Pågatågen
 |
Den här artikeln eller stycket innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2012-11) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
| Pågatågen | |
|
|
| Fordonstyp | X11 och X61 |
|---|---|
| Typ av tågsystem | Lokaltåg |
| Trafikhuvudmän | Skånetrafiken |
| Operatörer | Arriva |
| Antal linjer | 6 |
| Antal trafikerade stationer | 55 |
| Trafikerade län | Skåne |
| Länder som trafikeras | Sverige |
Pågatågen är lokaltågen inom Region Skåne (Skånetrafiken). Trafiken drivs av Arriva,[1] som även är ansvarigt för servicen ombord. Huvudman är Skånetrafiken. Orter som trafikeras är bland annat Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ystad, Ängelholm, Kristianstad, Simrishamn och Höör.
Dåvarande Länstrafiken Malmöhus blev huvudman för den lokala persontrafiken på järnväg 1983, innan dess var Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) och Nordvästra Skånes kommunalförbund (NSK) ansvariga för pågatågstrafiken medan Statens Järnvägar ansvarade för övrig lokal järnvägstrafik i länet. På några sträckor kompletteras trafiken av Öresundstågen. Tågen består framför allt av lilafärgade elmotorvagnar av typen X61, och delvis fortfarande X11, och är uppkallade efter någon verklig eller påhittad skånsk påg[2] eller tös.[3]
Innehåll |
Historia [redigera]
Samtliga järnvägar som används för pågatåg är byggda mellan 1856 och 1898, utom sträckan Landskrona östra–Helsingborg som byggdes 2001 (som alternativ sträckning till den befintliga Rååbanan), och Citytunneln i Malmö, som togs i bruk 2010.
Början till vad som blev pågatågen skedde 1975 när dåvarande Statens Järnvägar (SJ), som skötte all lokal persontrafik på järnvägen, meddelade kommunerna och Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) att persontrafiken till stationerna mellan Lund och Malmö och persontåget Malmö–Trelleborg skulle läggas ner 1976. Samtidigt började Statens Järnvägar att utreda om persontrafik mot Eslöv, Landskrona och Hässleholm skulle fortsätta. Påtryckningar från kommunerna och SSK ledde till att en del linjer inte blev nedlagda. Under 1977 ville SSK införa ett regionalt månadskort som skulle gälla både på tåg och bussar inom kommunerna. Statens Järnvägar motsatte sig detta eftersom lokaltågen skulle upphöra om några år. Fordonstypen X7 som användes var utsliten och Statens Järnvägar skulle inte köpa några nya fordon. För att upprusta X7 och fortsätta lokaltrafiken krävde Statens Järnvägar ett avtal med SSK. Förhandlingar startade våren 1978 och i september träffades ett 25-årigt avtal. Statens Järnvägar skulle anskaffa fem X10 som skulle användas på linjerna Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge. SSK fick införa månadskort 1 januari 1979 och trafiken med de beställda X10 beräknades starta våren 1981 vid tidtabellsskiftet. Tills dess skulle X7 användas. Nordvästra Skånes kommunalförbund blev nu intresserade och det ledde till inköp av tre X10 (senare ytterligare en) för persontrafik mot Landskrona och Helsingborg från Kävlinge med start 1983. Månadskortet var framgångsrikt och passagerarantalet översteg förväntningarna. SSK och NSK började förhandla med Statens Järnvägar om ytterligare fordon men man ansåg att Statens Järnvägars affärsvillkor var orimliga. De kontaktade ASEA och köpte ytterligare fem motorvagnar direkt från ASEA med ett lån från PK-banken.[4]
Avtalen som hade skrivits av SSK och NSK togs över av Länstrafiken Malmöhus som bildas 1983 när olika länstrafikbolag i Sverige tog över ansvaret för kollektivtrafiken med såväl buss som tåg inom länen.
