Området är planerat till 149 hektar och dagbrottet kan bli 250 meter djupt.[15]

I dag räknas Norra Kärr som världens fjärde största fyndighet av tunga jordartsmetaller efter Nechalacho i norra Kanada, Kvanefjeld på södra Grönland och Strange Lake, Kanada. Ser man även till koncentrationen ligger Norra Kärr internationellt högst i klassen. I Norra Kärr utgör de tunga jordartsmetallerna 52 procent av totala halten av sällsynta jordartsmataller. Fördelningsiffran 52 % har räknats på de ingående ämnen som om de är metalloxider, inte som metaller. Närmast kommer projekten Strange Lake med 42 procent och Kutessay II med 46 procent i Kirgizistan.

Den totala tillgången i Norra Kärr bedöms vara minst 60,5 miljoner ton. Förmodligen kommer Tasman Metals endast att bryta malmen och koncentrera den i Norra Kärr, men företaget undersöker också möjligheten till vidareförädling. Själva anrikningen och renframställningen kan göras i Estland där det redan finns en anläggning som ägs av Molycorp.[16]

Malmmineral[redigera | redigera wikitext]

Tasman Metals AB meddelar att det egentliga malmmineralet är eudialyt Na15Ca6(Fe2+,Mn2+)3Zr3(Si,Nb)(Si25O73)(O,OH,H2O)3(Cl,OH)2. Tasman Metals AB avser att magnetseparera mineralet från resten av malmen. REE kan ingå i eudialyt i stället för några av grundämnena i formeln. Tasman Metals AB avser inte nu att utvinna zirkonium, hafnium eller niob utan de hamnar i en restprodukt som lagerhålls för framtida utvinning.[17]

Ansökan om koncession[redigera | redigera wikitext]

Tasmet AB ansökte hos Bergsstaten om bearbetningskoncession för området Norra Kärr och lämnade även in ansökan om samråd enligt 3, 4 och 6 kap. miljöbalken[18] till Länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen granskade handlingarna och infordrade ytterligare underlag för att kunna bedöma vilket intresse som skulle ges företräde till marken.[19]

Länsstyrelsen ansåg att ansökan skulle kompletteras på dessa punkter:

  • Redogörelse för hur riksintresset för kommunikationer (E4) enligt 3 kap. 8 § miljöbalken påverkas av vibrationer i samband med sprängningar inom koncessionsområdet, särskilt risken för sättningar.[20]
  • Redogörelse som beskriver hur verksamheten inom koncessionsområdet kommer att påverka Natura 2000-områdena Narbäck, Holkaberg, Vendelstorp och Vättern.
  • Redovisning av bakgrundshalter i marken med avseende på tungmetaller, uran och torium samt en redovisning med bedömning av risk för att dessa ämnen sprids i samband med gruvbrytningen.
  • Beskrivning av om verksamheten är förenlig med översiktsplanen för Ödeshögs kommun.

I maj 2013 gav Bergsstaten bearbetningskoncession för brytning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr.[21] Beslutet överklagades till regeringen. I januari 2014 beslutade regeringen att inte upphäva beviljandet om bearbetningskoncession och avslog därmed överklagandet.[22]

För att provbrytningen skall kunna starta återstod bland annat att mark- och miljödomstolen gav verksamheten miljötillstånd, i vilken det även skall fastställas att bolaget kan lämna ekonomisk säkerhet för efterbehandling av marken.[22][23] Mark- och miljödomstolen beslutade den 31 mars 2014, efter att privatpersoner och naturskyddsföreningar överklagat, att bevilja miljötillstånd för provbrytning.[24][25]

Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen. Den 17 juni 2014 meddelade Tasman metals att Mark- och miljööverdomstolen beslutat att inte ge överklagandet prövningstillstånd.[26] Mark- och miljödomstolens beslut från mars 2014 står därmed fast.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade dom den 22 februari 2016 som upphäver regeringsbeslut såvitt det gäller tillstånd till bearbetningskoncession. Tasman Metals tillstånd för provbrytning har också gått ut utan att tillståndet tagits i anspråk. Den ansökan om förlängning som varit för prövning vid Länsstyrelsen Östergötland har dragits tillbaka av bolaget.[25]

Naturvärden i Gyllingesjön, Stavabäcken och Narbäcken[redigera | redigera wikitext]

På uppdrag av Tasman Metal Ltd utfördes provtagningar, undersökningar och analyser av vatten, sediment, kiselalger, bottenfauna och fisk från Narbäcken, Stavabäcken och Gyllingesjön.

I Gyllingesjön dominerade tvåvingar. Vid provfiske fångades fyra olika arter, abborre, gädda, småvuxen mört och ruda.

I Stavabäcken dominerades bottenfaunan av tvåvingar.

