Nils Jönsson (Oxenstierna)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nils Jönsson
Sveriges riksföreståndare
Regeringstid Januari–20 juni 1448 (samregent med Bengt Jönsson)
Företrädare Kristofer av Bayern (kung av Sverige)
Efterträdare Karl Knutsson (kung av Sverige)
Gemål Kristina Ivarsdotter
Kristina Petersdotter
Katarina Karlsdotter
Barn Erik
Ätt Oxenstierna
Far Jöns Bengtsson
Mor Märta Finvidsdotter
Född 1390-talet
Död Oktober 1450
Religion Romersk-katolska kyrkan

Nils Jönsson (Oxenstierna), född i början av 1390-talet (senast 1394), död omkring 1450-51, var en svensk adelsman och riksföreståndare 1448. Han var far till riksrådet Erik Nilsson (Oxenstierna).

Han var riksråd senast från 1432, hövitsmanBorgholm 1436, hövitsman på Stäkeholm åtminstone från 1438, hövitsman på Nyköpingshus åtminstone från 1442 och till 1448 eller 1449 och riddare 1441.

Nils Jönsson tillhörde den adelskrets som 1432-34 stödde den kyrkliga oppositionen mot Erik av Pommern, deltog 1434 i upproret mot denne och tillhörde därefter fram till 1441 den regerande rådskonfederationern. Under Kristoffer av Bayern var han efter 1445 medlem av riksförståndarkollegiet som regerade i kungens frånvaro. Tillsammans med sin bror Bengt Jönsson (Oxenstierna) valdes han efter Kristoffers död i januari 1448 till riksföreståndare, och arbetade för att han son Erik skulle väljas till kung. Efter Karl Knutssons kungaval i december 1448 tillhörde han oppositionen och berövades samma år Nyköpingshus och 1450 Örebro slott. Till sin död stödde han rådskonstitutionalismen gentemot Karl Knutssons kungliga maktanspråk.[1]

År 1418 förvärvade han en holme, som idag kallas Gamla Djursholm[2] och som motsvarande den södra udden i Germaniaviken. Där uppförde han ett större hus, en sätesgård, som genom sitt läge hade en naturlig vallgrav och kontroll över en del av sjöfarten in till Stockholm och andra delar av inlandet. Utifrån detta köpte han upp mark på fastlandet och grundande godset Djursholm.

Giftermål[redigera | redigera wikitext]

  1. Kristina Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt).
  2. Kristina Petersdotter (Peter Finvidssons ätt).
  3. Katarina Karlsdotter (Sture, gumsehuvudsätten).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1071-72 
  2. ^ Djursholm - staden på landet, sid 7, Samfundet Djursholms Forntid och Framtid, 1982