Rekommenderat dagligt intag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rekommenderat dagligt intag (RDI) anger hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag. RDI är en vägledning då man planerar måltider. Nedan anges i tabellform rekommenderat dagligt intag av en rad ämnen enligt Livsmedelsverket, 2007-02-13. Mängderna avser det som ska konsumeras, det vill säga att hänsyn måste tas till förluster vid beredning och tillagning, och är lagda med en säkerhetsmarginal som gör det sannolikt att en kost med dessa mängder täcker behovet hos så gott som hela befolkningen. Tabellerna omfattar inte alla kända essentiella näringsämnen; i vissa fall vet man för lite för att kunna ge exakta rekommendationer.

Barn - RDI av vitaminer[redigera | redigera wikitext]

Ålder Vit A RE1 Vit D µg Vit E a-TE2 Tiamin mg Riboflavin mg Niacin NE 3 Vit B6 mg Folsyra µg Vit B12 µg Vit C mg
<6 mån. 4 - - - - - - - - - -
6-11 mån. 300 10 3 0,4 0,5 5 0,4 50 0,5 20
11-23 mån. 300 10 4 0,5 0,6 7 0,5 60 0,6 25
2-5 350 10 5 0,6 0,7 9 0,7 80 0,8 30
6-9 400 10 6 0,9 1,1 12 1,0 130 1,3 40

Män - RDI av vitaminer[redigera | redigera wikitext]

Ålder Vit A RE1 Vit D µg Vit E a-TE2 Tiamin mg Riboflavin mg Niacin NE 3 Vit B6 mg Folsyra µg Vit B12 µg Vit C mg
10-13 600 10 8 1,2 1,4 16 1,3 200 2,0 50
14-17 900 10 10 1,5 1,7 20 1,6 300 2,0 75
18-30 900 10 10 1,5 1,7 20 1,6 300 2,0 75
31-60 900 10 10 1,4 1,7 19 1,6 300 2,0 75
61-74 900 10 10 1,3 1,5 17 1,6 300 2,0 75
>75 900 20 10 1,2 1,3 15 1,6 300 2,0 75

Män - RDI av mineralämnen[redigera | redigera wikitext]

Ålder Kalcium mg Fosfor mg Kalium g Magnesium mg Järn5 mg Zink6 mg Koppar mg Jod µg Selen µg
10-13 900 700 3,3 280 11 11 0,7 150 40
14-17 900 700 3,5 350 11 12 0,9 150 50
17-30 8007 6007 3,5 350 9 9 0,9 150 50
31-60 800 600 3,5 350 9 9 0,9 150 50
61-74 800 600 3,5 350 9 9 0,9 150 50
>75 800 600 3,5 350 9 9 0,9 150 50

Kvinnor - RDI av vitaminer[redigera | redigera wikitext]

Ålder Vit A RE1 Vit D µg Vit E a-TE2 Tiamin mg Riboflavin mg Niacin NE 3 Vit B6 mg Folsyra µg Vit B12 µg Vit C mg
10-13 600 10 7 1,0 1,2 14 1,1 200 2,0 50
14-17 700 10 8 1,2 1,3 15 1,3 300 2,0 75
18-30 700 10 8 1,1 1,3 15 1,3 400 2,0 75
31-60 700 10 8 1,1 1,3 15 1,2 3008 2,0 75
61-74 700 10 8 1,0 1,2 14 1,2 300 2,0 75
>75 700 20 8 1,0 1,2 13 1,2 300 2,0 75

Kvinnor - RDI av mineralämnen[redigera | redigera wikitext]

Ålder Kalcium mg Fosfor mg Kalium g Magnesium mg Järn5 mg Zink6 mg Koppar mg Jod µg Selen µg
10-13 900 700 2,9 280 11 8 0,7 150 40
14-17 900 700 3,1 280 1510 9 0,9 150 40
18-30 8007 6007 3,1 280 1510 7 0,9 150 40
31-60 800 600 3,1 280 15/910 7 0,9 150 40
61-74 8009 600 3,1 280 9 7 0,9 150 40
>75 8009 600 3,1 280 9 7 0,9 150 40

Gravida/Ammande - RDI av vitaminer[redigera | redigera wikitext]

Vit A RE1 Vit D µg Vit E a-TE2 Tiamin mg Riboflavin mg Niacin NE 3 Vit B6 mg Folsyra µg Vit B12 µg Vit C mg
Gravida 800 10 10 1,5 1,6 17 1,5 500 2,0 85
Ammande 1100 10 11 1,6 1,7 20 1,6 500 2,6 100

Gravida/Ammande - RDI av mineralämnen[redigera | redigera wikitext]

Kalcium mg Fosfor mg Kalium g Magnesium mg Järn5 mg Zink6 mg Koppar mg Jod µg Selen µg
Gravida 900 700 3,1 280 -12 9 1,0 175 55
Ammande 900 900 3,1 280 15 11 1,3 200 55

Notering[redigera | redigera wikitext]

  1. Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 12 µg beta-karoten.
  2. a-tokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol.
  3. Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan.
  4. Fullständig amning rekommenderas som näring under de första 6 månaderna. Rekommendationer för enskilda näringsämnen ges därför inte för spädbarn upp till 6 månaders ålder. För icke-ammade spädbarn rekommenderas modersmjölkersättning med en sammansättning som gör att den är lämplig som enda näringskälla (Europeiska Kommissionens Vetenskapliga Kommitté för Livsmedel, SCF 2003). Om vanlig mat introducerats vid 4-5 månaders ålder bör värden som rekommenderas för barn 6-11 månader användas.
  5. Måltidens sammansättning spelar en stor roll för upptaget av järn från kosten. Tillgängligheten ökar om kosten innehåller rikligt med vitamin C, kött eller fisk, medan den minskar om den innehåller till exempel polyfenoler eller fytinsyra, som är orsaken till att cerealiefibrer verkar hämmande.
  6. Zinkupptaget påverkas negativt av kostens innehåll av fytinsyra och positivt av animaliskt protein. Rekommendationerna gäller för en blandad animalisk/vegetabilisk kost. För vegetariska cerealiebaserade koster rekommenderas 25-30% högre intag.
  7. De 18-20-åriga rekommenderas 900 mg kalcium och 700 mg fosfor.
  8. Kvinnor i barnafödande ålder, och speciellt de som planerar en graviditet, rekommenderas att öka sitt folatintag till minst 400 µg per dag. I första hand bör detta ske genom en ökad konsumtion av folatrika livsmedel, framför allt frukt och grönsaker, och i andra hand genom ett tillskott av det syntetiska vitaminet folsyra.
  9. Supplementering med 500-1000 mg kalcium per dag kan möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan.
  10. Menstruationsblödningar och därmed järnförluster kan variera mycket mellan olika kvinnor. Detta medför att en del kvinnor behöver större järntillförsel än andra. En kost som planeras för grupper av kvinnor i dessa åldersgrupper bör ge minst 12 mg och bör optimeras med avseende på en god tillgänglighet. Vid en tillgänglighet på 15% täcker 12 mg behovet hos ca 50% och 18 mg behovet hos ca 90% av 11-14 år gamla tonårsflickor (som kräver mest järn) och hos en något högre andel vuxna kvinnor i fertil ålder. Vissa kvinnor behöver mera järn än kosten kan ge.
  11. Rekommenderat intag för icke menstruerande kvinnor är 10 mg per dag.
  12. Järnbalans under graviditet förutsätter järndepåer på omkring 500 mg. Det fysiologiska behovet av järn under senare delen av graviditeten kan ej tillgodoses enbart genom kosten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • ADI, acceptabelt dagligt intag