Det första pågatåget kördes den 9 januari 1983 av Statens Järnvägar åt Länstrafiken i Malmöhus län. Från början trafikerades orterna Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge och Landskrona med de nio motorvagnar som Statens Järnvägar hade köpt på uppdrag av SSK och NSK.[5] I väntan på ytterligare motorvagnståg, som levererades 1985, trafikerades Helsingborg med äldre materiel, bland annat lokdragna tåg. År 1990 skedde nästa stora förändring eftersom pågatågen då började trafikera sträckan Malmö–Ystad men här var dock inte banan elektrifierad och därför körde man på denna sträcka med Y1 motorvagnar. 1996 var banan elektrifierad och därmed började man i stället trafikera sträckan med X11-motorvagnar.[5]
Både innan dess och efter det har linjenätet utökats flera gånger. 1997 sammanfördes Malmöhus län och Kristianstads län till ett län vilket bidrog till att pågatågstrafiken utökats till orter som tidigare ingått i Kristianstads län (bland annat Åstorp och sedan 2003 även Simrishamn),[6] som tidigare trafikerades av Österlenaren.[7]
Den 17 juni 2007 förlängdes även pågatågslinje 5 så att den även omfattade sträckan Kristianstad–Åstorp. Samma dag tog Arriva över Pågatågstrafiken från SJ förutom linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) som kvar blev hos SJ.[1]
Pågatågen har körts med samma vagnar, X11 (ombyggda från X10), sedan starten 1983 och färgsättningen har alltid gått i den för järnvägsfordon ovanliga kulören lila. Under många år var motorvagnarna X10 inredningsmässigt i stort sett identiska med de pendeltågsvagnar som kördes av Storstockholms lokaltrafik. Mellan 1994 och 1998 byggdes pågatågen X10 om, bland annat fick de ny inredning och utrustades med toaletter, och räknas sedan dess som en egen fordonstyp med littera X11.[2]
Den 9 januari 2008 firades pågatågens 25-årsjubileum på flera stationer i Skåne. Dessutom visades en fullskalig modell av det nya pågatåget X62 för första gången för allmänheten på Malmö centralstation under perioden 9–13 januari 2008.
Den 15 juni 2009 slopades Östervärns station på sträckan Malmö–Ystad–Simrishamn. Anledningen till detta var att växelkonfigurationen vid själva stationen inte var lämplig för trafik till och från den planerade provisoriska stationen.
Den 16 augusti 2010 gick den första X61 i ordinarie trafik.[8] Redan den 4 december 2009 kördes invigningsturen med X62 Birgit Nilsson. Invigning och dop var på Malmö centralstation.[9] På grund av olika tekniska problem ville dock Skånetrafiken inte godkänna tågen för leverans och trafikstarten drog ut på tiden.[10]
Den 12 december 2010 skedde ytterligare en förändring i pågatågstrafiken. Då förlängdes linjen Höör–Malmö till att omfatta även sträckan Kristianstad–Hässleholm–Höör. Dessutom började samtliga pågatåg utom pågatågen till/från Ystad att göra uppehåll vid Triangeln och i Hyllie. Samtidigt tog Arriva över linjen Malmö–Landskrona–Ängelholm som innan trafikerades av X31 med DSBFirst som operatör. En mindre förändring skedde även för linjen Helsingborg–Kristianstad då man åter började göra uppehåll i Påarp och Mörarp, men samtidigt slopades de särskilda avgångarna i högtrafik mellan Helsingborg och Åstorp.
