Peder Winstrup

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biskop Peder Winstrup
Peder Winstrup, porträtt från hans stora teologiska verk Pendectæ Sacrorum seu Commentarii in historiam domini n. Jesu Christi (1666).
Peder Winstrup, porträtt från hans stora teologiska verk Pendectæ Sacrorum seu Commentarii in historiam domini n. Jesu Christi (1666).
Kyrka Danska kyrkan 1638-1658
Svenska kyrkan 1658-1679

Stift Lunds stift
Period 16381679
Företrädare Mads Jensen Medelfar (superintendent)
Efterträdare Canutus Hahn

Akademisk titel Teol. dr.
Född 30 april 1605 i Köpenhamn
Död 28 december 1679 i Lund
Peder Winstrups kista i Lunds domkyrkas krypta.

Peder Pedersen Winstrup, född den 30 april 1605 i Köpenhamn, död den 28 december 1679 i Lund, var biskop i Lunds stift 1638–1679. Han adlades i Sverige 1658 och skrev sig därefter till Värpinge i Flackarps socken.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peder Winstrup var son till Peder Jensen Vinstrup, biskop i Själlands stift (det vill säga Roskilde stift), och dennes andra hustru Anna Eisenberg som var dotter till en prelat vid Roskilde domkyrka.[2]

Efter att ha studerat vid tyska universitet under flera år utnämndes Winstrup 28 år gammal av Kristian IV till professor i filosofi vid Köpenhamns universitet. Kort därefter blev Winstrup hovpredikant och teol. doktor samt 1638, knappt 33 år gammal, biskop i Lunds stift. Han blev den förste biskopen i Lunds stift efter de superintendenter som funnits i stiftet efter att reformationen gjort att ärkebiskopsämbetet avskaffats och Lund upphört att vara centrum för den danska kyrkan. I en skrift utgiven 1644, "Den Danske Hornblæser", tolkade han figurerna på det i Gallehus 1639 funna guldhornet på ett originellt sätt. Figurerna förebådade strider mellan Danmark och Sverige: "Naar Suendsken siger Fred / i hiertet Krig hand meener."

Efter Skånes införlivning med Sverige (1658) adlades Winstrup och introducerades 1660 till Lundagård och Värpinge (nu Trolleberg). Winstrup var en myndig och maktlysten prelat, av naturen häftig och känslig för hot mot hans biskopliga värdighet. I rollen som de andliga intressenas främste företrädare i de sydligaste landskapen just under den svåra brytningstid då banden till Danmark skulle klippas, kom Winstrup att spela en viktig politisk roll. Sedan Halland skilts från hans biskopsdöme genom Brömsebrofreden 1645 och förenats med Sverige, lade Roskildefreden 1658 hela det övriga stiftet under svensk spira. Winstrup hävdade detta vara en naturlig restitution av något han påstod vara tidigare förhållanden, och försökte inte motverka denna övergång.

Winstrup fick i uppdrag av Karl X Gustav att utarbeta en plan för upprättande av Lunds universitet. Men Karl X:s andra krig med Danmark hindrade planens genomförande. Winstrups inflytande på prästerskapet i hans stift hade stor betydelse för att lugnet kunde bevaras under kriget, trots de motsättningar som detta måste ha väckt.

Senare, under Karl XI:s förmyndarregering, blev han dock misstänkt för att vara dålig svensk. Just vid den tid, då det nya universitetet skulle upprättas, diskuterade man i regeringen att avsätta honom. Därför blev han också i strid med universitetsprivilegiernas regler förbigången vid utnämningen av universitetets förste prokansler. Denna hedersplats gavs i stället åt en tysk, doktor Bernhard Oelreich, vilken som kyrkoherde inom stiftet subordinerade under biskopen. Den nye prokansleren, som visste att han var gynnad på högsta ort, var hänsynslös mot Winstrup, som han till och med anklagade för högförräderi. På detta sätt uppstod en strid som fördes med stor personlig bitterhet.

Detta orsakade mycken split som hämmade universitetets utveckling under det första skedet. Stiftets prästerskap stod enhälligt på Winstrups sida. Han friades från anklagelsen för högförräderi och striden med Oelreich upphörde när denne blev superintendent i Bremen i Tyskland. Winstrup fick då prokanslersvärdigheten, som han under någorlunda lugna förhållanden, dock utan att kunna något djupare ingripa i universitetets liv eller försona partierna inom det akademiska konsistoriet, innehade till 1676, då skånska kriget avbröt universitetets verksamhet. När verksamheten återupptogs 1682 var Winstrup död sedan länge.

Graven i domkyrkan[redigera | redigera wikitext]

Peder Winstrup låg till 2014 balsamerad i en ekkista i Lunds domkyrka. Kistan stod till vänster om altaret i kryptan, i ett utrymme som domkyrkorådet år 2012 önskar använda för gudstjänster. Inte ens när Helgo Zettervall renoverade Domkyrkan i slutet av 1800-talet kom Winstrup i jorden till skillnad från flera andra viktiga personer i dåvarande kyrkans kistor. I november 2013 öppnades Winstrups kista för en vetenskaplig förundersökning och i september 2014 fördes kistan från kyrkan i syfte att den mumifierade kroppen ska genomgå undersökningar ledda av Historiska museet i Lund fram till slutet av 2015, då kvarlevorna ska begravas på Norra kyrkogården.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Winstrup_nr_654
  2. ^ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Winstrup_nr_654

Se även[redigera | redigera wikitext]