Leif G.W. Persson

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Leif GW Persson)
Hoppa till: navigering, sök
Leif GW Persson
Leif GW Persson på Bokmässan i Göteborg 2013.
Leif GW Persson på Bokmässan i Göteborg 2013.
Född Leif Gustav Willy Persson
12 mars 1945 (69 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Professor i kriminologi vid Rikspolisstyrelsen
Författare
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1978-
Genrer Deckare
Framstående verk Grisfesten
Framstående priser Bästa svenska kriminalroman

Leif G. W. Persson, född Leif Gustav Willy Persson 12 mars 1945 i Oscars församling i Stockholm, är en svensk kriminolog och författare, mest känd för sina deckare och framträdanden i TV och tidningar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Leif G.W. Persson växte upp på Gärdet i Stockholm som son till Gustav Persson och Margit, född Lövgren.[1] Familjen flyttade senare till Valhallavägen och Persson tog studenten på Norra Real. Mellaninitialerna GW lade han in i sitt namn 1972, för att särskilja honom från andra Leif Persson. Han inledde sina studier vid Stockholms universitet 1965, och under våren 1980 lade han fram sin doktorsavhandling om statistiska mätproblem inom kriminologin (Hidden Criminality, Stockholm 1980). År 1982 blev Persson docent vid Stockholms Universitet, och han utnämndes 1991 till professor i "kriminologi med särskild inriktning på polisiära metoder och problem" vid Rikspolisstyrelsen.[2]

Mellan åren 1967 och 1977 arbetade Persson som expert och rådgivare åt rikspolisstyrelsen. Persson bekräftade för journalisten Peter Bratt att den dåvarande rikspolischefen Carl Persson skickat en promemoria till statsminister Olof Palme angående justitieminister Lennart Geijers samröre med prostituerade (vilket skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk i form av till exempel utpressning). Detta utvecklades i media till den så kallade Geijeraffären. Persson förlorade då sitt arbete på Rikspolisstyrelsen. Dessa erfarenheter blev en inspiration till Perssons debutroman Grisfesten.

Persson har sedan varit lärare på Stockholms universitet och jobbade 1991-2012 som professor i kriminologi med inriktning mot polisforskning hos Rikspolisstyrelsen med fullmaktsanställning. Han fick lämna sin tjänst i samband med att han fyllde 67 år.[3] Han är därtill sakkunnig på Justitiedepartementet. Hans doktorsavhandling och vetenskapliga arbeten handlar framför allt om smugglingsbrott. Han gav Per Lindeberg stöd i dennes projekt inom journalistikforskningen, vilket senare utvecklades till boken Döden är en man.

Leif G.W. Persson på Bok- och Bibliotek-mässan i Göteborg 2005.

Persson har skrivit ett antal samhällskritiska deckare, som han själv kallar roman om ett brott. Han gjorde en privat så kallad gärningsmannaprofil för SVT om tänkbar förövare i det olösta styckmordsfallet i Solna 1984. Han var en av Grabbarna på Fagerhult, och har i anslutning till det givit ut kokböcker, till exempel Grabbarnas Kokbok. Från 1998 till 2010 deltog han som sakkunnig i tv-programmet EfterlystTV3. Persson gjorde en tillfällig paus som expert i Efterlyst under första säsongen 2006. Han kommenterade avhoppet 2006 på följande vis: –"Dels var jag allmänt trött och utarbetad. Det tar mer tid och kraft än man tror. Varje gång jag sa något hade jag en känsla av att jag hade hört mig säga det tio gånger tidigare."[4] Han ångrade sig dock snabbt och kom tillbaka till nästa säsong igen. Hösten 2010 lämnade Persson Efterlyst för att tillsammans med Camilla Kvartoft leda Veckans brottSVT.

