Quentin Tarantino

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Quentin Tarantino
Quentin Tarantino i Paris 2011.
Quentin Tarantino i Paris 2011.
Födelsenamn Quentin Jerome Tarantino
Född 27 mars 1963 (50 år)
Knoxville, Tennessee, USA
År som aktiv 1987–idag
Betydande verk De hänsynslösa, Pulp Fiction, Kill Bill, Inglourious Basterds, Django Unchained
IMDb

Quentin Jerome Tarantino, född 27 mars 1963 i Knoxville, Tennessee, är en amerikansk filmregissör, manusförfattare, filmproducent och skådespelare.

Tarantinos filmer är kända för att vara intensiva och har också varit inflytelserika bland sina efterföljare. Långvariga och särskilda samtalsämnen är något som en specialitet för Tarantino. Som regissör och manusförfattare tar han nästan alltid med sig Lawrence Bender som producent och Sally Menke som redigerare. Han samarbetar även ofta med sin gode vän Robert Rodriguez. Tarantino är öppet fotfetischist, något som han ofta låter skina igenom i sina filmer.[1]

Tarantino var 2004 ordförande i juryn för filmfestivalen i Cannes utmärkelse Guldpalmen.

Hans filmer inkluderar De hänsynslösa (1992), Pulp Fiction (1994), Jackie Brown (1997), Kill Bill (2003-2004), Grindhouse (2007), Inglourious Basterds (2009) och Django Unchained (2012).

Tarantino är grundare till produktionsbolaget A Band Apart.

Innehåll

Karriär[redigera]

My Best Friend's Birthday[redigera]

1986, då Tarantino arbetade på Video Archives i Manhattan Beach, Kalifornien, debuterade han som regissör för My Best Friend's Birthday, skriven av Tarantino och kollegan Craig Hamann. Filmteamet bestod av övriga arbetare på Video Archives och budgeten var på 5000 dollar, vilket var av deras löner. Filmen gjordes i svartvit med 16-milimetersfilm. Tarantino var själv klippare. Filmens ursprungliga speltid var på 70 minuter men på grund av en labbrand så överlevde bara 36 minuter av filmen. Filmen visades på flera filmfestivaler 1987 men har aldrig blivit officiellt släppt. Det går att se på den ofärdiga versionen på YouTube [1]. Filmen skulle senare bli grunden för True Romance.

De hänsynslösa[redigera]

My Best Friend's Birthday skulle bli starten på Tarantinos filmkarriär. När han träffade producenten Lawrence Bender på en Hollywood-fest uppmuntrade Bender Tarantino att skriva ett filmmanus. Resultatet blev till gangsterthrillern De hänsynslösa. Det tog på tre och en halv vecka att skriva manuset och Bender vidarebefordrade den till regissören Monte Hellman, som hjälpte Tarantino att säkra finansiering. Det var planerat att filma den med en budget på 30 000 dollar med 16-milimetersfilm och rollbesättningen skulle bestå av Tarantinos närmsta vänner, inklusive producenten Lawrence Bender i rollen som "Nice Guy" Eddie. Men när Tarantino blev kontaktad av Harvey Keitel ville han medverka som medproducent och som skådespelare. Filmteamet lyckades med att öka budgeten till 1,5 miljoner dollar och Tarantino kunde använda sig av kända skådespelare som Michael Madsen, Steve Buscemi, Chris Penn och Tim Roth. Keitel fick en huvudroll.

Filmen hade premiär på Sundance Film Festival 1992 och fick positiva recensioner av kritiker. Empire utnämnde filmen till "Greatest Independent Film of all Time". Den var nyskapande i den mening att den kombinerade mycket grovt och blodigt våld med svart humor, en knivskarp dialog och överraskande vändningar i handlingen samt regelbundna hopp i filmen tidsmässigt. Det skulle bli Tarantinos kännetecken i hans filmer.

True Romance och Natural Born Killers[redigera]

Tarantino skrev manuset till True Romance som handlar om Clarence (Christian Slater) och Alabama (Patricia Arquette) som möts och blir omedelbart förälskade i varandra men som senare hamnar i någon typ av trubbel. Han skrev det innan De hänsynslösa men han hade inget intresse att regissera den, så han sålde manuset. Tony Scott regisserade filmen medan Tarantino vände sig till De hänsynslösa. True Romance hade premiär 1993 och blev en kultklassiker. Till skillnad från att den fick positiva recensioner blev den inte en kassasuccé. Filmens handling bygger för det mesta på My Best Friend's Birthday, som hade tydliga liknander som namn, dialoger och handling.