Den 14 maj 2011 skedde även då en förändring då pågatågen till/från Malmö–Höör–Kristianstad började göra uppehåll i Sösdala (mellan Höör och Hässleholm).[11]
Den 15 augusti 2011 slopades Persborgs station i Malmö i och med att pågatågen till/från Ystad och Simrishamn i stället började gå genom Citytunneln via Svågertorp (och därmed återöppnades Svågertorps station).[12]
Linjer [redigera]
| Linje | Sträcka | Längd (km) | Stationer | Turer/riktning/timme | Turer inkl Öresundståg |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Hyllie–Malmö C–Landskrona–Helsingborg–Ängelholm | 96 | 17 | 1–2 Malmö–Helsingborg 1–2 |
2–3 Malmö–Helsingborg 3–5 |
| 2 | Hyllie–Malmö C–Teckomatorp–Helsingborg | 71 | 16 | 1 | 1 |
| 3 | Hyllie–Malmö C–Höör–Hässleholm C–Kristianstad C | 15 | 16 | 1 Malmö–Höör 2 |
2 Ö-tåg stannar ej i Höör |
| 4 | Helsingborg–Åstorp–Hässleholm C–Kristianstad C | 107 | 12 | 1 Helsingborg–Åstorp 2 |
samma |
| 5 | Malmö C–Ystads station–Simrishamn | 111 | 14 | 1 Malmö–Ystad 2 |
samma |
| Totalt | 54 | ||||
Tåg på sträckan Malmö–Landskrona–Ängelholm samt avgångarna på linjen Höör–Malmö i rusningstrafik stannar ej i Hjärup, Åkarp och Burlöv. Hållplatsen Marsvinsholm trafikeras endast i samband med teaterföreställningar på Marsvinsholms slott.
Sedan den 12 december 2010 går Pågatågen även till Triangeln och Hyllie. Sedan samma dag gör alla tågen som går mellan Åstorp och Helsingborg uppehåll i Mörarp och Påarp. Därmed fick dessa två orter halvtimmestrafik hela dagen. Samtidigt minskades antalet tåg under rusningstid från tre till två per timme. Detta beror på kapacitetsbrist som tidigare gjort att vissa Pågatåg fått ledas om via Kattarp.
Den 11 december 2011 så fick sträckan Åstorp–Hässleholm halvtimmestrafik under morgon och eftermiddag. Under rusningstid går ett tåg i timmen hela vägen till Kristianstad men under övrig tid blir det numera byte i Hässleholm.
Biljetter [redigera]
Skånetrafikens biljetter gäller för Pågatågen. Det gäller både för enstaka resor och för periodkort. Dessa biljetter gäller också lokalt inom de zoner man stiger på och av Pågatåget. Om man kombinerar en tågresa med SJ och Pågatåg kan SJ sälja biljett för hela resan.
Terminologi [redigera]
Pågatågen är lokaltåg som kompletteras av Öresundstågen som är regionaltåg.
Begreppet pendeltåg används inte om något tåg i Öresundsregionen, varken i Skåne eller på Själland (där Öresundstågen trafikerar sträckan Kastrups flygplats-Köpenhamn-Helsingör och kompletterar S-tågens pendeltrafik i huvudstadsregionen).
Framtidsplaner [redigera]
Skånetrafiken beräknade år 2007 att resandet kommer fördubblas fram till år 2020 och Skånetrafiken valde därför att i hög grad prioritera följande sträckor:
- Malmö C–Trelleborg
- Malmö C–Kävlinge (via Lomma på Lommabanan).
