Pågatågen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pågatågen
Pågatåg utanför Hjärup.jpg
Pågatåg nära Hjärups station, med Jakriborg i bakgrunden
Fordonstyp X61
Typ av tågsystem Lokaltåg
Trafikhuvudmän Skånetrafiken
Operatörer Arriva
Antal linjer 6
Antal trafikerade stationer 55
Trafikerade län Skåne, Kronoberg
Länder som trafikeras Sverige
Linjekarta
Pågatågen
Head station
ÄngelholmRegional- och fjärrtåg
Stop on track
Kattarp
Stop on track
Ödåkra
Stop on track
Maria
Station on track Head station
HelsingborgRegional- och fjärrtåg Färja till Helsingör
Station on track Station on track
Ramlösa
Straight track Junction to left Track turning from right
Straight track Straight track Station on track
Påarp
Straight track Straight track Station on track
Mörarp
Straight track Straight track Station on track
Bjuv
Straight track Straight track Junction to left Track turning from right
Straight track Straight track Station on track End station
Åstorp
Straight track Straight track Station on track
Klippan
Straight track Straight track Station on track
Perstorp
Straight track Straight track Station on track
Tyringe
Straight track Straight track Straight track Head station
Markaryd
Straight track Straight track Straight track Station on track
Vittsjö
Straight track Straight track Straight track Station on track
Bjärnum
Straight track Straight track Unknown BSicon "TBHFl" Unknown BSicon "ABZr+r"
Hässleholm CRegional- och fjärrtåg
Straight track Straight track Straight track Station on track
Vinslöv
Straight track Straight track Straight track Station on track
Önnestad
Straight track Straight track Straight track Station on track
Kristianstad C
Straight track Straight track Straight track Station on track
Fjälkinge
Straight track Straight track Straight track End station
Bromölla
Straight track Straight track Stop on track
Sösdala
Stop on track Straight track Straight track
Rydebäck
Stop on track Straight track Straight track
Glumslöv
Station on track Straight track Straight track
LandskronaRegional- och fjärrtåg
Stop on track Straight track Straight track
Häljarp
Stop on track Straight track Straight track
Dösjebro
Straight track Stop on track Straight track
Gantofta
Straight track Stop on track Straight track
Vallåkra
Straight track Stop on track Straight track
Tågarp
Straight track Stop on track Straight track
Billeberga
Straight track Stop on track Straight track
Teckomatorp
Station on track Station on track Straight track
Kävlinge
Stop on track Stop on track Straight track
Gunnesbo
Straight track Straight track Station on track
Höör
Straight track Straight track Stop on track
Stehag
Straight track Straight track Station on track
Eslöv
Straight track Straight track Stop on track
Örtofta
Straight track Straight track Stop on track
Stångby
Straight track Junction from left Track turning right
Station on track Station on track Head station
Lund CRegional- och fjärrtåg
Straight track Junction from left Track turning right
Straight track Stop on track
Hjärup
Straight track Station on track
Åkarp
Straight track Station on track
Burlöv
Junction from left Track turning right
Station on track Head station
Malmö CRegional- och fjärrtåg
Station on track Station on track
Triangeln
End station Station on track
Hyllie
Stop on track
Svågertorp
Stop on track
Oxie
Stop on track
Svedala
Stop on track
Skurup
Stop on track
Rydsgård
Stop on track
Marsvinsholm
Stop on track
Svarte
Junction to left Track turning from right
Station on track End station
YstadFärja till Rønne och Polen
Stop on track
Köpingebro
Station on track
Tomelilla
Stop on track
Lunnarp
Stop on track
Smedstorp
Stop on track
Gärsnäs
End station
Simrishamn

Pågatågen är lokaltåg inom Region Skåne (Skånetrafiken). Trafiken drivs av Arriva,[1] som även är ansvarigt för servicen ombord. Huvudman är Skånetrafiken. Orter som trafikeras är bland annat Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ystad, Ängelholm, Kristianstad, Simrishamn och Höör.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Pågatågen är lokaltåg som kompletteras av Öresundstågen som är regionaltåg. Tågen består av lilafärgade elmotorvagnar av modellen X61 och är uppkallade efter någon verklig eller påhittad skånsk påg[2] eller tös.[3]

Begreppet pendeltåg används inte om något tåg i Öresundsregionen, varken i Skåne eller på Själland (där Öresundstågen trafikerar sträckan Kastrups flygplats-Köpenhamn-Helsingör och kompletterar S-tågens pendeltrafik i huvudstadsregionen).

