Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska sett från Medicinaregatan.
Sahlgrenska sett från Medicinaregatan.
Plats Göteborg och Mölndal, Västergötland
Grundat 1 januari 1997
Sjukhustyp Universitetssjukhus
Antal anställda ca 17 000
Vårdplatser 2 300
Avdelningar 165
Befolkning 1,7 miljoner[1]
Område Västra sjukvårdsregionen
Ägare Västra Götalandsregionen (VGR)
Sjukhusdirektör Barbro Fridén
Årlig budget ca 9,5 miljarder kronor
Webbplats Officiell webbplats
Ett undersökningsrum på Sahlgrenska, 2012

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är norra Europas största sjukhus. SU har drygt 2 100 vårdplatser fördelade på 165 avdelningar och verksamheten har en omsättning på runt 9,5 miljarder kronor per år. Sjukhuset bildades den 1 januari 1997 när akutsjukhusen Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus slogs ihop. Sedan 1 januari 1999 är SU en del av Västra Götalandsregionen.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har cirka 17 000 anställda och har verksamhet på fem platser i Göteborg och Mölndal; Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset, Högsbo sjukhus och Lillhagsparken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föregångarna[redigera | redigera wikitext]

Föregångarna till Sahlgrenska har varit;

  • År 1665 finns det information om ett sjukhus, eller flera, vid Kvarnberget, där även en av stadens dricksvattenkällor låg, och år 1696 uppges att stadstuktaren Anders Larsson hade sin bostad i sjukhuset. Informationen kommer bland annat från rådmannen och stadsfycicis (stadens läkare) Östrings bok "Privilegia Xenodochii Gothoburgensis" ("privilegier för sjukhuset i Göteborg").
  • Planer på ett nytt sjukhus fanns redan år 1709, men det var när det första sjukhuset förstördes vid storbranden den 15 april år 1721 som stadens magistrat samma år beslutade att bygga ett sjukhus "under Ekskogen", vid foten av Stora Otterhällan - på en tomt mellan Södra Larmgatan och Vallgatan. Detta stod klart år 1727.

Stadsfysicus Boéthius och stadsfältskären Rönnow hade innan dess fått Magistratens uppdrag att utse lämpligaste platsen för sjukhuset. Några år tidigare hade det funnits önskemål om att sjukhuset borde förläggas, liksom garnisonsbadstugan, till Lilla Bommen, men man beslutade dock att bygga det vid Otterhällan "under Ekskogen", strax invid det gamla gjuthuset. Löjtnant Bengt Wilhelm Carlberg, den blivande stadsarkitekten, utförde troligen ritningarna och övertygades även att uppföra byggnaden, som utlämnades på entreprenad för en summa av 1 322 daler.

Om sjukhuset rapporterade Magistraten från 1750-talet årligen till "Kungliga sundhetscollegium" angående Medicinalverkets tillstånd i staden, som löd: "Dessutom underhåller staden på egen bekostnad ett sjuk- och kurhus, däruti de, som härstädes befinnas behäftade med venerisk och andra smittosamma sjukdomar varda intagna, skötta och underhållna samt av stadens medicus och stadsfältskären curerade".[2][3][4]

Donationen[redigera | redigera wikitext]

En donation från Nicolaus Sahlgren lade grunden för Sahlgrenska sjukhuset. I sitt testamente från 8 december 1772 skriver han bland annat; "Mina uti Halland egande strögods , som ej höra under Gåsevadsholms och Dahls säterier, gifver jag till någon nyttig inrättning här i staden, antingen till enke-, arbets-, eller sjukhus, ettdera eller alla tre...". År 1774 gör han ett tillägg och anger samtidigt värdet till 150 000 daler.

Det var Sahlgrens båda mågar, August och Clas Alströmer som fick uppdraget att "Efter eget gottfinnande [...]" bestämma hur gåvan bäst skulle användas. En offentlig tävling avgjordes till politiborgmästare Daniel Petterssons fördel. Han hade föreslagit att pengarna skulle användas till att upprätta ett lasarett, och den 17 mars 1779 meddelas att donationen skulle utnyttjas för ett sjukhus som skulle få namnet Sahlgrenska sjukhuset. En tomt köptes in vid början av Sillgatan, mellan fortifikationshuset och Masthamnen. Här uppfördes ett hus av korsvirke och tegel i två våningar.