I september 2007 blev Persson kritiserad av bland andra förre rikspolischefen Björn Eriksson och Sven Åke Lindgren, professor vid Göteborgs universitet, för att inte ha redovisat några konkreta forskningsresultat på 15 år.[5] Kritiken visade sig enligt Svenska Dagbladet bottna i att Rikspolisstyrelsen och Polishögskolan saknade såväl forskningsuppdrag som pengar till forskning, inte i att Persson varit improduktiv.[6] Den 17 maj 2008 meddelade sedan Persson via en krönika i Expressen att han skulle lämna sin tjänst vid Rikspolisstyrelsen, på grund av den pågående centraliseringen inom polisen och att han under 20 år talat för döva öron.[7] Han riktade samtidigt viss kritik mot utnämningen av Bengt Svenson till ny rikspolischef. Kritiken tillbakavisades av Bengt Svenson och Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, samtidigt som den senare hävdade att det verkliga skälet till Perssons avhopp var att hans position blivit omöjlig på grund av föregående års kritik.[8] Efter att han begärt en ny uppdragsgivare inom den kriminalpolitiska sektorn visade det sig dock att både justitieministern Beatrice Ask och den nytillträdde rikspolischefen hade betydligt mer gemensamt med Persson än vad tidigare framkommit och han ombads stanna.[9]

Hollywood[redigera | redigera wikitext]

I februari 2012 tillkännagavs att det amerikanska produktionsbolaget 20th Century Fox har köpt rättigheterna till romansviten om rollfiguren Evert Bäckström från Linda- som i Lindamordet och Den som dödar draken, och att böckerna ska bli tv-serie i USA. Persson uppgav för DN att det för hans del rör sig om omkring hundra miljoner på banken.[10] Efter att TV-bolaget CBS först underkänt pilotavsnittet[11] blev det i Januari 2014 klart att tv-bolaget Fox beställt 13 avsnitt med Everett Backstrom, verksam som polis på Serious Crimes Unit i Portland, Oregon. Manusskrivare är Hart Hanson, som tidigare gjort succé på kanalen med serien Bones, och huvudrollen spelas av Rainn Wilson, känd från The Office.[12]

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Persson är gift för tredje gången. Huset i Djursholm fick den första frun överta och numera bor han i lägenhet i Solna kommun[13] och hyr en gård med jaktmark av hertiginnan d'OtranteElghammars slott utanför Gnesta i Sörmland.[14] Persson fick sitt första barn när han var 20 år. Han är far till juristen och författaren Malin Persson Giolito och ytterligare tre barn. I början av 2014 hade han åtta barnbarn.[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Självbiografi[redigera | redigera wikitext]

Jakt- och kokböcker[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga artiklar och rapporter[redigera | redigera wikitext]

Film och TV[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Medverkan i film och TV[redigera | redigera wikitext]

Kriminalprogram[redigera | redigera wikitext]

Drama[redigera | redigera wikitext]

Gäst[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 s. 876
  2. ^ Leif GW Perssons blogg
  3. ^ ”Vi vill arbeta efter 65 års ålder”. Landskrona Posten. 18 februari 2012. 
  4. ^ Burström, Anders (3 mars 2006). ”Leif G W Persson har slutat i "Efterlyst"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,787234,00.html. 
  5. ^ Rynhag, Kjell (5 september 2007). ”Polisprofessor i blåsväder”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisprofessor-i-blasvader. Läst 16 september 2012. 
  6. ^ GW Persson saknar forskningsuppdrag”. Svenska Dagbladet. 5 september 2007. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_16995.svd. 
  7. ^ Persson, Leif GW (18 maj 2008). ”Leif GW Persson: Jag säger upp mig”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/gw/1.1165181/leif-gw-persson-jag-sager-upp-mig. 
  8. ^ Rikspolischefen och facket i attack mot Leif G W Persson”. Dagens Nyheter. 18 maj 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=771082. 
  9. ^ Persson, Leif GW (12 oktober 2008). ”Leif GW Persson: Mitt märkliga möte med Bea”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/gw/1.1331197/leif-gw-persson-mitt-markliga-mote-med-bea. Läst 1 mars 2009. 
  10. ^ Persson, Leif GW (24 februari 2012). ”Leif GW Persson blir stormrik när Fox gör Bäckström-serie”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article14426091.ab. Läst 29 februari 2012. 
  11. ^ Söderlund, Andreas (9 november 2013). ”Hollywood ratar Leif GW Persson”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17811770.ab. Läst 9 november 2013. 
  12. ^ GW:s polis blir Hollywood-stjärna, Expressen, 8 januari 2014
  13. ^ [a b] Leif GW om pengarna han tjänar: "Ger bort", Expressen, 19 januari 2014
  14. ^ Här är de utvalda bröllopsgästerna, Expressen, 8 juni 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]