Biljetter[redigera | redigera wikitext]

Skånetrafikens biljetter gäller för Pågatågen. Det gäller både för enstaka resor och för periodkort. Dessa biljetter gäller också lokalt inom de zoner man stiger på och av Pågatåget. Om man kombinerar en tågresa med SJ och Pågatåg kan SJ sälja biljett för hela resan.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Dåvarande Länstrafiken Malmöhus blev huvudman för den lokala persontrafiken på järnväg 1983, innan dess var Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) och Nordvästra Skånes kommunalförbund (NSK) ansvariga för pågatågstrafiken medan Statens Järnvägar ansvarade för övrig lokal järnvägstrafik i länet. På några sträckor kompletteras trafiken av Öresundstågen.

Samtliga järnvägar som används för pågatåg är byggda mellan 1856 och 1898, utom sträckan Kävlinge–Helsingborg som togs i bruk 2001 (som alternativ sträckning till den befintliga Rååbanan), och Citytunneln i Malmö, som togs i bruk 2010.

Början till vad som blev pågatågen skedde 1975 när dåvarande Statens Järnvägar (SJ), som skötte all lokal persontrafik på järnvägen, meddelade kommunerna och Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) att persontrafiken till stationerna mellan Lund och Malmö och persontåget Malmö–Trelleborg skulle läggas ner 1976. Samtidigt började Statens Järnvägar att utreda om persontrafik mot Eslöv, Landskrona och Hässleholm skulle fortsätta. Påtryckningar från kommunerna och SSK ledde till att en del linjer inte blev nedlagda. Under 1977 ville SSK införa ett regionalt månadskort som skulle gälla både på tåg och bussar inom kommunerna. Statens Järnvägar motsatte sig detta eftersom lokaltågen skulle upphöra om några år. Fordonstypen X7 som användes var utsliten och Statens Järnvägar skulle inte köpa några nya fordon. För att upprusta X7 och fortsätta lokaltrafiken krävde Statens Järnvägar ett avtal med SSK. Förhandlingar startade våren 1978 och i september träffades ett 25-årigt avtal. Statens Järnvägar skulle anskaffa fem X10 som skulle användas på linjerna Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge. SSK fick införa månadskort 1 januari 1979 och trafiken med de beställda X10 beräknades starta våren 1981 vid tidtabellsskiftet. Tills dess skulle X7 användas. Nordvästra Skånes kommunalförbund blev nu intresserade och det ledde till inköp av tre X10 (senare ytterligare en) för persontrafik mot Landskrona och Helsingborg från Kävlinge med start 1983. Månadskortet var framgångsrikt och passagerarantalet översteg förväntningarna. SSK och NSK började förhandla med Statens Järnvägar om ytterligare fordon men man ansåg att Statens Järnvägars affärsvillkor var orimliga. De kontaktade ASEA och köpte ytterligare fem motorvagnar direkt från ASEA med ett lån från PK-banken.[4]

Avtalen som hade skrivits av SSK och NSK togs över av Länstrafiken Malmöhus som bildas 1983 när olika länstrafikbolag i Sverige tog över ansvaret för kollektivtrafiken med såväl buss som tåg inom länen.

Linjenätets utveckling[redigera | redigera wikitext]

Västra Skåne[redigera | redigera wikitext]

Det första pågatåget kördes den 9 januari 1983. Från början trafikerades orterna Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge och Landskrona med de nio motorvagnar som Statens Järnvägar hade köpt på uppdrag av SSK och NSK.[5] I väntan på ytterligare motorvagnståg, som levererades 1985, trafikerades Helsingborg med äldre materiel, bland annat lokdragna tåg.

