Gudhems kloster

Gudhems klosterruin

Gudhems kloster var ett nunnekloster i Gudhem utanför Falköping mellan år 1152 och 1529. Ruinerna efter klostret och klostermuren är nu för tiden högst markanta medeltidsminnen i Gudhem.

Historik

Bevarad källare tillhörig klostret.

"Bladmannen", detalj från klostret.

Grundande

Gudhem är en gammal samlingsplats och namnet bör betyda "gudars hem". Platsen ligger på högslätten med utsikt mot Billingen. Den har ett fördelaktigt läge vid den gamla pilgrimsleden som gick från kontinenten via Danmark och Ätradalen till Falan samt Skara och därifrån vidare till Olav den heliges grav i Nidaros i Tröndelagen i Norge. Biskop Andreas Olavi Rhyzelius uppger i sin Klosterbeskrifning från 1740 att "Gudhem fått sitt namn af ordet Gud, emedan här skall i hednatiden varit ett afgudatempel, uppfyllt med hundrade gudar." Till detta lägger hembygdsforskaren Assar Blomberg att templet "enligt en uppgift" ska ha varit helgat åt Tor.

Klostret grundades enligt Adam av Bremen och Saxo i Gudhem vid Hornborgasjöns strand år 1052 av den danske kungen Sven Estridssons före detta hustru Gunhild Svendsdotter. Detta är en populär legend som hör till traditionen om klostrets grundande. Legenden om klostrets grundande hör troligen ihop med det faktum, att den svenska Gunhild, som återvände till Sverige efter att kyrkan upplöst hennes äktenskap på grund av släktskap i förbjudna led, ska ha tillbringat resten av sitt liv tillbakadraget med sina tärnor på sitt gods, där det ägnade sig åt religion och sydde kyrkliga textilier, och levde i en tillvaro som uppfattades som klosterliknande. I själva verket grundades klostret exakt hundra år senare, år 1152. Kung Karl Sverkersson donerade Gudhems kungsgård till ett nybildat nunnekloster under sin regeringstid. Gudhem räknas som ett av Sveriges allra första kloster efter Vreta kloster (1100) och Alvastra kloster (1143).

Katarina Sunesdotter

Drottning Katarinas grav i Gudhems klosterruin

Katarinas sarkofag med rekonstruerad bemålning.

En annan gynnare av klostret var Katarina Sunesdotter. Hon var änka efter Erik Eriksson läspe och halte (1216-1250). Katarina donerade "gods och guld" till klostret. Genom detta fick man möjlighet att bygga upp en klosteranläggning och klosterkyrka, vilka fortfarande finns kvar som ruiner. Under kommande decennier ökade Gudhem i storlek och betydelse för varje donation.

Katarina avled i klostret år 1252. Hon fick sin grav i klosterkyrkans västparti där en gravtumba murades. Resterna finns kvar. Graven försågs med en skulpterad gravhäll som nu finns på Statens historiska museum. En gjuten kopia sattes upp år 1964 på den ursprungliga platsen i ruinen.

Storhetstid

Gudhems nunnekloster hade sin storhetsperiod på 1200-talet.

Nunneklostret anslöts senare till Cisterciensorden. Kyrkan byggdes om och förlängdes mot öster och vid kyrkans norra sida uppfördes konventsbyggnaderna. Klosterkyrkan försågs med exklusiv huggstensdekor. Dessutom försågs den bland annat med portaler och konsoler. Delar av detta har återfunnits. I klosterkyrkans ruin finns altaret kvar. I långhuset finns rester av leksysteraltaret.

Öster om klostret finns ruiner efter ett hospits. Detta var ett slags gästhem. Klostret var nämligen skyldigt att ta emot resande, inte minst pilgrimer på väg mot Nidaros. Denna plikt blev med tiden så betungande att klostret en period flyttades till Rackeby på Kålland. Det flyttades därefter vidare till Aranäs, varefter det återkom till Gudhem.

Ruin

Vid reformationen 1527 drogs klostret in till kronan. Nunnorna fick leva på underhåll från klostrets före detta gods i utbyte mot 72 pund smör. Året därpå, 1528, förlänades det av Gustav Vasa till riddaren Nils Olofsson, med garanti för att nunnorna fick leva kvar i byggnaden på livstid. År 1529 eldhärjades klostret och blev ruin. Orsaken uppges ha varit vådeld. Abbedissan ansökte då hos kungen om att bygga upp klostret igen, men fick avslag. Nunnorna flyttade då in hos olika privatpersoner i omgivningens allmoge. Så sent som den 15 juli 1540, då klostergodsen förlänades Peder Brahe, fanns det fortfarande kvar nunnor i trakten som levde på sin underhållsgaranti.

Ruinerna användes senare som stenbrott. Emellertid var ännu vid 1600-talets slut kyrkans murar bevarade upp till takhöjd.

Klosteranläggningen grävdes ut och konserverades i etapper 1928–1969.

Föreståndare

Klostrets föreståndare och deras ämbetstid är ofullständigt kända. Nedan följer en uppteckning över de föreståndare som är kända, och den tidpunkt då de finns omnämnda.

• Karin Sunesdotter (1250)
• Karin Mattesdotter (1290)
• Gyrid Pedersdotter (1294)
• Ing Mattesdotter (Oxenstierna) (1311-1323)
• Christina Laurensdotter (1330)
• Kaarin (1374)
• Elina Hindriksdotter (1379)
• Christina Andreasdotter (1392)
• Karin Håkonadotter (1399-1418)
• Ingrid Philippussadotter (1424-1430)
• Margareta (1433-1442)
• Margareta Asmundsdotter (1444)
• Christina Bengstdotter (1455-1461)
• Christina Bengstdotter (1465)
• Catharina Pedersdotter (1478)
• Ingeborg Jönsdotter (1487)
• Karin Andersdotter (1490-1497)
• Karin Hansadotter (1500)
• Ingerid Jönsdotter (1513)

Nutid

Klostret har blivit mycket uppmärksammat via Jan Guillous romaner om riddaren Arn Magnusson, vars trolovade Cecilia Rosa, satt inspärrad i Gudhems kloster i 20 år.

Se även

• Gudhems församling
• Gudhems kyrka
• Gudhems kungsgård
• Gudhem

Externa länkar

• Gudhem
• Gudhems klosterruin i RAA Byggnadsreg.
• Gudhems klostermuseum

Referenser

• Herman Lindqvist: Historien om Sveriges drottningar
• Herman Lindqvist: Historien om Sverige. Från islossning till kungarike
• Åke Ohlmarks: Alla Sveriges drottningar
• Assar Blomberg: Några anteckningar om Gudhems Församling i Västergötland (1916) A J Lindgrens Boktryckeri
• Alf Henrikson: Dansk historia (1989)
• Markus Hagberg (red): Gudhems kloster (2009)
• Famil-Journalen. Band 15. Årgång 1876.
• Erik Tuneld: Geografi öfver konungariket Sverige. 8e uppl.