- Pågatågstrafik Malmö–Kävlinge via Lommabanan beräknades först att komma igång under 2015–2016[13], men på grund av andra försenade projekt såsom tunneln genom Hallandsås blev pågatågstrafiken via Lommabanan struken och i stället skulle den finnas med i den långsiktiga planen för 2010–2021.[14] Men den 31 mars 2010 så visade det sig att Lommabanan även i planen fram till 2021 var struken.[15] Däremot fanns sträckan Malmö–Trelleborg med[15] och för att få igång bygget så fort som möjligt har Vellinge kommun tillsammans med Trelleborgs kommun beslutat sig för att förskottera Trafikverkets del i projektet.[16] Malmö kommun och Region Skåne har sedan tidigare sagt ja till förskottering.[16] Upprustningen av banan beräknas starta 2012 och 2015 är det planerat att pågatågstrafiken ska starta.[17]
- Östervärns station stängdes den 15 juni 2009, i samband med bygget av en provisorisk station vid Malmö C under arbetet med Citytunneln.[18] I augusti 2011 började även Pågatågen till Ystad/Simrishamn att köra genom Citytunneln och då stängdes även Persborgs station. Att tågen till Ystad inte började gå via tunneln direkt när den togs i drift berodde på att bangården i Malmö samt spårförbindelsen i Lockarp inte var färdiga samtidigt som tunneln.[19]
- Det finns också planer på att lägga om pågatågslinjerna i Helsingborg.[20] I dag går tågen från Malmö vidare mot Ängelholm, men i framtiden blir det troligen tågen från Åstorp som, via Helsingborg, fortsätter norrut. Detta väntas förbättra punktligheten på Västkustbanan.[21]
Ytterligare tio stationer till 2014 [redigera]
Utöver ovanstående sträckor har Skånetrafiken tagit fram en möjlig tidsplan för att framställa tio nya stationer fram till år 2014.
Möjlig tidsplan [redigera]
- 2010: Pågatågen Helsingborg–Åstorp förlängs till Klippan, i rusningstrafik till Hässleholm. Ny station blir Kvidinge.[22] Stationen i Kvidinge är försenad och beräknas öppna tidigast 2013.[23] Det är dock halvtimmestrafik hela vägen till Hässleholm under morgon och eftermiddagar sedan december 2011.
- 2010: Pågatågen Malmö–Teckomatorp–Helsingborg omleds via Eslöv i stället för Kävlinge.[Uppdatering behövs] Ny station blir Marieholm.[22] På grund av att en omfattande upprustning ansågs nödvändig, enligt en utredning från Banverket (2008), riskerades satsningen att skjutas upp några år;[24] dock beslutade Eslövs kommun och Region Skåne för att gå in med häften av kostnaderna[25] men trots det så säger Trafikverket nej.[26]
- 2013: Pågatåg/Öresundståg Hässleholm–Markaryd–Halmstad är en ny linje som knyter samman Skåne, Kronoberg och Halland. Nya stationer blir Bjärnum, Vittsjö, Markaryd, Knäred och Veinge. Det förutsätts att Hallandsåstunneln blir färdigställd så att linjen avlastas från annan tågtrafik.[22] Sträckan Hässleholm–Markaryd kan öppnas tidigare (se Pågatåg Nordost nedan).
- 2013: Pågatågen Helsingborg–Kristianstad förlängs till Karlshamn. Ny station blir Fjälkinge. Det förutsätter att en mötesstation byggs i Åryd mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby.[22][27] I en första utredning föreslogs sträckan Kristianstad-Sölvesborg öppnas som en första etapp i december 2011. Men på grund av att det finns för få spår i Sölvesborg föreslog Trafikverket att slopa etappen och vänta tills hela sträckan till Karlshamn kan öppnas, vilket beräknas ske 2013/2014.[28] Dock riskerar hela satsningen att läggas på is på grund av brist på ekonomi och istället föreslås pågatågen tillsvidare vända i Bromölla och att expressbussar sätts in på sträckan Karlshamn–Bromölla[29] vilket fått både Sölvesborgs kommun och Region Skåne att reagera på Blekingetrafikens förslag[29][30]
- 2014: Pågatågen till Ängelholm förlängs norrut till Förslöv/Grevie.[31] Nya stationer blir Barkåkra och Förslöv samt eventuellt Grevie.[31] Det förutsätter troligen att Hallandsåstunneln blir färdigställd.[22] Satsningen kan eventuellt senareläggas till 2021 på grund av brist på pengar.[32]
- I Skånetrafikens tågstrategi finns där även planer på att skapa en pågatåglinje från Åstorp till Malmö via Söderåsbanan och Lommabanan (Godsstråket genom Skåne). Denna linje beräknas komma igång tidigast 2014–2015 (bansträckan via Lomma tidigast 2015-2016).[13][Uppdatering behövs], se dock under Framtidsplaner ovan.