År 1990 började pågatågen trafikera sträckan Malmö–Ystad men här var dock inte banan elektrifierad och därför körde man på denna sträcka med Y1 motorvagnar. 1996 var banan elektrifierad och därmed började man i stället trafikera sträckan med X11-motorvagnar.[5]

Skåne län[redigera | redigera wikitext]

Geografisk linjekarta för Pågatågen

1997 sammanfördes Malmöhus län och Kristianstads län till ett län vilket bidrog till att pågatågstrafiken utökats till orter som tidigare ingått i Kristianstads län bland annat Åstorp och sedan 2003 även Simrishamn,[6] som tidigare trafikerades av Österlenaren.[7]

Den 17 juni 2007 förlängdes även pågatågslinje 5 så att den även omfattade sträckan KristianstadÅstorp. Samma dag tog Arriva över Pågatågstrafiken från SJ förutom linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) som kvar blev hos SJ.[1]

Den 9 januari 2008 firades pågatågens 25-årsjubileum på flera stationer i Skåne. Dessutom visades en fullskalig modell[förtydliga] av det nya pågatåget X62 för första gången för allmänheten på Malmö centralstation under perioden 9–13 januari 2008.[källa behövs]

Citytunneln[redigera | redigera wikitext]

Den stora investeringen i Citytunneln genom Malmö innebar att Pågatågen leds genom Malmö centrals nedre spår till stationen Triangeln och Hyllie som är pågatågens sydvästliga slutpunkt (före Öresundsbron).

I samband med arbetena för Citytunneln slopades Östervärns station 15 juni 2009 på sträckan Malmö–Ystad–Simrishamn. Anledningen var att växelkonfigurationen vid själva stationen inte var lämplig för trafik till och från den planerade provisoriska stationen vid Malmö C under arbetet med Citytunneln.[8]

Den 12 december 2010 förlängdes linjen Höör–Malmö till att omfatta även sträckan Kristianstad–Hässleholm–Höör. Dessutom började samtliga pågatåg utom pågatågen till/från Ystad att göra uppehåll vid Triangeln och i Hyllie. Samtidigt tog Arriva över linjen Malmö–Landskrona–Ängelholm som innan trafikerades av X31 med DSBFirst som operatör.

En mindre förändring skedde även (12 december 2010) för linjen Helsingborg–Kristianstad då man åter började göra uppehåll i Påarp och Mörarp, men samtidigt slopades de särskilda avgångarna i högtrafik mellan Helsingborg och Åstorp.

Den 15 augusti 2011 började även Pågatågen till Ystad/Simrishamn att köra genom Citytunneln och då stängdes även Persborgs station. Att tågen till Ystad inte började gå via tunneln direkt när den togs i drift berodde på att bangården i Malmö samt spårförbindelsen i Lockarp inte var färdiga samtidigt som tunneln.[9] Därmed återöppnades Svågertorps station.[10]

Den 14 maj 2011 började pågatågen göra uppehåll i Sösdala (mellan Höör och Hässleholm).[11]

Pågatåg Nordost[redigera | redigera wikitext]

Projektet Pågatåg Nordost har gått ut på att skapa två nya linjer utgående från Hässleholm som gemensam knutpunkt. Dessa linjer är Hässleholm–Markaryd (kan på sikt förlängas till Halmstad)[12] samt Hässleholm–Alvesta–Växjö.[12] Satsningen innebär att det, när allt är klart, blir 13 nya stationer inom Pågatåg Nordost (inklusive Sösdala, öppnad 2011).[12] År 2012-2014 har stationer byggts i Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Bjärnum, Vittsjö, Önnestad, Fjälkinge och Tjörnarp i Skåne län samt i Diö, Vislanda, Gemla och Markaryd i Kronobergs län.[13]

15 december 2013 startade pågatågtrafiken mellan Hässleholm och Markaryd, med stopp i Bjärnum och Vittsjö, samt mellan Kristianstad och Bromölla med stopp i Fjälkinge. Likaså öppnades Önnestads station mellan Hässleholm och Kristianstad. Samtidigt startade en ny lokaltågslinje mellan Hässleholm och Växjö med uppehåll vid nio mellanliggande stationer, som dock har fått varumärket Krösatåg, vilket är Jönköpings läns/Kronobergs läns varumärke. Tjörnarps station (pågatågslinjen Malmö-Kristianstad) planeras att tas i bruk i december 2014.[14]

