Rave

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Ravefest vid Stonehenge i Storbritannien.
Ravefest vid Stonehenge i Storbritannien.

Rave är en subkultur med inriktning på fester med elektronisk musik. I Sverige kallas festerna ibland även för skogsfester eller stamp och det förekommer namnvariationer med utländska namn som Free Party och Squat Party samt Teuf och Tekos (fr. term.).

Innehåll

[redigera] Bakgrund

Ravefester hålls ofta i industrilokaler eller utomhus. UV-lysande psykedeliska utsmyckningar och färgglad trådkonst är vanliga dekorationer (deco) på festerna. Den vanligaste musiken som spelas på ravefester är techno, psychedelisk trance, house och andra typer av elektronisk dansmusik (EDM). Det lättigenkännliga rave-tecknet formas oftast som en hand med alla fingrar utom ringfingret och tummen uppfällda.

Frontfigurer inom den brittiska ravescenen är bland andra Shamen som 1988–1989 gjorde många konserter med ljus och laser. Gruppen startade 1990 sina omtalade Synergy-konserter där de även hade förband och kända DJ:ar som spelade. Hela showen var flera timmar lång.

Sveriges första ravefest hölls i Göteborg 1989 under namnet Total Confusion. Därifrån spred sig ravefesterna till Malmö, Helsingborg och Stockholm. Uppmärksammade ravefester hölls under senare hälften av nittiontalet i klubben Docklands vid Finnboda Varv i Stockholm och Nordens största rave-fester hölls troligen i slutet av 1990-talet då bland annat Annexet i Stockholm var fullbokat.

Det finns idag tusentals entusiastiska deltagare av alla åldrar i Sverige, som kan åka långväga för ett stort rave. England, Holland och Tyskland är dominerande länder vad gäller trancefester. Exempel på stora event inom ravescenen är Sensation, Trance Energy, Dance Valley, Love Parade, Mayday, VuuV, Fullmoon Festival och Boom Festival. De största festerna, som mer uttrycker sig som festivaler, samlar uppemot 150 000 besökare. Speciella rave för olika genrer anordnas.

[redigera] Free Party och Teknival

Ravescenen har sedan 1990-talets början förändrats och utvecklats. Lokalpolitiska församlingar i Storbritannien vidtog då åtgärder som försvårade arrangerandet av ravefester, såsom restriktiva och höjda avgifter för licenser och tillstånd. Detta tvingade ravescenen att förändras och illegala ravefester så k Free parties, ofta arrangerade utomhus (s k "under stjärnorna" / fr. sous les etoiles), blev vanligare. Free Partys arrangeras dock även i fastigheter, ofta hangarer eller större industrikomplex. Ett Free Party omfattar oftast ett, eller undantagsvis ett fåtal, soundsystems och är i huvudsak en fest som varar en dag. När dessa fester istället arrangeras i form av festivaler som vara i flera dagar benämns de Teknival. Teknivals omfattar ofta tiotals, upp till flera hundra, soundsystems och har tiotusentals besökare. Teknivalen Mayday utanför Paris år 2004 omfattade 200 soundsystems och 130 000 besökare. Kända soundsystems som var pionärer inom detta nya fenomen var Burning Man och Spiral Tribe. Kring Free Parties och Teknivals har uppstått en gräsrotsrörelse och en subkultur. De bygger ofta på principen att man själv ska bidra, istället för att betala andra, och därför är vanligen alla soundsystems som önskar att bidra välkomna och det förekommer sällan entréavgifter. Teknivals uppnår ibland närmast status av temporär autonom zon (Temporary Atunomous Zone, TAZ) och kring arrangemanget finns en fokus på individuell frihet och självständighet från auktoriteter. Free Parties och Teknivals annonseras ofta med hjälp av muntliga kontakter, flyers eller genom telefonlinjer som sätts upp av arrangörerna som ofta är noggranna med att undvika myndigheters kännedom. Free Partys annonseras oftast endast en mycket kort period i förväg. Under nittiotalet exporteras dessa fester till kontinentaleuropa, efter att hårdare lagstiftning fick soundsystems att söka sig utomlands. De har utvecklats till någonting som inte längre uttryckligen benämns som rave, då rave anses vara mer klubb-baserat, och de har fått ett signifikativt fäste i Frankrike där de även kallas för Teuf och Tekos, men är mycket vanliga även i länder såsom Tyskland, Nederländerna, Italien, Tjeckien och Bulgarien.