Ett annat manus som Tarantino hade skrivit är Natural Born Killers som handlar om ett annat ungt par (Woody Harrelson och Juliette Lewis) som gifter sig och sedan ger sig ut på en mördarresa genom USA. Tarantino hade dock ingen möjlighet att regissera den själv så han sålde den till Jane Hamsher och Don Murphy. När Oliver Stone fick hör om manuset valde han att regisserade den eftersom han ansåg att det skulle vara ett enklare jobb än hans tidigare verk (Stone hade tidigare problem med att göra Himmel och jord som senare blev en stor förlust). Stone gjorde så många förändringar i manuset att Tarantino endast blev krediterad under "Story by". Filmen blev omedelbart hög kontroversiell för dess våld och att ha inspirerat många till att begå mord.

I både True Romance och Natural Born Killers medverkar Tom Sizemore som polis.

Pulp Fiction[redigera]

Efter genombrottet med De hänsynslösa fick Tarantino flera erbjudanden av Hollywood att regissera filmer som Speed och Men in Black. Istället bestämde han sig för att resa till Amsterdam med kollegan Roger Avary för att arbeta på ett manus som skulle bli till Pulp Fiction.

Själva namnet på filmen syftar på öknamnet av gamla tidningar från 20-talet som oftast trycktes på sämre papperskvalitet och var känd för sin grafiska våld och kraftfulla dialoger. Precis som De hänsynslösa gick filmen inte i kronologisk ordning och var fullproppad med olinjära dialoger som gav karaktärerna en utmärkande presentation av sig själva. I filmen följer man fyra karaktärssamlingar: torpederna Vincent och Jules, maffiabossen Marsellus Wallace och hans drogmissbrukande fru Mia, boxaren Butch Coolidge samt rånarna Pumpkin och Honey Bunny.

När filmen hade premiär i Filmfestivalen i Cannes 1994 fick den enastående recensioner och blev en storslagen kultklassiker. Den blev känd för sin eklektiska dialog och ironiska blandning av humor och våld. Tarantino och Avary vann en varsin Oscar för Bästa originalmanus. Tarantino var dessutom nominerad för Bästa regi. Han belönades även med Golden Globe Award, BAFTA Award och Guldpalmen. Filmen tjänade in över 200 miljoner dollar och anses vara Tarantinos största verk. Filmen ökade dessutom karriärstatusen för skådespelarna John Travolta, Samuel L. Jackson och Uma Thurman (alla tre nominerades till oscar för bästa skådespelare).

Four Rooms och From Dusk Till Dawn[redigera]

Tarantino samarbetar ofta med sin gode vän Robert Rodriguez

Efter Pulp Fiction regisserade Tarantino den fjärde delen av filmen Four Rooms, "Mannen från Hollywood", som var en hyllning till ett avsnitt med Steve McQueen från Alfred Hitchcock presenterar. I den filmen spelar Tim Roth en piccolo som måste stå ut med en ansträngande natt på ett hotell under nyårsafton. De övriga regissörerna till filmen var Allison Anders, Alexandre Rockwell och Robert Rodriguez. Filmen fick inte så bra kritik.

Senare medverkade Tarantino i och skrev manuset till Robert Rodriguezs From Dusk Till Dawn som handlar om de kriminella bröderna Seth Geko (spelad av George Clooney) och Richie Geko (spelad av Tarantino) som tar en familj med sig som gisslan och hamnar på en bar fylld med en massa blodsugna vampyrer. Filmen fick blandade recensioner och två stycken uppföljare. Tarantino och Rodriguez var med och producerade uppföljarna som släpptes direkt på video som inte fick lika stor framgång som den första filmen.

Jackie Brown[redigera]

Den tredje filmen av Tarantino blev Jackie Brown, baserad på romanen Rum Punch av Elmore Leonard. Filmen var en hyllning till blaxploitationfilmer och titelrollen spelades av Pam Grier, som brukade medverka i just såna filmer under 1970-talet. Andra skådespelare som medverkade i filmen var bl.a. Samuel L. Jackson, Michael Keaton och Robert De Niro. Robert Forster nominerades till en Oscar för bästa manliga biroll. Jackie Brown är hittills Tarantinos enda film som är baserad på en förlaga och dessutom den minst våldsammaste film han gjort.