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Linje Sträcka Längd (km) Stationer Turer/riktning/timme Turer inkl Öresundståg
2 108 HyllieMalmö CLandskronaHelsingborgÄngelholm 96 17 1–2
Malmö–Helsingborg 1–2
2–3
Malmö–Helsingborg 3–5
3 109 HyllieMalmö CTeckomatorpHelsingborg 71 16 1 1
4b 93 HyllieMalmö CHöörHässleholm CKristianstad C 15 16 1
Malmö–Höör 2
2
Ö-tåg stannar ej i Höör
4b 93 KristianstadBromölla 3 ½–1 1–2
5 91 HelsingborgÅstorpHässleholm CKristianstad C 107 12 1
Helsingborg–Åstorp 2
samma
6 107 Malmö CYstads stationSimrishamn 111 14 1
Malmö–Ystad 2
samma
7 105 MarkarydHässleholm 37 4 ½–1 samma
Totalt

Linjenumren är Skånetrafikens respektive Samtrafikens tidtabellnummer.

Framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Skånetrafiken beräknade år 2007 att resandet kommer fördubblas fram till år 2020 och Skånetrafiken valde därför att i hög grad prioritera följande sträckor:

Lommabanan och Trelleborgsbanan[redigera | redigera wikitext]

Pågatågstrafik Malmö–Kävlinge via Lommabanan beräknas först att komma igång under 20202021[15]. Kommande persontrafik mellan Malmö och Trelleborg (som till stor del ska gå på Trelleborgsbanan) kommer planeras till att starta årsskiftet 2015/2016.[16] Det finns också planer på att lägga om pågatågslinjerna i Helsingborg.[17] I dag går tågen från Malmö vidare mot Ängelholm, men i framtiden blir det troligen tågen från Åstorp som, via Helsingborg, fortsätter norrut. Detta väntas förbättra punktligheten på Västkustbanan.[18]

Möjlig tidsplan[redigera | redigera wikitext]

Söderåsbanan[redigera | redigera wikitext]

I Skånetrafikens strategi finns även planer på att skapa en pågatåglinje från Åstorp till Malmö via Söderåsbanan (förbi Billesholm och Svalöv) och Lommabanan. (Banan kallas av Trafikverket Godsstråket genom Skåne.) Denna linje beräknas komma igång tidigast år 2020 (bansträckan via Lomma tidigast år 2020-2021[27][28][29]

Malmöringen[redigera | redigera wikitext]

Det finns även avtal mellan Malmö kommun och Skånetrafiken[30][31] om att öppna en pågatågslinje som kommer att gå Malmö centralÖstervärn(–Rosengård)–Persborg(–Fosie)–SvågertorpHyllieTriangeln–Malmö central, det vill säga runt om Malmö stationer inom parentes är ännu inte byggda. Dock kräver Skånetrafiken en kostnadstäckning på minst 50 procent, något som den nya pågatågslinjen troligen inte kommer upp i och därför har Malmö kommun beslutat sig för att ta det ekonomiska ansvaret för trafiken.[32] Det planeras i samband med starten också för en ny station i Rosengård. Eventuellt kan det bli aktuellt med en framtida station i Fosie. Tanken var att trafiken skulle komma igång december 2011,[32] men det är uppskjutet och det var våren 2012 inte något startdatum satt, men kommunen och Skånetrafiken vill fortfarande köra trafiken.[Uppdatering behövs] Tågen kommer på grund av trängsel i Citytunneln, främst vid Triangeln, inte att kunna gå oftare än varje halvtimme per riktning, vilket är ganska glest för en tåglinje inom en storstad.[källa behövs]

Diagonalen[redigera | redigera wikitext]

Det finns önskemål (från bland annat kommuner längs sträckan och i Blekinge) om en ny järnväg från Kristianstad till Lund eller Eslöv via Hörby, Skånediagonalen. Det skulle förkorta restiden Kristianstad–Lund/Malmö med minst 20 minuter samt Blekinge–Lund/Malmö med nästan 30 minuter (eftersom man skulle slippa vändning i Kristianstad).[33] Detta projekt finns ingen tidsplan fastställd för.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

I Pågatågstrafiken används tågtypen X61 man har även använt X11, X52 (kallas oftast Regina) och X31.