[redigera] Squat Party

Ett Free Party kan även arrangeras i form av ett s.k. Squat Party som hålls i övergivna fastigheter som ockuperats, sedan tidigare eller för syftet att arrangera en fest. Dessa fastigheter kan vara övergivna bostadshus, industrilokaler eller i vissa fall även utrymmen i underjorden. (För mer information om s.k. squatting, se husockupation). De annonseras på samma sätt som Free Parties och Teknivals. De pågår ofta mellan 12 och 24 timmar, eller tills de stängs ner av ordningsmakten. Entréavgifter kan förekomma, men Squat Parties är ofta fria från avgifter eller finansieras med små donationer vid dörren eller alkoholförsäljning. Squat Parties är vanliga i stora städer och har en stor scen i London och Bristol, men en stor scen finns även i t.ex. Belgien och Nederländerna.

[redigera] Dansstil

Stamp (svensk benämning, ej officiell) är den typiska dansstil som ofta utövas på ravefester (ordet stamp fungerar även som en synonym för fest). När man stampar, sätter man kraftigt ner foten i underlaget i takt till musiken. Det finns dock inget rätt eller fel sätt att dansa och många olika dansstilar lånas in som inspirationskällor - afrikansk dans, breakdance, capoeira, popping, locking, orientalisk dans etc.

Trance är ett själsligt tillstånd som kan beskrivas i ord av exalterad upphetsning, alternativt dvala. Monotona, markerade rytmer i kombination med fängslande ljuseffekter bidrar till upplevelsen av trance. Tid och rum kopplas bort och utövaren går helt upp i dansen.

Självlysande stavar (lysstavar, eng. glowsticks), och andra lysande föremål är populära dansaccessoarer. På många fester används dessa även för poi (en form av jonglering).

[redigera] Klädstil

Majoriteten av besökarna på många ravefester har traditionella mode/clubkläder, i synnerhet på house- och technofester. På trancefester träffar man oftare på besökare i mer originella och fantasifulla outfits. Många har även håret färgglatt färgat.

Några kännetecken för trance/ravestilen är alvluva ("munkhuva"), utsvängda byxor (phat pants) och kläder med färger som lyses upp av uv-ljus (neon). Utanpåsömmar och lite udda material som päls- och plasttyg kan ingå i designen. Lurviga benvärmare och detaljer som tribals, reflexer, dragkedjor, remmar, fickor, kamouflage- eller psykedeliska mönster är andra exempel. Stilen influeras av bland annat fantasy, mystik, sci-fi, cyberpunk, hippie och goth.

Inom den subkultur som bildats kring Free Parties och Teknivals och i Frakrike omfattar de sk Teufeurs är dock klädstilen annorlunda. Utseendet är medvetet "underground" och består generellt av mörka bagiga kläder, luvtröjor, militärkläder såsom stora jackor, extrema frisyrer (olika former av rakningar, dreadlocks etc.), piercingar och tatueringar.

[redigera] Rave = droger ?