  • Det första sjukhuset låg där Sillgatan (nuvarande Postgatan) mynnade ut i Kronans Masthamn (nuvarande Packhusplatsen), och öppnades den 11 mars 1782 då den förste patienten kunde läggas in. Han hette Peter Söderlund och led av dysenteri. Den 24 mars skrevs han ut som frisk.[5] Kostnaden för sjukhuset, inklusive inventarier, uppgick till 5 481 riksdaler och 10 skilling. Sjukhuset hade vid starten 24 sängar, varav 14 för betalande och 10 för medellösa varav två för barnaföderskor. Pehr Dubb blev 1782 Sahlgrenska sjukhusets förste "amiralitetsmedicus", mot en årlig ersättning av 137 riksdaler och 16 skilling (Vid Pehr Dubbs gata i anslutning till nuvarande Sahlgrenska sjukhuset ligger ett så kallat parkeringsdäck, av göteborgshumorn följdenligt döpt till "Dubbdäcket"). Personalen utgjordes av; Sjukhusläkare - Överfältskär (den första var regementsfältskären Weinberg) - Underfältskär - Fältskärgossar - Barnmorska - Sjukvakterskor - Hushållerska - Piga - Sjukhusdräng, totalt 15 personer. Sahlgrenska drevs inledningsvis som en privat inrättning, men fick år 1784 statsbidrag i form av en kollekt som samlades in vid barndop och begravningar. Denna skulle gå till ett blivande länslasarett, men styrdes om till Sahlgrenska på villkoret att man skulle ta hand om stadens sjuka. År 1789, sju år efter starten, överlämnades sjukhuset till stadens borgerskap, som dock varit representerade i sjukhusdirektionen redan från starten.
  • Åren 1823-1855 fanns sjukhuset i det så kallade Oterdahlska huset vid hörnet Spannmålsgatan 9 och Östra Hamngatan 11. I sitt testamente 1808 donerade grosshandlaren Aron Oterdahl huset till Sahlgrenska sjukhusinrättningen "...för evärderlig tid". Stadsarkitekten J Hagberg ledde en om- och tillbyggnad av huset, och den 17 juli 1823 stod sjukhuset klart med plats för 80 patienter. I bottenvåningen fanns fyra rum för barnaföderskor, läkarebostad, kök badrum och bibliotek. En våning upp fanns tio sjuksalar, och till sjukhuset hörde även en tomt mot Torggatan med trädgård samt promenadplats för konvalescenter. År 1892 byggdes huset om för polisverkets räkning, men rymmer idag ett medicinhistoriskt museum och utbildningslokaler.[6]
Sahlgrenska sjukhuset från 1855. Litografi i samtida planschverk.
  • Då det Oterdahlska huset blivit för trångt, beslöts på en allmän rådstuga i september 1846 att slå samman Sahlgrenska och fattigvårdförsörjningens sjukvårdsenhet i den så kallade Holtermanska baracken till en enhet. En tomt på bastionen Carolus Dux uppläts kostnadsfritt av staden för ändamålet. Den 26 mars 1847 beslöts att ett nytt sjukhus skulle uppföras mitt emot Grönsakstorget, vilket bekräftades av Kungl. Maj:t i oktober 1847. Det tredje sjukhuset fick tillnamnet Allmänna och hette Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset som invigdes 1 april 1855 var ritat av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt. Enligt hans ritningar skulle byggnaden vara ellipsformad men på grund av att de ekonomiska kalkylerna sprack så byggde man bara en halv ellips i tre våningar. Byggkostnaden i första etappen överskreds med 40 000 riksdaler och uppgick till 305 000 riksdaler, och tillsammans med den år 1859 uppförda friliggande byggnaden, blev totalkostnaden 500 000 riksdaler riksgälds. Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset blev Sveriges första delade lasarett där varje avdelning förestods av en överläkare. Sjukhuset rymde tillsammans 16 sjuksalar med 10 sängar i varje, 12 enskilda rum för betalande patienter och 7 barnbördsrum med 18 sängar. Sjukhuset innehöll också operations- och obduktionsrum, bibliotek, sessionsrum, gudstjänstlokal och ekonomirum för läkare och sjuksköterskor.[7] Redan 1867 väcktes frågan på nytt om sjukhusets kapacitet, och 1870 beslutade stadsfullmäktige att flytta ut barnbördsavdelningen från sjukhuset för att skapa nya patientplatser. Sjukhuset användes fram till år 1900 (se vidare Sociala Huset). Sjukhusets taxeringsvärde 1889 var 300 000 kronor.[8] År 1868 hade sjukhuset en kostnadsbudget på 71 200 Riksdaler.[9]
  • Efter flera års utredningar enades man om att bygga ett nytt sjukhus vid Änggården, med kapacitet för 600 sängar. Förslaget godkändes i maj 1896 och den 24 augusti 1899 satte Oscar II sin namnteckning på en sten av kolmårdsmarmor med texten "Detta slutstycke insattes 18 24/8 99 af Oscar II",[10] vilken därefter murades fast i det nybyggda sjukhuset, uppfört efter ritningar av hovintendenten Axel Kumlien. Men sjukhuset var inte färdigbyggt förrän senare och invigdes först officiellt den 17 april 1900 och först månaden därpå togs sjukhuset i bruk, med totalt 350 platser. Inklusive inventarier uppgick kostnaden till 1 914 000 kronor.[11] År 1910 inrättades en röntgenavdelning, och tre nya paviljonger togs i bruk 1911, där visst utrymme skulle användas som specialkliniker för öron- och ögonsjukdomar. Ett förslag till betydande modernisering lades fram 1916, vilket bland annat ledde till uppförandet av en laboratoriebyggnad samt tillbyggnad av flera avdelningar. Stadsfullmäktige beslutade 1933 om en större utbyggnad, bland annat tillkom elevhemmet 1936, ny operationsavdelningen, värme- och kraftverket 1937, psykiatriska kliniken samt ögon- och öronklinikerna 1938, centraltvättinrättningen och kvinnokliniken 1939, centrallaboratoriet och bostadshuset för sjuksköterskor 1940 samt Konung Gustav V:s jubileumsklinik 1943. Det nya centralkomplexet invigdes 1959 - efter ritningar av bland andra professor Elmar Lohk och arkitekt Gustaf Birch-Lindgren[12] - och inrymde 23 vårdavdelningar med 628 vårdplatser, till en kostnad av 78 miljoner kronor.[13]