X11[redigera | redigera wikitext]

Pågatåg nr 3167 (Hjalmar Gullberg) av modellen X11Malmö centralstation

Pågatågen kördes vid starten 1983 med tågtypen X11 (ombyggda från X10). De färgsattes i kulören lila. Under många år var motorvagnarna X10 inredningsmässigt i stort sett identiska med de pendeltågsvagnar som kördes av Storstockholms lokaltrafik. Mellan 1993 och 1999 byggdes pågatågen X10 om, bland annat fick de ny inredning och utrustades med toaletter, och räknas sedan dess som en egen fordonstyp med littera X11.[2]

X11-tågen är sedan hösten 2013 helt borta och ersatta av X61 eftersom de inte fick gå i Citytunneln (i bruk sedan december 2010) såvida de inte genomgått en dyr modifiering med nödbromsblockering, vilket endast gjordes tillfälligt på ett mindre antal.[34] De hade dispens under 2011.

Nästan alla X11:or har sålts utom en som delvis skrotats efter en brand.[35] 20 av dessa används sedan dess i andra län, särskilt i Småland och Blekinge, som Krösatåg och i "Pågatåg Nordost"-konceptet som delvis ändå är i Skåne. Övriga fem rullar hos Norrtåg, två som pendeltåg runt Umeå och tre som reserver för X62 på länssträckorna. Kvar blev den som drabbades av en takbrand under en tom-körning på hösten 2011 och skadades så pass allvarligt att den inte ansågs värd att reparera. Den ställdes av och användes som reservdelsförråd åt Skånetrafikens övriga och när dessa sedan försvann så delade man den på mitten och skrotade den del som var brännskadad. Den andra såldes till en tågverkstad där den har sparats som reservdel.

Inom några år (räknat från 2009) kommer ytterligare 29 nya pågatåg att behöva beställas.[36]

X61[redigera | redigera wikitext]

[Uppdatering behövs]

Interiören av den nya tågtypen X61 Interiören av den nya tågtypen X61
Interiören av den nya tågtypen X61

De 26 tågsätt som hittills använts för dagens trafik hade rullat i över 25 år och börjat bli slitna, dessutom saknade de lågt golv, vilket har en stor betydelse när det gäller krav på handikappsanpassning och komfort. En annan nackdel var att tågen var långsamma då de har en maxfart på bara 140 kilometer i timmen vilket ger lång restid. Den 5 december 2006 tog nämnden för kollektivtrafik inom Region Skåne beslutet att tågtypen X60, tillverkad av Alstom och Siemens skulle ersätta dagens tågtyp (X11). Typen kallas X61 eftersom den avviker litet från X60, den är kortare och har annan inredning. X61 har liksom X60 lågt golv, klimatanläggning och en maxfart på 160 kilometer i timmen vilket ger kortare restider än med X11.[37]

Förarhytten hos X61

Den 16 augusti 2010 gick den första X61 i ordinarie trafik.[38] Redan den 4 december 2009 kördes invigningsturen med X62 Birgit Nilsson. Invigning och dop var på Malmö centralstation.[39] På grund av olika tekniska problem ville dock Skånetrafiken inte godkänna tågen för leverans och trafikstarten drog ut på tiden.[40]

Först ut med de ny tågen blev linje 5 (Helsingborg–Åstorp–Kristianstad) följt av linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) och därefter kom övriga. Anledningen till att man valt just den ordningen var att dels kördes linje 2 då med inlånade X31:or från öresundstågsystemet[41] och dels trafikeras vissa linjer (främst linje 5) med inhyrda X52:or från SJ. Genom att koncentrera de första X61:orna till just dessa två linjer kunde man snabbt ersätta alla inhyrda och inlånade tåg som för övrigt behövdes på andra håll. I september 2013 var 51 tågsätt levererade och alla kvarvarande X11:or tagna ur trafik varav ett delvis skrotat.[42] X61 har också beställts till Västtrafik, Östgötatrafiken och Västernorrlands läns trafik (X62).