Kill Bill[redigera]

En kyrka nära Lancaster, Kalifornien där några scener ur Kill Bill utspelar sig i

Tarantino hade planer till att göra en film som skulle heta Inglourious Basterds men hade problem med att göra klart slutet så han sköt upp projektet för att fokusera sig på att regissera Kill Bill som handlar om en professionell yrkesmördare, Beatrix Kiddo, som beslutar att mörda sina före detta kollegor som förstörde hennes liv . När den filmen höll på att bli över fyra timmar lång delades den i två delar, Volume 1 (2003) och Volume 2 (2004). I filmen mixar Tarantino massvis med olika stilar. Några av dessa stilar är kinesiska kung fu-filmer, japanska samurajfilmer, italienska spaghetti-western, samt rape & revenge-filmer. Idéerna till Kill Bill är baserade på karaktären The Bride som skapades av Tarantino och Uma Thurman (som spelade huvudrollen) under produktionen av Pulp Fiction. Tarantino har sagt i en intervju att den svenska filmen Thriller - en grym film skall ha varit en stor och viktig inspirationskälla, speciellt för karaktären Elle Driver (som spelades av Daryl Hannah).

Sin City och Grindhouse[redigera]

Tarantino vid premiären av Grindhouse i Austin, Texas 2007

Tarantino blev "gästregissör" i Robert Rodriguezs Sin City 2005 då han regisserade en scen där Clive Owen åker i en bil med döda kroppar i bakluckan och konverserar med en död Benicio del Toro som tycks vara vid liv fast bara i fantasin.

Nästa projekt med Rodriguez blev Grindhouse, bestående av filmerna Death Proof av Tarantino och Planet Terror av Rodriguez. Grindhouse var en hyllning till exploitationsfilmen som under 70-talet brukade visas på drive in-biografer. När Tarantino regisserade Death Proof agerade han även själv som filmfotograf, vilket då var första gången för honom. Filmerna kom ut 2007 och fick positiva recensioner men intäkterna var dock inte en liknande succé. Death Proof, som handlar en psykopatisk stuntman (Kurt Russell) som förföljer unga tjejer för att döda dem med sin stuntbil, var nominerad för Guldpalmen vid Filmfestivalen i Cannes. Fem stycken fejkade trailers gjordes i samband med Grindhouse varav tre av dem skulle senare bli till riktiga långfilmer; ett exempel var Machete som Rodriguez regisserade 2010.

Inglourious Basterds[redigera]

Tarantino i Berlin 2009

I oktober 2008 började Tarantino filma Inglourious Basterds då slutet av manuset blev klart; han hade nu jobbat med manuset i mer än tio år då den påbörjades först 1998. Filmen är en alternativt version av andra världskriget som utspelar sig i tyskockuperade Frankrike och skildrar två försök att mörda ledarna för Nazistpartiet; det ena försöket planeras av den unga fransk-judiska biografägarinnan Shosanna Dreyfus (Mélanie Laurent) och det andra av en grupp amerikansk-judiska soldater kallade "The Basterds" ledda av löjtnant Aldo Raine (Brad Pitt). Filmningen skedde i Tyskland och Frankrike. Titeln på filmen är lånat från den italienska filmen Inglorious Bastards som regisserades av Enzo G. Castellari 1978.

Filmen hade premiär vid Filmfestivalen i Cannes 2009 och var nominerad för Guldpalmen. Den och fick framgångsrika recensioner och tjänade över 321 miljoner dollar världen över. Den var nominerad till åtta stycken Oscars, bl.a. för bästa film. Tarantino var nominerad för Bästa regi och Bästa manus.

Den då okända skådespelaren Christoph Waltz belönades med en Oscar för bästa manliga biroll för sin roll som SS-Standartenführer Hans Landa, vilken Tarantino anser vara hans största karaktär han skapat. Waltz blev vann dessutom priset för bästa manliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes.

Django Unchained[redigera]

Tarantino vid den franska premiären av Django Unchained i Paris 2013

2011 påbörjades produktionen av Django Unchained som handlar om slaven Django (Jamie Foxx) som slår sig ihop med den tyska prisjägaren Dr. King Schultz (Christoph Waltz) för att hitta och befria sin fru (Kerry Washington) från en elak plantageägare (Leonardo DiCaprio). Tarantino hade nämligen intressen om att göra en film med genren spaghettiwestern.

Filmen hade världspremiär den 25 december 2012 och har hittills tjänat in över 423 miljoner dollar, vilket gör den till Tarantinos mest inkomstbringande film. Tarantino belönades med Golden Globe Award, BAFTA Award och Oscar för Bästa originalmanus. Christoph Waltz belönades återigen med en Oscar för bästa manliga biroll för rollen som Dr. King Schultz.