Den 17 december 1936 beslöt Göteborgs stadsfullmäktige att namnet på sjukhuset skulle ändras från Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg till Sahlgrenska sjukhuset.[14] Den 16 juni samma år invigdes Sahlgrenska sjukhusets sköterske- och elevhem (vid nuvarande Bruna stråket) i närvaro av bland andra chefen för socialdepartementet, statsrådet Gustaf Möller samt medicinalrådet E. Eden. Men redan den 1 april hade hemmet tagits i bruk. Ritningarna var gjorda av Ernst Torulf och hemmet kunde inhysa 232 personer. Kostnaden uppgick till cirka 1,2 miljoner kronor.[15]

Mölndals sjukhus[redigera | redigera wikitext]

Den 14 maj 1924 stod det första Mölndals lasarett färdigt. Det hade 77 vårdplatser och ersatte en gammal sjukstuga som fortfarande finns att beskåda i Mölndals Kvarnby. Ett år senare utökades sjukhuset med en byggnad för epidemisjukvård. Ytterligare byggnader tillkom under åren och 60-talet blev sjukhusets stora expansionstid.

Östra sjukhuset[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet började Östra sjukhuset byggas. Under en tioårsperiod från 1968-78 färdigställdes kvinnokliniken, infektionskliniken, barnkliniken och centralkliniken. Under 2006 färdigställdes Östra Sjukhusets psykiatriska klinik som ligger intill kvinnokliniken och infektionskliniken.

Sjukhusområden[redigera | redigera wikitext]

Arkitektoniskt element nära huvudentrén till Sahlgrenska sjukhuset

Sahlgrenska sjukhuset[redigera | redigera wikitext]

Detta sjukhus gränsar till Göteborgs Botaniska trädgård mellan stadsdelarna Änggården och Guldheden. Sjukhuset betjänas av spårvagnar på linje 6, 7, 8 och 13.