Namn på pågatåg[redigera | redigera wikitext]

Äldre namn[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med namnet Pågatågen är de flesta tågen uppkallade efter någon verklig eller fiktiv skånsk påg (pojke). En kvinna, Victoria Benedictsson, har också fått ge namn åt ett tåg, dock genom sin manliga författarpseudonym Ernst Ahlgren. Listan nedan visar samtliga äldre namn på pågatågen av typen X11:[2] Nedan syns även de som fick ge namn åt motorvagnarna som trafikerade Ystadbanan innan den elektrifierades.[5]

Nya namn[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juni 2009 meddelade Skånetrafiken att man valt ut namn till de 49 nya tågsätt som kommer att tagas i drift 2010. Bland namnen, vilka tagits fram genom förslag från allmänheten genom radiokanalen P4 Radio Kristianstad, märks bland annat Johan Jacob Döbelius, Rutger Macklean, August Palm och Folke ”Spuling” Lindh. Nytt för denna omgång tåg är att även kvinnonamn kommit i fråga, däribland Birgit Nilsson, Märta Måås-Fjetterström och Tiffany Persson.[3]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Raka vägen”. Skånetrafiken. 2007-05-30. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Rakavagen/2007/05_Maj/20070530_Nu%20b%C3%B6rjar%20snart%20Arriva%20k%C3%B6ra%20P%C3%A5gat%C3%A5gen.pdf. Läst 2008-02-05. 
  2. ^ [a b c] Järnväg.net om X11
  3. ^ [a b] Skånetrafiken meddelande 2009-06-01, Nya Pågatågsnamn
  4. ^ Spåren efter avregleringen ISBN 91-88371-80-8
  5. ^ [a b c] Swahn, Sven Christer (1993). Tågapågar. Länstrafiken Malmöhus. Sid. 6–7 
  6. ^ ”Pågatågen 25 år”. Skånetrafiken. 2008-01-09. http://www.skanetrafiken.se/upload/bildbank/pågatåg/folder_pagatag.pdf. Läst 2009-01-18. 
  7. ^ ”Järnväg.net: Om Ystad–Simrishamns järnväg. http://www.jarnvag.net/banguide/Ystad-Simrishamn.asp. 
  8. ^ ”Östervärns station stängs”. Trafikverket. 2009-06-15. http://www.trafikverket.se/PageFiles/17605/infoblad_ostervarn.pdf. Läst 2009-10-13. 
  9. ^ ”Skånetrafiken informerar om Citytunneln”. Skånetrafiken. http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=30959&epslanguage=SV. Läst 2010-10-06. 
  10. ^ ”Nyöppning på Svågertorp”. Sydsvenskan. 2011-08-15. http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1526951/Nyoppning-pa-Svagertorp.html. Läst 2011-08-15. 
  11. ^ ”Invigning av den nya stationen i Sösdala”. Trafikverket. 2011-05-13. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Pagatag-nordost-och-Krosatag/Nyhetsarkiv/Sosdala/Invigning-av-den-nya-stationen-i-Sosdala/. Läst 2011-05-15. 
  12. ^ [a b c] Pågatåg Nordost
  13. ^ Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg
  14. ^ http://www.pagatagnordost.se/index.php/nya-stationer
  15. ^ ”Lommabanan”. http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Lommabanan/. Läst 2014-10-17. 
  16. ^ http://www.trafikverket.se/trelleborgsbanan Läst 2014-03-25
  17. ^ ”Skånetrafikens tågstrategi fram till 2037 inklusive dess bilagor”. Skånetrafiken. Arkiverad från originalet den 2010-12-06. http://web.archive.org/web/20101206094453/http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/F%C3%B6retagsdokument/T%C3%A5gstrategi%202037%20inkl%20bilagor%20-%20Light.pdf. Läst 2010-06-02. 
  18. ^ ”Nytt pågatågssystem Ängelholm–Helsingborg–Åstorp”. Skånetrafiken. 2007-11-30. http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/Underlagsmaterial%203%20Pågatågssystem%20Ängelholm-Helsingborg-Åstorp.pdf. Läst 2009-12-08. 