Ravefester beskrivs ofta med en negativ klang i media och bland allmänheten och många människor sätter likhetstecken mellan rave och droger. En ravare är dock inte nödvändigtvis drogliberal eller drogkonsument. Ett rave är ett musikarrangemang och droger är inte en förutsättning för att uppskatta musiken. För den som inte förstår musikens tjusning eller hänförelsen den kan väcka, kan det tyvärr ligga nära till hands att kategoriskt döma entusiastiska deltagare som drogpåverkade. Det är dock ett faktum att drogpåverkade människor förekommer på vissa ravefester och att en åsikt som förekommer är att illegala droger, främst psykedeliska droger såsom MDMA (Ecstasy) och vissa hallucinogener samt Amfetamin, Kokain och Ketamin, förstärker upplevelsen. Hur vanligt det är med droger och deltagare som använder droger beror i hög grad på var i världen man befinner sig, antal festbesökare, samt vilken attityd till droger som arrangörerna har. På åtskilliga fester i Sverige är droger (ibland även med avseende på alkohol) strängt förbjudna. Många verkligt engagerade ravare arbetar aktivt för att få bort droger från scenen. På kontinentaleuropeiska Free Partys finns dock en tolerant inställning till alternativa former av stumulantia. Free ska inte uppfattas som "fritt från inträdesavgift" utan syftar på atmosfären som är fri från (externa) lagar och restriktioner. Detta innebär att illegala droger kan tillhandahållas och konsumeras utan protester från arrangörer eller deltagare.

[redigera] Musikhistoria

House utvecklades i Chicago under 1980-talet, ur 70-talets discomusik, med hjälp av synthar. Stilen skall ha fått sitt namn från de danspartyn som ofta hölls i lagerlokaler (warehouses).

Tillsammans med en samtida rent elektronisk genre som uppstått i Detroit, kallad techno, samlades den nya dansmusiken under beteckningen acid house (ifrån engelskans "burn acid" vilket betyder ungefär "spinna skivor", d.v.s. en DJ-syssla). När musiken blev populär blandades de båda stilarna, framför allt i Europa och kallades då bara acid.

Exakt när och hur trance uppstod råder det delade meningar om. I stora drag kom den till någon gång under tidigt 90-tal, dels i Tyskland som ett sidospår från techno, dels i Goa (Indien), där indisk musik blandats med bland annat västerländsk EBM (en elektronisk musikstil). Trance, techno och house utvecklas ständigt och har idag många subgenrer.

[redigera] Olika subgenrer

EDM är en elektronisk dansmusik, en form av musik som skapas med datorer, genom elektroniska instrument som synthesizers, trummaskiner och sequencers. EDM är ett brett begrepp – även hiphop hör hit. Musikens form och uppbyggnad skiljer sig med andra ord oerhört mycket beroende på vilken subgenre som avses. Beats per minute (BPM) anger hastigheten i en låt.

House är grunden till den mesta klubbmusiken idag. Har lägre BPM än techno och trance, annars går stilarna ihop mycket. Exempel: Deep Dish, Daft Punk, D-nox & Beckers, Tiga, Danny Tenaglia, Slacker.

Techno är tyngre, monotonare och mindre melodiskt än många av de andra substilarna. Exempel: Adam Beyer, Jeff Mills, Ben Sims, Marco Bailey, Deetron, Hertz, Hardcell, Lars Klein.

Trance byggdes från början huvudsakligen upp av subtila och hypnotiska melodislingor (Classic Trance). Den idag mest populära formen av trance har en mer lättidentifierad och direkt tongång, och kallas melodisk trance (alternativt epic, anthem, dutch, uplifting trance, mm). Låtar med text kallas vocal trance. Exempel: Ferry Corsten, Armin van Buuren, Johan Gielen, Cosmic Gate, Tiësto, Rank 1.

Progressive är en Trance, House eller Psychedelic Trance som ändrar struktur i små eller minimala steg åt gången. Bas- och melodislingor byggs ihop till toppar och dalar av mer subtil karaktär. Exempel: Bedrock, Underworld, 16bit Lolitas, Luke Chable, Phony Orphants, Vibrasphere, Sensifeel.