Bottenfaunan i övre delen av Narbäcken dominerades av tvåvingar. Vid nedre delen dominerade dagsländor.[27]

Arbeten 2021-ff[redigera | redigera wikitext]

Greena Mineral AB (namnbyte från tidigare Tasman Metals AB) publicerade i augusti 2021 en ny plan för projektet i formen av en teknisk rapport enligt den kanadensiska standarden NI43-101. Rapporten presenterar de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en brytning av malmen över 26 år och produktion av sällsynta jordartsmetaller, industrimineralet nefelinsyenit, zirconia och nioboxid. En stor skillnad med den nya planen är att man på plats i Norra Kärr nu endast planerar brytning och fysisk anrikning av malmen medan den senare våtkemiska processen för utvinning av oxidmaterialen förflyttas till en mer lämplig plats. Detta begränsar kraftigt markanvändningen på plats med upp till 80 % jämfört med tidigare planer, eliminerar behovet av att använda kemikalier på plats samt tar bort behovet av ett stort sandmagasin med gruvdammar. Brytningen är fortfarande tänkt att ske som ett dagbrott där måtten efter 26 års brytning är 800 m långt, 400 m brett och 150 m djupt. Gråberg och mineralet ägerin planeras att torrdeponeras på plats, även om det finns goda utsikter att även dessa material kan säljas som produkter. Resurstillgången beräknas till 110Mt malm vilket skulle räcka till ännu längre brytning än de 26 år som presenteras i rapporten. Den ekonomiska kalkylen i rapporten presenterar ett nettonuvärde på runt 7 miljarder kronor över 26 år och en årlig bruttovinst på runt 1 miljard kronor.[28]

I dag räknas Norra Kärr som världens fjärde största fyndighet av tunga jordartsmetaller efter Nechalacho i norra Kanada, Kvanefjeld på södra Grönland och Strange Lake, Kanada. Ser man även till koncentrationen ligger Norra Kärr internationellt högst i klassen. I Norra Kärr utgör de tunga jordartsmetallerna 52 procent av totala halten av sällsynta jordartsmetaller. Fördelningssiffran 52 % har räknats på de ingående ämnen som om de är metalloxider, inte som metaller. Närmast kommer projekten Strange Lake med 42 procent och Kutessay II med 46 procent i Kirgizistan.

Den totala tillgången i Norra Kärr bedöms vara minst 60,5 miljoner ton. Förmodligen kommer Tasman Metals endast att bryta malmen och koncentrera den i Norra Kärr, men företaget undersöker också möjligheten till vidareförädling. Själva anrikningen och renframställningen kan göras i Estland där det redan finns en anläggning som ägs av Molycorp.[16]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Protester har framförts och främst har risken för nedsmutsning av Vättern, som försörjer 250 000 människor och är en av Sveriges största dricksvattentäkter och femte största i Europa, och ett natura 2000-område,[29], samt ett Unesco biosfärområde,[30] framhållits.[31]

Mer generella invändningar har också framhållits, bland annat av Aktion Rädda Vättern. I sitt yttrande visade man på verksamhetens behov av syror och giftiga kemikalier cirka 1,5 kilometer från Vätterns östra strandlinje, vilket, tillsammans med sjöns långa omsättningstid (60 år), gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Aktionsgruppen hade också farhågor för vad sprängningar skulle kunna åstadkomma i form av sprickbildning.[32]

12 november 2011 hölls ett informationsmöte i Byagården i Uppgränna, där bland annat Fältbiologerna redovisade sin sammanställning av möjliga risker.[33]

Även två namninsamlingar har sagt nej till gruvdrift.[34] , "No to rare earth mining in Norra Kärr, Sweden!" på "thepetitionsite" och en blog [35]

Opinionsundersökning[redigera | redigera wikitext]

