Wachtmeister

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För örlogsfartygen, se HMS Wachtmeister.
Hans Wachtmeister af Johannishus
Hans Wachtmeister af Johannishus, staty i Karlskrona, utförd av Conrad Carlman.

Wachtmeister /'vaktmεjstər/[1] är en svensk adelsätt med ursprung från Dagö i Estland, vilken invandrade till Sverige på 1500-talet. Namnet är tyska för ’förste sergeant’.

När Tyska orden upplöstes i Estland förlorade släkten, som inte bevisats ha räknats till adeln, sina tillgångar.

Ätten utgrenade sig 1683, introducerades 1689,[2] i en friherrlig och en grevlig huvudgren; Wachtmeister af Björkö nr 31 samt Wachtmeister af Johannishus nr 25. Den friherrliga grenen utgick på svärdssidan i Sverige 11 juli 1889, men fortlever i Tyskland, där huvudmannen är den preussiske greven Axel-Dietrich Wachtmeister (född 1941). En gren av Wachtmeister af Björkö upphöjdes den 17 januari 1816 i preussisk, grevlig värdighet.

Släktöversikt[redigera | redigera wikitext]

1. Hans Wachtmeister (död 1590) var en svensk krigare och stamfar för samtliga släktgrenar i Sverige. Han verkar ha antagit släktnamnet under tysk krigstjänst. Från Livland inkom han 1569 till Sverige och gick i svensk tjänst som ryttmästare för en fana tyska ryttare och adlades av kung Johan III den 24 maj 1578Stockholms slott. Han blev slutligen fältöverste i Estland 1581.

2. Hans Wachtmeister af Björkö (1609–1652) var friherre, den föregåendes sonson, generalmajor och riksråd. Tjänade med utmärkelse genom alla graderna, från kornett till generalmajor. Deltog i krigen i Polen, Preussen och Tyskland. Utmärkte sig vid Wittstock och blev utnämnd till riksstallmästare och generalmajor av kavalleriet 1644. Blev friherre (till Björkö i Karelen) den 8 april 1651 – introducerad på riddarhuset den 15 oktober 1652 under nr 31 – samt riksråd 1651.

Av hans fyra söner nådde samtliga höga militära poster i armén: (Om Wachtmeisters äldste son, Hans Hansson Wachtmeister, se nedan punkt 3.) Wachtmeisters andre son, Adam Claes Wachtmeister (född 1642), stupade som överste för det Östgöta kavalleri 18 juni 1675 i slaget vid Fehrbellin, vilket nederlag hans förflugenhet till stor del vållade. (Om Wachtmeisters tredje son, Axel, se nedan punkt 4.) Riksrådets fjärde son, Bleckert (född 26 februari 1644, död 30 april 1701 i Reval), som sedan 1677 var överste för Östgöta kavalleri efter brodern Adam Claes, blev 1695 generalmajor samt landshövding över Kalmar län och Öland. Som generallöjtnant kommenderade han år 1700 i slaget vid Narva kavalleriet på högra flygeln.

3. Hans Wachtmeister af Johannishus (1641–1714) var greve, den föregåendes son, amiralgeneral och riksråd. Han hade upplevt de stora motgångarna under skånska kriget 1675–1679. Under de därpå följande 20 åren av fred hade han lagt ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom år 1700 hade Wachtmeister gått till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Han var landshövding i Kalmar län mellan 1680 och 1683 och var samtidigt guvernör över Kalmar län, Öland och Blekinge. Orsaken till ändringen av länsdelningen vid denna tid, var att man tänkte förlägga den svenska örlogsflottan till Kalmar där bland annat ett örlogsvarv anlades 1681. Hans Wachtmeister var även från 1681 amiralgeneral över svenska flottan samt från samma år kungligt råd. Han blev president i amiralitetskollegium 1682 och generalguvernör över Kalmar län, Öland och Blekinge 1683. Till sin hjälp hade han Nils Ehrensköld åren 1681–1683, med titeln ståthållare. Han upphöjdes till grevlig värdighet 1687 under namnet Wachtmeister af Johannishus, och introducerad på Sveriges Riddarhus 1689 som grevlig släkt nummer 25.

4. Axel Wachtmeister af Mälsåker (1643–1699) var greve, den föregåendes bror, fältmarskalk och kungligt råd. 1693 upphöjdes Wachtmeister till greve af Mälsåker. Hans gren utslocknade på svärdssidan 1708 med Wachtmeister 5.

5. Hans Wachtmeister var greve, den föregåendes son, generaladjutant. Drog våren 1706 upp kung Karl XII ur en vak utanför Grodno. Han stupade i slaget vid Holowczyn 1708 och slöt därmed den grevliga ätten Wachtmeister af Mälsåker på svärdssidan.

6. Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister (1782–1871) var son till greve Carl Axel Trolle-Wachtmeister, 1754-1810, och sonson till Fredrik Georg Hans Carl Wachtmeister, antog efter faderns död 1810 namnet Trolle-Wachtmeister, som alltså är en gren av Wachtmeister af Johannishus.

Några Wachtmeister[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Wachtmeister”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://ne.se/wachtmeister. Läst 7 december 2011. 
  2. ^ Sveriges Ridderskap och Adels kalender för år 1888 [sextonde årgången], utgifven af Gabriel Anrep., Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1887 s. 1 095

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wachtmeister, 1921.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]