Framtiden[redigera]

Under en intervju i italiensk TV har Tarantino sagt att han tänkte göra en tredje Kill Bill-film som skulle släppas 2014; han ville nämligen ha tio års mellanrum från Volume 2. I dagsläget är det dock osäkert om Kill Bill 3 verkligen kommer att bli av.[2]

Filmografi[redigera]

År Titel Krediterad som Info
Regissör Manus Producent Skådespelare Roll
1987 My Best Friend's Birthday Ja Ja Ja Ja Clarence Pool Kortfilm
1991 Efter midnatt Ja Ja Biträdande producent,
Okrediterad manus
1992 De hänsynslösa Ja Ja Ja Mr. Brown
1993 True Romance Ja
1994 Pulp Fiction Ja Ja Ja Jimmie Dimmick
Natural Born Killers Ja Synopsis
Sleep with Me Ja Sid Cameo
Killing Zoe Ja Exekutiv producent
1995 Four Rooms Ja Ja Ja Ja Chester Rush "Takvåningen"
Exekutiv producent
Desperado Ja "Pick-up Guy" Cameo
Kan det vara ödet Ja Johnny Destiny
1996 Girl 6 Ja Sig själv
The Rock Ja Okrediterad
From Dusk Till Dawn Ja Ja Ja Richard Gecko Exekutiv producent
Bloody Mess Ja Ja
1997 Jackie Brown Ja Ja Ja Röst från telefonsvarare
1999 From Dusk Till Dawn 2 Ja Exekutiv producent
From Dusk Till Dawn 3 Ja
2000 Little Nicky Ja Diakonen Cameo
2003
2004		 Kill Bill: Volume 1
Kill Bill: Volume 2		 Ja Ja Ja Medlem i "De galna 88"
2005 Daltry Calhoun Ja Exekutiv producent
Hostel Ja
Sin City Ja Gästregissör
2007 Grindhouse Ja Ja Ja Ja Bartendern Warren "Death Proof"
Ja Ja våldtäktsmannen "Planet Terror"
Sukiyaki Western Django Ja Ringo Cameo
Hostel 2 Ja Exekutiv producent
2008 Hell Ride Ja
2009 Inglourious Basterds Ja Ja Ja Skalperat offer
2010 Machete Ja Okrediterad
2011 The Greatest Movie Ever Sold Ja Sig själv Dokumentär
2012 Django Unchained Ja Ja Ja Gruvbolagsanställd

Återkommande skådespelare i Tarantinos filmer[redigera]

Tarantino använder ofta samma skådespelare i flera av sina filmer.

Skådespelare My Best Friend's Birthday De hänsynslösa Pulp Fiction Four Rooms Jackie Brown Kill Bill Death Proof Inglourious Basterds Django Unchained
Michael Bacall NoN NoN NoN
Zoë Bell NoN NoN NoN NoN
Michael Bowen NoN NoN NoN
Steve Buscemi NoN NoN
Paul Calderón NoN NoN
Laura Cayouette NoN NoN
Omar Doom NoN NoN
Julie Dreyfus NoN NoN
Kathy Griffin NoN NoN
Sid Haig NoN NoN
Craig Hamann NoN NoN
Brenda Hillhouse NoN NoN
Samuel L. Jackson NoN NoN NoN NoN NoN
Linda Kaye NoN NoN NoN
Harvey Keitel NoN NoN NoN
Jonathan Loughran NoN NoN
Michael Madsen NoN NoN
James Parks NoN NoN NoN
Michael Parks NoN NoN NoN
Stevo Polyi NoN NoN NoN
Tina Rodriguez NoN NoN
Eli Roth NoN NoN
Tim Roth NoN NoN NoN
David Steen NoN NoN
Bo Svenson NoN NoN
Uma Thurman NoN NoN
Rich Turner NoN NoN NoN
Rowland Wafford NoN NoN
Christoph Waltz NoN NoN
Bruce Willis NoN NoN

Referenser[redigera]

  1. ^ ”Uma Thurman toasts Quentin Tarantino's foot fetish… with her champagne-filled Christian Louboutins”. http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-1336051/Uma-Thurman-toasts-Quentin-Tarantinos-foot-fetish-champagne-filled-stiletto.html. 
  2. ^ ”No Kill Bill 3 for Tarantino”. http://ca.ign.com/articles/2012/12/12/no-kill-bill-3-for-tarantino. 
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar[redigera]

v • d • r
Quentin Tarantino
Regi och manus
1990-talet
De hänsynslösa (1992) · Pulp Fiction (1994) · Jackie Brown (1997)
2000-talet
2010-talet
Kortfilmer
Endast manus


Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Quentin_Tarantino&oldid=21788429"