Goatrance & Psytrance (Psychedelic Trance): uppbyggd på driviga, massiva eller lite mörkare basgångar, samt med inslag av psykedeliska (’sinnesvidgande’) melodislingor och ljud. Ibland avbryts basgången för flyktiga, drömska inslag, gärna med didgeridoo, flöjter och andra etniska instrument. Goatrance och psytrance används i allmänhet som synonymer för varandra. I exakta termer är dock goa mer melodiskt än psy. Exempel: Aquatica, Gataka, The Misted Muppet, Sirius Isness, Protoculture, Echotek, Astral Projection, Infected Mushroom, Skazi, GMS, Spirallianz, X-dream.

Hardcore Techno är tyngre och mindre melodisk än sin subgenre Hardstyle. Är en kärngenre ur vilken många sungenres utvecklats, t ex. Gabber, Speedcore och Doomcore, men även nationella variationer förekommer, främst Frenchcore. Innehåller ibland "trasigt" ljud och de texter till är enformiga och har ofta svordomar. Exempel: Neophyte, 3 steps ahead, Angerfist, Ophidian, Cardiak, Travon och Lenny Dee.

Hardstyle är en blandning mellan Hardcore och Hardtrance. Melodin är ofta rak och genomträngande, basgången konstant och entonig. Exempel: The Prophet, Darkraver, Technoboy, Showtek, Yoji Biomehanika.

Happy Hardcore/ UK Hardcore Utvecklades i England, där den är den populäraste musikstilen på deras rave. Happy hardcore utmärker sig genom att ha en snabb bas med mycket melodisk melodi och som oftast innehåller sång. Den är inte alls vanlig på svenksa rave än men börjar komma mer och mer. Exempel: Hixxy, Breeze, Darren Styles, Sy & Unknown.

Eurotrance är den i Sverige kanske mest kända stilen, som felaktigt brukar förväxlas som techno. Dance har mer drag av Europop, Eurodance och Melodisk Trance. Exempel: ”Replay Dance Mania”, Basshunter, Scooter, Da Buzz, Cascada, Rocco, Groove Coverage.

Chill out/Ambient förklaras på ett förenklat sätt som lite lugnare elektronisk musik. Exempel: Ulrich Schnauss, Brian Eno, Jean Michel Jarre, Solar Stone, Delerium, Shulman, Abakus, Shpongle.

Minimal: en monoton subgenre av Techno eller Trance, som är ofta uppbyggd på ibland bara en tvåtakters melodislinga som repeteras. Producenterna utav genren brukar repetera alla möjliga slingor och lägga på flera sekvenser tills allting blir en ända röra, då de tonar av ganska snabbt. Exempel: Richie Hawtin, Sleeparchive, Ricardo Villalobos, Rekorder.

Andra genrer eller underkategorier som förekommer är Breakbeat, Breakcore, Tribe och Jungle/Drum'n'Bass. Free Parties har gett upphov till en löst definerad genre som kallas för Free Tekno och som innehåller stilar med namn som Tribetek, Spiral Tekno, Hardtek och Enimatek.

[redigera] Den svenska scenen

Kända svenska DJ:s och producenter inom trance är bland annat Mike Shiver, Airbase och David West. Inom psykedelisk trance finns bland andra Vibrasphere, Human Blue, Dj Morg, Ticon, Gen.6, Son Kite, Atmos, S-Range, Gaudium, Artax, Dj Annelie, Logic Bomb, Chromosome, Electroscape, Wierdo Beardo, Dennis The Menace, Kluster, Derango, Sienis, Hux Flux, Vegetal, Kiriyama och Miranda.

Svensk techno är mycket stor utomlands. En känd internetsite (Ishkur’s guide to electronic music) beskriver den som precis den typ av musik man faktiskt bör tänka på när man hör ordet techno. Exempel på välkända svenskar inom denna genre är Adam Beyer, Joel Mull, Cari Lekebusch, Samuel L Sessions, Jesper Dahlbäck och John Dahlbäck.

Exempel på kända svenskar inom housegenren är Özgür Can, Axwell, Steve Angello, Sebastian Ingrosso, Eric Prydz, La Fleur och Stonebridge.

Inom hardcore så är Dj Voldo, Earfist och X-Core kända namn.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Rave
Personliga verktyg