Under hösten 2014 presenterade dels Jönköpingsposten, dels P4 Jönköping, resultatet av olika opinionsundersökningar med villkorade frågor. Fler än 55 % av de tillfrågade var positiva till gruvan, färre än 40 % var emot.[36][37]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karta över Norra Kärr
  2. ^ Sjöqvist, Axel S. L.; Zack, Thomas; Honn, Denise K.; Baxter, Ethan F. (2020-07-05). ”Modification of a rare-earth element deposit by low-temperature partial melting during metamorphic overprinting: Norra Kärr alkaline complex, southern Sweden” (på engelska). Chemical Geology 545: sid. 119640. doi:10.1016/j.chemgeo.2020.119640. ISSN 0009-2541. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0009254120301790. Läst 4 januari 2022. 
  3. ^ [a b] http://www.mindat.org/loc-3172.html
  4. ^ Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 187-188
  5. ^ Törnebohm A.E. 1906 Katapleiit-syenit, en nyupptäckt varietet af nefelinsyenit i Sverige, 1906 Afhandlingar och uppsatser, SGU Ser. C., No. 199
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 december 2012. https://web.archive.org/web/20121229185351/http://www.tasmanmetals.com/s/Norra-Karr.asp. Läst 5 januari 2013. 
  7. ^ http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/pa-mineraljakt-vid-vatterns-strand_6997983.svd
  8. ^ [a b c] https://web.archive.org/web/20130619145906/http://www.sgu.se/dokument/riksintressen/46-51-2011_Norra_Karr_beslut.pdf
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 december 2014. https://web.archive.org/web/20141214161527/https://lagen.nu/1987:12#K2P7#K2P7. Läst 12 januari 2013. 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018093530/http://iva.se/IVA-Aktuellt/IVA-aktuellt-artiklar/Granna-kan-bli-nasta-gruvort/. Läst 4 januari 2013. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140207111540/http://www.tasmanmetals.com/i/pdf/43-101-NorraKarr-091113.pdf. Läst 4 januari 2013. 
  12. ^ Amended and Restated Preliminary Economic Assessment N1 43-101 Technical Report for the Norra Kärr (REE-Y-Zr) Deposit Gränna, Sweden DF-00215 avsnitt 1.11.2 sidan 16, läst 2014-12-08; ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 december 2014. https://web.archive.org/web/20141213114253/http://www.tasmanmetals.com/i/pdf/Technical-Report-July2013.PDF. Läst 8 december 2014. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2017. https://web.archive.org/web/20170418035507/http://www.xn--skyddamiljn-0fb.nu/1_skyddamiljn/archive/173_frhjda_uran-_och_toriumhalter_i_norra_krr.html. Läst 23 juni 2014. 
  14. ^ Specifikation av resultatet från olika borrhål i Norra Kärr Arkiverad 9 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ https://archive.is/20130418020733/raddavattern.blogspot.se/p/hot-mot-vattern.html
  16. ^ [a b] ”Affärsvärlden”. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124215433/http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3276887.ece. Läst 10 januari 2013. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402143221/http://tasmanmetals.se/2014/07/tasman-uppdaterar-anrikningsprocessen-och-producerar-ett-ree-koncentrat/. Läst 2 mars 2015. 
  18. ^ https://lagen.nu/1998:808#K3
  19. ^ http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/nyheter/2012/Pages/lansstyrelsens-yttrande-angaende-norra-karr.aspx[död länk]
  20. ^ https://lagen.nu/1998:808#K3P8
  21. ^ ”Klartecken för gruva i Norra Kärr”. Östnytt. svt.se. 21 maj 2013. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/klartecken-for-metallutvinning-i-norra-karr. Läst 19 juni 2014. 
  22. ^ [a b] ”Regeringen beviljar koncession i Norra Kärr i Gränna”. regeringen.se. Regeringen. 16 januari 2014. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://archive.is/20140619170930/http://www.regeringen.se/sb/d/18111/a/232101. Läst 19 juni 2014. 
  23. ^ ”En aktuell gruvfråga – Norra Kärr”. regeringen.se. Regeringskansliet. 16 januari 2014. Arkiverad från originalet den 19 juni 2014. https://archive.is/20140619170853/http://www.regeringen.se/sb/d/15986/a/232107. Läst 19 juni 2014. 
  24. ^ ”Klart för provbrytning i Norra Kärr”. jonkopingsposten.se. Jönköpings-Posten. 5 april 2014. Arkiverad från originalet den 23 december 2015. https://web.archive.org/web/20151223072523/http://www.jp.se/article/klart-for-provbrytning-i-norra-karr/. Läst 19 juni 2014. 
  25. ^ [a b] ”Norra kärr”. lansstyrelsen.se. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 16 december 2014. https://web.archive.org/web/20141216072453/http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/norra-karr/Pages/default.aspx. Läst 19 juni 2014. 
  26. ^ ”Tasmans tillstånd beviljat av högsta instans”. tasmanmetals.se. Tasman metals. 17 juni 2014. Arkiverad från originalet den 8 april 2015. https://web.archive.org/web/20150408163300/http://tasmanmetals.se/2014/06/tasmans-tillstand-beviljat-av-hogsta-instans/. Läst 19 juni 2014. 
  27. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123185506/http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/Bearbetningskoncession,%20Norra%20k%C3%A4rr/1.Ans%C3%B6kan/Bilaga%205%20Vattenrapport%20Naturvatten.pdf. Läst 11 februari 2013. 
  28. ^ SRK Consulting (UK) Limited (August 19, 2021). PRELIMINARY ECONOMIC ASSESSMENT OF NORRA KÄRR RARE EARTH DEPOSIT AND POTENTIAL BY-PRODUCTS, SWEDEN. 
  29. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305154113/http://www.odeshog.se/boendemiljo/miljoochhalsa/naturvard.4.1a95f7bc121e4b144358000120679.html. Läst 23 juni 2014. 
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150513173843/http://www.ostravatterbranterna.se/biosfar/vad-ar-ett-biosfaromrade/. Läst 23 juni 2014. 
  31. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140607010647/http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/vattenfakta/aro/fakta_vattern.pdf. Läst 4 januari 2013. 
  32. ^ Aktion Rädda Vättern[död länk]/
  33. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131013102924/http://www.faltbiologerna.se/sites/default/files/flygblad_infomote_uppgranna1.pdf. Läst 4 januari 2013. 
  34. ^ http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6857#.UOZh3BIktmM
  35. ^ http://norrakarr.blogspot.com/[död länk]
  36. ^ jonkopingsposten.se http://www.jonkopingsposten.se/artikel/31011/jonkopingsborna-vill-ha-gruva-i-norra-karr läst 2014-12-08
  37. ^ http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=91&grupp=16657&artikel=5939917 läst 2014-12-08