Under många år har det funnits ett namnsystem på vägar inom Sahlgrenska sjukhusområdet, baserat på ett antal stråk för att kunna vägleda patienter. Dessa vägar och adresser har aldrig blivit fastställda av Göteborgs stad och har därför inte ingått i stadens kart- och adressystem. Men den 22 maj 2008 beslöts att göra Röda Stråket, Bruna Stråket, Gröna Stråket, Blå Stråket, Vita Stråket och Gula Stråket till officiella gator.[16]

Mölndals sjukhus[redigera | redigera wikitext]

Spårvagnarna på linje 2 och 4 har en hållplats vid Mölndals sjukhus.

Östra sjukhuset[redigera | redigera wikitext]

Östra sjukhuset från spårvagnshållplatsen

Östra sjukhuset har infektionsavdelningar, medicinska avdelningar, gynekologi, ortopedi, kirurgi, geriatrik, förlossningsklinik, hudmottagning, MS-centrum, klinisk fysiologi, neurologmottagning, röntgen, sjukgymnastik och öron-näsa-halsmottagning. På Östra sjukhuset finns även Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Ett tillskott är beroendekliniken, som har flera avgiftningsavdelningar för missbrukare. Göteborgs enda substitutionsprogram för heroinmissbrukare finns under avdelning 369. Heroinmissbrukarna medicineras med Subutex och Metadon.

Även Ronald McDonald Hus finns i anslutning till Östra sjukhuset. På östra finns även en nybyggd psykiatri-klinik.

Sjukhuset fick år 1982 spårvagnskommunikation med spårvägslinje 1 mellan Östra sjukhuset och Tynnered. Hösten 2012 förlängdes linje 5 så att denna går till Östra Sjukhuset

Lillhagsparken[redigera | redigera wikitext]

Lillhagsparken består numera endast av flera rättspsykiatriska avdelningar. Övriga avdelningar tillhörande psykos, allmänpsykiatri samt missbruksavdelningar ligger numera på Östra sjukhuset. Där ligger även en psykiatrisk akutmottagning.

Se också Lillhagsparkens sjukhus.

Högsbo sjukhus[redigera | redigera wikitext]

Högsbo sjukhus når man enklast genom att ta spårvagn 1,7 eller 8 - till Lantmilsgatan.

Sjukhuset har en mängd olika avdelningar som bland annat rör:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Regionernas befolkningsunderlag och universitets-/regionsjukhus (2007)
  2. ^ Läkekonstens och Hälsovårdens företrädare i Göteborg - 1600-1700-tal, F. Stenström 1929
  3. ^ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, red. Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923
  4. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982
  5. ^ Sjukvården i Göteborg 200 år 1782-1982, red. Gösta Carlsson, utgiven av Göteborgs Sjukvårdsstyrelse 1982 ISBN 91-7260-664-9
  6. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 542-543
  7. ^ Kalkylerna sprack redan för hundra år sedan, Bengt A Öhnander, GP, 2006-08-14
  8. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  9. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, Utgifter, s. 9
  10. ^ Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], Göteborg 1900 s. 3
  11. ^ Göteborgs och Bohus läns landsting 1863-1912, : minnesskrift utgiven på landstingets uppdrag av dess förvaltningsutskott, Göteborgs och Bohus läns landsting, Göteborg 1913, s. 207
  12. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 132
  13. ^ Göteborgs kommunalkalender 1973, [årgång XXXXV], red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Göteborg 1973 s. 142
  14. ^ Carlson, Gösta (1999). Enastående sa Oscar II: krönika om Sahlgrenska sjukhuset 1899-1999. Göteborg: Sahlgrenska universitetssjukhuset. Libris 7600141. ISBN 91-7087-003-9 , s. 19
  15. ^ Göteborgs stads sjukhusdirektions årsberättelse för år 1936, av sjukhusdirektör Hugo Höglund, Göteborg 1937, s. 13ff
  16. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden, protokoll 2008-05-22

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Göteborg 1961 s. 164-168

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°40′59.42″N 11°57′37.59″Ö / 57.6831722°N 11.9604417°Ö / 57.6831722; 11.9604417