Malmöringen [redigera]
Det finns även avtal mellan Malmö kommun och Skånetrafiken[33][34] om att öppna en pågatågslinje som kommer att gå Malmö central–Östervärn(–Rosengård)–Persborg(–Fosie)–Svågertorp–Hyllie–Triangeln–Malmö central, det vill säga runt om Malmö stationer inom parentes är ännu inte byggda. Dock kräver Skånetrafiken en kostnadstäckning på minst 50 procent, något som den nya pågatågslinjen troligen inte kommer upp i och därför har Malmö kommun beslutat sig för att ta det ekonomiska ansvaret för trafiken.[35] Det planeras i samband med starten också för en ny station i Rosengård. Eventuellt kan det bli aktuellt med en framtida station i Fosie. Tanken var att trafiken skulle komma igång december 2011,[35] men det är uppskjutet och det var våren 2012 inte något startdatum satt, men kommunen och Skånetrafiken vill fortfarande köra trafiken.[Uppdatering behövs] Tågen kommer på grund av trängsel i tunneln, främst Triangeln, inte kunna gå oftare än varje halvtimme, vilket är ganska glest för en stadstågslinje.
Pågatåg Nordost [redigera]
Utöver ovanstående framtidsplaner jobbas det med ett separat projekt som kallas Pågatåg Nordost vilket går ut på att skapa 2 nya linjer med Hässleholm som gemensam knutpunkt. Dessa linjer är Hässleholm–Markaryd (kan på sikt förlängas till Halmstad)[36] samt Hässleholm–Alvesta–Växjö.[36] Dessa linjer är tänkta att öppnas i etapper fram till december 2014. Utöver dessa så föreslås även nuvarande linje Helsingborg–Hässleholm–Kristianstad få utökad persontrafik mellan Helsingborg–Hässleholm. Satsningen innebär att det, när allt är klart, blir 13 nya stationer inom Pågatåg Nordost.[36]
År 2012 byggs stationer i Hästveda, Ballingslöv, Killeberg, Diö samt Gemla.[37] År 2013 fortsätter projektet med stationer i Bjärnum, Vittsjö, Markaryd, Önnestad samt Fjälkinge[37] och slutligen 2014 avslutas projektet med stationer i Tjörnarp och Vislanda.[37]
Det finns för framtiden önskemål om en ny järnväg från Kristianstad till Lund eller Eslöv via Hörby. Det skulle förkorta restiden Kristianstad–Lund/Malmö med minst 20 minuter samt Blekinge–Lund/Malmö med nästan 30 minuter (eftersom man skulle slippa vändning i Kristianstad.[38] Detta finns ingen tidsplan fastställd för.
Fordon [redigera]
I Pågatågstrafiken används huvudsakligen den nya tågtypen X61 men även den äldre elmotorvagnem av typen X11 används vid vissa avgångar men man har även använt X52 (kallas oftast Regina) samt tidigare även X31.
X11-tågen är på väg (2011) att fasas ut eftersom de inte få gå i Citytunneln (i bruk sedan december 2010) såvida de inte genomgått en dyr modifiering med nödbromsblockering, vilket endast görs med ett mindre antal.[39] De har dispens under 2011.
