Rütger Essén

Från Wikipedia
Version från den 27 april 2017 kl. 16.58 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Auktoritetsdata)

Rütger Thuresson Essén, född 19 mars 1890 i Nyköping, död 21 februari 1972, var en svensk diplomat och pronazistisk skriftställare. Han var aktiv i Sveriges Nationella Förbund.

Biografi

Rütger Essén var son till förste lantmätare Thure Essén och grevinnan Ellen Wachtmeister. Han var gift tre gånger: 1. 1913–1917 med Anna-Lisa Dahm, 2. 1918–1946 med översättaren Ingeborg Essén, 3. från 1946 med Birgitta Burman. Tillsammans med första frun fick han sonen Thure Essén, sedermera journalist.

Essén blev filosofie doktor 1919 då han disputerade på avhandlingen Den svenska riksdagens tillfälliga utskott (1918). Åren 1916, 1917, 1923 och 1924 var han sekreterare i olika riksdagsutskott, 1916–1917 delegat för svenska Röda korset i Ryssland, 1917–1918 vid utrikesdepartementet avdelning B, chargé d'affaires i Tokyo 1920–1921, och bland annat särskilda uppdrag i Sibirien 1922.

Han medverkade redan 6 juni 1932 i första numret av Vägen Framåt, organ för Riksförbundet Det nya Sverige, vid vilken tidpunkt Essén annars var aktiv i Nationella Arbetsförbundet. Vid Arbetsförbundets uppgående i Sveriges Nationella Ungdomsförbund 1934 blev han sedan aktiv i denna organisation, där han kom att stiga i graderna. Essén deltog i uppropet i december 1937 för Riksföreningen Sverige-Tyskland och deltog även i denna riksförenings sommarting under andra världskriget. Han stannade som förste vice ordförande i Sveriges Nationella Förbund efter brytningen med Per Engdahl och Nysvenska Rörelsen 1941. Efter kriget fortsatte Essén som utrikesredaktör på Dagsposten.

Essén gav ut en rad böcker på så disparata förlag som Bonniers, Verdandi (Verdandis småskrifter) och "Sveriges nationella ungdomsförbunds skriftserie". Bland titlarna finner man:

  • Stormakternas kamp om Afrika (1936)
  • De släckta metropolerna (1937, roman, som Leif Erikson)
  • Sverige upplever världen: vår politiska historia från sekelskiftet till nu (1935)
  • Sverige, Östersjön och östersjöpolitiken: ett svenskt utrikespolitiskt program (1930)
  • Tolv samtal om tiden, folken och människorna (1932)
  • Demokratien och dess gärningar (1955)

En rad av Esséns artiklar om den "nationella segern", liksom flera av hans böcker, sprids än idag i vissa högerextrema grupper.

Mellan augusti 1958 och januari år 1971 var Essén redaktör för Dagspostens efterföljare, veckotidningen Fria Ord.

Källor

Externa länkar