  19. ^ http://www.tv4play.se/program/nyheterna-blekinge?video_id=2507219”. 
  20. ^ http://www.tv4play.se/program/nyheterna-blekinge?video_id=2507219”. 
  21. ^ ”Tågplan 2015, Trafikverket”. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Att-skapa-tidtabeller-for-tag/Tagplan-2015/. Läst 2014-10-15. 
  22. ^ [a b] Grevie missar pågatåget (Helsingborgs Dagblad 12 mars 2014)
  23. ^ [a b] Skånetrafikens Nyhetsbrev den 13 februari 2008: 10 nya stationer till 2014
  24. ^ ”Marieholmsbanan rustas upp”. SVT Sydnytt. 2010-08-11. http://svt.se/2.33782/1.2103741/marieholmsbanan_upprustas. Läst 2010-08-12. 
  25. ^ ”Region Skåne”. http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Marieholmsbanan/. Läst 2014-10-15. 
  26. ^ ”Eslöv kommun”. http://www.eslov.se/arkiv/2014overgripandenyheter/enigtjaformarieholmsbanan.26028.html. Läst 2014-10-15. 
  27. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5781302”. 
  28. ^ ”Lommabanan-Region Skåne”. http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Lommabanan/. Läst 2014-10-16. 
  29. ^ ”Söderåsbanan - Region Skåne”. http://www.skane.se/Kollektivtrafik/Nya-linjer-och-fordon/Nya-taglinjer-och-stationer/Soderasbanan/. Läst 2014-10-15, Läst 2014-10-16. 
  30. ^ ”Avtal om Pågatågstrafik på Malmöringen”. infrastrukturnyheter.se. 2010-02-04. http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/02/avtal-om-pagatagstrafik-pa-malmoringen. Läst 2010-02-05. 
  31. ^ ”Pågatågstrafik på Malmöringen”. Malmö kommun. 2010-02-03. http://www.malmo.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Mellansida/Centrala-nyheter/2-3-2010-Pagatagstrafik-pa-Malmoringen.html. Läst 2010-02-05. 
  32. ^ [a b] Skånskan 14 december 2009: Pågatåg rullar på Malmöringen 2011
  33. ^ Diagonalen - ett integrationsprojekt för Skånes konkurrenskraft
  34. ^ ”se sid 20”. Arkiverad från originalet den 2010-08-30. http://web.archive.org/web/20100830004623/http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Organisation/N%C3%A4mnden/Handlingar/2009/2009-12-14_%C3%84rende_8-12.pdf. 
  35. ^ ”Skåne vill sälja alla sina pågatåg”. Kristianstadsbladet. 2010-06-12. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article899802/Skaringne-vill-saumllja-alla-sina-Paringgataringg.html. Läst 2010-07-01. 
  36. ^ ”Pågatåg till salu”. Skånska Dagbladet. 2009-12-14. http://www.skanskan.se/article/20091214/EKONOMI/712149775. Läst 2009-12-15. 
  37. ^ ”Skånetrafiken: Nya pågatåg inköpta. http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=8125&epslanguage=SV. 
  38. ^ ”Premiärtur för nya Pågatågen”. Helsingborgs Dagblad. 2010-08-16. http://hd.se/skane/2010/08/16/premiar-for-nya-pagatagen/. Läst 2010-08-19. 
  39. ^ ”Nu är Birgit döpt”. Sveriges Radio. 2009-12-04. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=3286620. Läst 2012-11-23. 
  40. ^ ”X61/X62: Fakta & Historia - Nytt tåg för regionaltrafik”. Jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/motorvagnar-i-trafik/x61?tmpl=component&print=1&page=. Läst 2012-11-24. 
  41. ^ ”19 nya öresundståg förstärker systemet”. Informationsbladet Trevlig Resa nr. 5 2010 från Öresundståg AB/DSBFirst. maj 2010. http://www.oresundstag.se/Global/Nyhetsbrevet/DSBFirst_no5_svensk.pdf. Läst 2010-07-21. 
  42. ^ ”Skånskan 4 december 2009: Birgit Nilsson invigdes. http://www.skanskan.se/article/20091204/NYHETER/912049984/1056/*/*/premiar-for-nya-pagatagen. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]