Nya tåg [redigera]
De 26 tågsätt som används för dagens trafik har rullat i över 25 år och börjar bli slitna, dessutom saknar de lågt golv, vilket har en stor betydelse när det gäller krav på handikappsanpassning och komfort. En annan nackdel är att tågen är långsamma då de har en maxfart på bara 140 kilometer i timmen vilket ger lång restid. Den 5 december 2006 tog nämnden för kollektivtrafik inom Region Skåne därför beslutet att tågtypen X60, tillverkad av Alstom och Siemens på sikt skall ersätta dagens tågtyp. Typen kommer att kallas X61 eftersom den avviker litet från X60, den är kortare och har annan inredning. X61 har liksom X60 lågt golv, klimatanläggning och en maxfart på 160 kilometer i timmen vilket ger kortare restider än med X11.[40]
Först ut med de ny tågen blir linje 5 (Helsingborg–Åstorp–Kristianstad) följt av linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) och därefter kommer övriga. Anledningen till att man valt just den ordningen är att dels körs linje 2 med inlånade X31:or från öresundstågsystemet[41] och dels trafikeras vissa linjer (främst linje 5) med inhyrda X52:or från SJ. Genom att koncentrera de första X61:orna till just dessa två linjer kan man snabbt ersätta alla inhyrda och inlånade tåg som för övrigt behövs på andra håll. Under 2010 kommer 22 nya tågsätt att levereras och totalt är 49 stycken beställda.[42] Alla dessa ska vara i drift under 2012. X61 har också beställts till Västtrafik, Östgötatrafiken och Västernorrlands läns trafik (X62).
De nya tågen kommer till en början att komplettera de befintliga eftersom nya tåglinjer ska öppnas och turerna utökas på de befintliga och då behövs flera tågsätt. När de nya tågen blir allt flera så kommer de gamla successivt att tas ur trafik. Skånetrafiken har sedan tidigare konstaterat att det inte lönar sig att förse X11:orna (som är från 1983–1991) med det nya säkerhetssystem som krävs för trafik genom Citytunneln. Därför planerade Skånetrafiken att sälja 22 av sina 26 X11:or till Transitio AB och behålla övriga fyra för sin kommande trafik mellan Hässleholm–Markaryd(–Halmstad) och Hässleholm–Alvesta-Växjö.[43] Men försäljningen drogs tillbaka och i stället ska nu samtliga X11:or säljas.[44] Någon snar försäljning lär dock inte bli aktuell då de äldre tågen är tänkta att användas som reservtåg för de nya under de första åren. Samtidigt står det klart att redan inom några år kommer ytterligare 29 nya pågatåg att behöva beställas.[43]
Namn på pågatåg [redigera]
Äldre namn [redigera]
I enlighet med namnet Pågatågen är de flesta tågen uppkallade efter någon verklig eller fiktiv skånsk påg (pojke). En kvinna, Victoria Benedictsson, har också fått ge namn åt ett tåg, dock genom sin manliga författarpseudonym Ernst Ahlgren. Listan nedan visar samtliga äldre namn på pågatågen av typen X11:[2] Nedan syns även de som fick ge namn åt motorvagnarna som trafikerade Ystadbanan innan den elektrifierades.[5]
|
Nya namn [redigera]
Den 1 juni 2009 meddelade Skånetrafiken att man valt ut namn till de 49 nya tågsätt som kommer att tagas i drift 2010. Bland namnen, vilka tagits fram genom förslag från allmänheten genom radiokanalen P4 Radio Kristianstad, märks bland annat Johan Jacob Döbelius, Rutger Macklean, August Palm och Folke ”Spuling” Lindh. Nytt för denna omgång tåg är att även kvinnonamn kommit i fråga, däribland Birgit Nilsson, Märta Måås-Fjetterström och Tiffany Persson.[3]
|
Bildgalleri [redigera]
-
Invigning av pågatåget Falstaff, fakir 1998 på Lund C
-
Rio-Kalle på Triangelns station, 2011
-
Pågatåg nr 3167 (Hjalmar Gullberg) av typen X11 på Malmö C.
-
Pågatåg av typen X52 på Eslövs station.
-
Interiör på ett pågatåg av typen X61.
.jpg)
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ [a b] ”Raka vägen”. Skånetrafiken. 2007-05-30. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Rakavagen/2007/05_Maj/20070530_Nu%20b%C3%B6rjar%20snart%20Arriva%20k%C3%B6ra%20P%C3%A5gat%C3%A5gen.pdf. Läst 2008-02-05.
- ^ [a b c] Järnväg.net om X11
- ^ [a b] Skånetrafiken meddelande 2009-06-01, Nya Pågatågsnamn
- ^ Spåren efter avregleringen ISBN: 91-88371-80-8
- ^ [a b c] Swahn, Sven Christer (1993). Tågapågar. Länstrafiken Malmöhus. Sid. 6–7
- ^ ”Pågatågen 25 år”. Skånetrafiken. 2008-01-09. http://www.skanetrafiken.se/upload/bildbank/pågatåg/folder_pagatag.pdf. Läst 2009-01-18.
- ^ ”Järnväg.net: Om Ystad–Simrishamns järnväg”. http://www.jarnvag.net/banguide/Ystad-Simrishamn.asp.
- ^ ”Premiärtur för nya Pågatågen”. Helsingborgs Dagblad. 2010-08-16. http://hd.se/skane/2010/08/16/premiar-for-nya-pagatagen/. Läst 2010-08-19.
- ^ ”Nu är Birgit döpt”. Sveriges Radio. 2009-12-04. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=3286620. Läst 2012-11-23.
- ^ ”X61/X62: Fakta & Historia - Nytt tåg för regionaltrafik”. Jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/motorvagnar-i-trafik/x61?tmpl=component&print=1&page=. Läst 2012-11-24.
- ^ ”Invigning av den nya stationen i Sösdala”. Trafikverket. 2011-05-13. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Pagatag-nordost-och-Krosatag/Nyhetsarkiv/Sosdala/Invigning-av-den-nya-stationen-i-Sosdala/. Läst 2011-05-15.
- ^ ”Nyöppning på Svågertorp”. Sydsvenskan. 2011-08-15. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1526951/Nyoppning-pa-Svagertorp.html. Läst 2011-08-15.
- ^ [a b] Sydsvenskan den 1 oktober 2008: Pågatågslinjer i Skåne
- ^ ”Skånskan den 25 november 2008: Pågatågen på Lommabanan dröjer”. http://www.skd.se/article/20081125/NYHETER/440471948.
- ^ [a b] ”Regeringens plan för transportsystemet 2010–2021 i Skåne”. Regeringskansliet. 2010-03-31. http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/30/94/840015ce.pdf. Läst 2010-06-02.
- ^ [a b] ”Om fem år rullar pågatåg till Trelleborg”. Skånska Dagbladet. 2010-06-04. http://www.skanskan.se/article/20100604/TRELLEBORGVELLINGE/706049899. Läst 2010-06-06.
- ^ ”Utbyggnaden av Trelleborgsbanan börjar”. Trafikverket. 2010-07-06. http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden/Pressmeddelande1/Skane/2010-07/Utbyggnaden-av-Trelleborgsbanan-borjar/. Läst 2010-07-13.
- ^ ”Östervärns station stängs”. Trafikverket. 2009-06-15. http://www.trafikverket.se/PageFiles/17605/infoblad_ostervarn.pdf. Läst 2009-10-13.
- ^ ”Skånetrafiken informerar om Citytunneln”. Skånetrafiken. http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=30959&epslanguage=SV. Läst 2010-10-06.
- ^ ”Skånetrafikens tågstrategi fram till 2037 inklusive dess bilagor”. Skånetrafiken. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Företagsdokument/Tågstrategi%202037%20inkl%20bilagor%20-%20Light.pdf. Läst 2010-06-02.
- ^ ”Nytt pågatågssystem Ängelholm–Helsingborg–Åstorp”. Skånetrafiken. 2007-11-30. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/Underlagsmaterial%203%20Pågatågssystem%20Ängelholm-Helsingborg-Åstorp.pdf. Läst 2009-12-08.
- ^ [a b c d e] Skånetrafikens Nyhetsbrev den 13 februari 2008: 10 nya stationer till 2014
- ^ http://hd.se/astorp/2011/05/13/tagstopp-i-kvidinge-tidigast-2013/
- ^ ”Skånska dagbladet, den 7 maj 2008: Kostnadsökning kan stoppa pågatåg till Marieholm”. http://www.skd.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080507/NYHETER/260774565.
- ^ ”Marieholmsbanan rustas upp”. SVT Sydnytt. 2010-08-11. http://svt.se/2.33782/1.2103741/marieholmsbanan_upprustas. Läst 2010-08-12.
- ^ ”Inga pågatåg till Marieholm trots allt”. Skånska Dagbladet. 2010-10-13. http://www.skanskan.se/article/20101013/ESLOV/710129864/0/staffanstorp. Läst 2010-10-18.
- ^ ”BLT, den 22 januari 2008: Pågatåg Helsingborg-Karlshamn?”. http://www.blt.se/nyheter/karlshamn/planer-pa-pagatag-mellan-karlshamn-och-helsingborg(440839).gm.
- ^ Sanna Nilsson (2010-10-28). ”Brist på spår försenar pågatåg” (på Svenska). Blekinge Läns Tidning: s. 25.
- ^ [a b] ”Blekingetrafiken vill ersätta pågatåg med buss”. Blekinge Läns Tidning. 2011-03-03. http://www.blt.se/nyheter/solvesborg/vill-ersatta-pagatagen-med-expressbussar(2300218).gm. Läst 2011-03-15.
- ^ ”Ingen pågatågspendling till Blekinge”. Sveriges Radio. 2011-03-15. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=4399954. Läst 2011-03-15.
- ^ [a b] Helsingborgs Dagblad 2010-07-20
- ^ ”Helsingborgs Dagblad 2010-07-18”. http://hd.se/bastad/2010/07/18/osakert-om-pagatag-till-barkakra/.
- ^ ”Avtal om Pågatågstrafik på Malmöringen”. infrastrukturnyheter.se. 2010-02-04. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/02/avtal-om-pagatagstrafik-pa-malmoringen. Läst 2010-02-05.
- ^ ”Pågatågstrafik på Malmöringen”. Malmö kommun. 2010-02-03. http://www.malmo.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Mellansida/Centrala-nyheter/2-3-2010-Pagatagstrafik-pa-Malmoringen.html. Läst 2010-02-05.
- ^ [a b] Skånskan 14 december 2009: Pågatåg rullar på Malmöringen 2011
- ^ [a b c] Pågatåg Nordost
- ^ [a b c] Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg
- ^ Diagonalen - ett integrationsprojekt för Skånes konkurrenskraft
- ^ ”se sid 20”. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Organisation/N%C3%A4mnden/Handlingar/2009/2009-12-14_%C3%84rende_8-12.pdf.
- ^ ”Skånetrafiken: Nya pågatåg inköpta”. http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=8125&epslanguage=SV.
- ^ ”19 nya öresundståg förstärker systemet”. Informationsbladet Trevlig Resa nr. 5 2010 från Öresundståg AB/DSBFirst. maj 2010. http://www.oresundstag.se/Global/Nyhetsbrevet/DSBFirst_no5_svensk.pdf. Läst 2010-07-21.
- ^ ”Skånskan 4 december 2009: Birgit Nilsson invigdes”. http://www.skanskan.se/article/20091204/NYHETER/912049984/1056/*/*/premiar-for-nya-pagatagen.
- ^ [a b] ”Pågatåg till salu”. Skånska Dagbladet. 2009-12-14. http://www.skanskan.se/article/20091214/EKONOMI/712149775. Läst 2009-12-15.
- ^ ”Skåne vill sälja alla sina pågatåg”. Kristianstadsbladet. 2010-06-12. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article899802/Skaringne-vill-saumllja-alla-sina-Paringgataringg.html. Läst 2010-07-01.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Pågatågen.
|
|||||
|
||||||||
|
|||||
|
||||||||||||||||||||
